| 2040 | Anmärkningar angående väderleken för februari och mars 1807 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||
| 2041 | Underrättelse om mullvadar och säkraste medlet till deras utrotande | Dralet |
| 1807, maj-juni UNDERRRÄTTELSE OM MULLWADAR OCH SÄKRASTE MEDLET TILL DERAS UTROTANDE, AF HERR DRALET Mullvaden eller surken, sorken, gör stor skada, då de gräver gångar i jorden och förstör alla rötter och plantor, som kommer i deras väg. Dessutom skyfflar de upp jorden i högar, som är till hinders, när man slår med lie. I Frankrike, där man lägger upp vallar för att undvika översvämningar, gräver mullvadarna sig igenom och saboterar hela vallen. Någon nytta med honom är att man kan använda hans mörka skinn till foder i kläder. Många olika medel har använts för att utrota dem, snaror, fällor och skjutvapen. Det bästa görs dock med hacka och spade. Vid en färsk hög gör man ett hål och ropar in i hålet. Då hör man djuret röra sig i gången och kan gräva fram det. Skulle det lyckas försvinna ned i jorden kan man ösa vatten i gropen. Finns flera mullvadar inom samma område är det bäst att försöka fånga alla vid samma tillfälle. Beskrivning av mullvadsfällor. Förgiftad åtel används ibland. Man kokar genomborrade rötter i stark lut eller odört. Ett annat sätt att bli av med mullvadarna är att elda vid ingången och täppa till alla andra utgångar. Skall man skjuta djuren, måste bössan placeras så lågt att krutröken kväver djuret om man missar skottet. Att breda ut illaluktande ämnen i trädgården kan skydda mot dessa envisa inkräktare. | ||
| ---------------------------- | ||
| 2042 | Anmärkningar angående väderleken för april och maj 1807 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||
| 2043 | Om sätt att binda halmtak lika med rör | Hellstedt, J M |
| 1807, juli-aug OM SÄTTET ATT BINDA HALMTAK LIKA MED TAK AF RÖR I Hushålls-Journalen jan-febr 1807 talas om skogsbesparing och hur man kan binda halm på taken liksom man binder rör. Man kammar halmen för att få den längsta och binder i små kärvar, så stora man önskar ha taket tjockt. Kärvarna stöds mot en bräda och fästs med björkvidjor eller granrötter med en speciell bindning. När första varvet är klart lägger man nästa och låter halmen skjuta över minst 1/4 aln över det första varvet. En annan bra vidja är den tyska korgpilen, som med lätthet odlas, genom att man sätter kvistar i sidlänt jord. När taket är färdigt borde det strykas med vitriol, tjära eller rödfärg blandat med rågmjöl. Detta tak blir starkare och mer varaktigt än tegel. | ||
| ---------------------------- | ||
| 2044 | Om vickerodling på trädesjord | Gripenstedt, Jacob Er |
| 1807, juli-aug OM WICKER-ODLING AF TRÄDES-JORD På jord som inte kunnat gödslas förfars på följande sätt. Mycket halm lämnas och plöjes djupt på hösten och körs med trästock på våren innan vickern sås. När växten blommar är det tid att skörda och lämna hög stubb. Höet utbredes och när det sätts på hässjorna skall plöjningen ske omedelbart. Låt vila 6-10 dagar innan nästa körning. Vitkål och rovor bör minst kultiveras, medan morötter skall sättas i svartmylla. Kålrötter, potatis och sockerrovor s.k. vitbetor är förträffliga för ladugården. Härmed har jag velat visa att trädesåkern är nyttig särskilt till ladugårdens förbättrande. Jag har i 12 år arbetat efter grundläran: Den som odlar Svea jord, han öker Svea land och makt. | ||
| ---------------------------- | ||
| 2046 | Utdrag ur ett brev från Gästrikland den 10 juli 1807 | Anonym |
| 1807, juli-aug UTDRAG AF ETT BREF IFRÅN GESTRIKELAND DEN 10 JULII 1807 Råg och korn ser ut att bli fina. Man har här i trakten börjat så vit havre, som blandas med råg och blir ett gott tillskott till födan, då annan säd är dyr. De som har gödsel har lyckats med olika planteringar på trädesåkern. Många nyodlingar har gjorts, dock finns fortfarande stora områden som borde odlas upp. Istället för att med dryga kostnader lösa ut sig ur arv, får söner och mågar uppodla nya torp. Ängsskötseln är eftersatt. Ockelbo har god boskapsskötsel och därifrån säljs mycket smör. I socknarna som gränsa till havet idkas strömmingsfiske. Åsunda socken har täljstensbrott, där kvarnstenar huggas. Torsåkers socken njuter bergsprivilegier och är uppfylld av berg och järngruvor. Flera svåra sjukdomar har grasserat i vinter och vår. Vid pingsttid insjuknade många i Rheumatismus acutus. Flera läkare finns i Gävle och vid de stora järnbruken. Allmogen vill sällan kosta på läkemedel och en del tror fortfarande på vidskepelse och läsning. Flera vallfärdar till Svinnegarnskällan vid Enköping för att få bot. Där inbillar man sig bli frisk om man dricker hela kannor vatten ur källan på aftonen före trefaldighetssöndagen. För att minska resan har samma underbara kraft tillägnats närbelägnare mineralkällor. Vid smittsamma farsoter borde gratis medicin ges till alla. | ||
| ---------------------------- | ||
| 2047 | Förteckning över Kungl. Patriotiska Sällskapets boksamling | Patriotiska Sällskapet |
| 1807, juli-aug FÖRTECKNING PÅ KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS BOKSAMLING IN OCTAVO 11 band | ||
| ---------------------------- | ||
| 2048 | Hedersbelöningar utdelade av Patriotiska Sällskapet | Patriotiska Sällskapet |
| 1807, juli-aug HEDERS-BELÖNINGAR, UTDELTE AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET För odling och stenbyggnad, lång och trogen tjänst. | ||
| ---------------------------- | ||
| 2049 | Anmärkningar angående väderleken för juni och juli 1807 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||