| 2035 | Om lerhusbyggnad vid Nygård 1806 | Bagge, P P |
| 1807, jan-febr OM LERHUS, BYGGNAD WID NYGÅRD 1806 Samma arbetare, som förra året byggde med lera, började efter vårbruket att sätta upp en ladugårdsbyggnad. Vädret var tjänligare än förra året och arbetet gick fortare. Vissa lagningar utfördes på föregående års arbete innan det rappades för gott. Trots regn och storm har det inte funnits någon rubbning på dessa hus. Det är viktigt att väggarna är torra innan den slutgiltiga rappningen sker. | ||
| ---------------------------- | ||
| 2036 | Hedersbelöningar utdelade av Kungl. Patriotiska Sällskapet | Patriotiska Sällskapet |
| 1807, jan-febr HEDERS-BELÖNINGAR, UTDELTE AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET För odling, trädplantering, stenröjning och stenbyggnad. Även för rävars utdödande har belöning getts. Fångstsättet har varit med sax. För god omvårdnad av en torftig och ålderstigen mor. För lång och trogen tjänst. | ||
| ---------------------------- | ||
| 2037 | Anmärkningar angående väderleken för december 1806 och januari 1807 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||
| 2038 | Försök till en årlig avkastnings erhållande av den bördiga åkerjorden | Adlermarck, C G |
| 1807, mars-april FÖRSÖK TILL EN ÅRLIG AFKASTNINGS ERHÅLLANDE AF DEN BÖRDIGARE ÅKER-JORDEN. Beskrivning av hur en mark indelats i 7 särskilda skiften och vad de besås med under de olika åren. Detta har efter Kungl. Patriotiska Sällskapets nitiska försorg blivit meddelat allmänheten i frågan om trädesjordens förmånligare användande. Beskrivning av varje skiftes storlek, beskaffenhet, utsäde och avkastning. Detta omloppsbruk har fördenskull ovedersägligen åtminstone hittills varit mera lönande än om jag fortsatt att behandla samma jord på vanligt sätt. | ||
| ---------------------------- | ||
| 2039 | Förteckning över Kungl. Patriotiska Sällskapets boksamling | Patriotiska Sällskapet |
| 1807, sept-okt FÖRTECKNING PÅ KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS BOKSAMLING. Fortsättning från september 1806 | ||
| ---------------------------- | ||
| 2040 | Anmärkningar angående väderleken för februari och mars 1807 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||
| 2041 | Underrättelse om mullvadar och säkraste medlet till deras utrotande | Dralet |
| 1807, maj-juni UNDERRRÄTTELSE OM MULLWADAR OCH SÄKRASTE MEDLET TILL DERAS UTROTANDE, AF HERR DRALET Mullvaden eller surken, sorken, gör stor skada, då de gräver gångar i jorden och förstör alla rötter och plantor, som kommer i deras väg. Dessutom skyfflar de upp jorden i högar, som är till hinders, när man slår med lie. I Frankrike, där man lägger upp vallar för att undvika översvämningar, gräver mullvadarna sig igenom och saboterar hela vallen. Någon nytta med honom är att man kan använda hans mörka skinn till foder i kläder. Många olika medel har använts för att utrota dem, snaror, fällor och skjutvapen. Det bästa görs dock med hacka och spade. Vid en färsk hög gör man ett hål och ropar in i hålet. Då hör man djuret röra sig i gången och kan gräva fram det. Skulle det lyckas försvinna ned i jorden kan man ösa vatten i gropen. Finns flera mullvadar inom samma område är det bäst att försöka fånga alla vid samma tillfälle. Beskrivning av mullvadsfällor. Förgiftad åtel används ibland. Man kokar genomborrade rötter i stark lut eller odört. Ett annat sätt att bli av med mullvadarna är att elda vid ingången och täppa till alla andra utgångar. Skall man skjuta djuren, måste bössan placeras så lågt att krutröken kväver djuret om man missar skottet. Att breda ut illaluktande ämnen i trädgården kan skydda mot dessa envisa inkräktare. | ||
| ---------------------------- | ||
| 2042 | Anmärkningar angående väderleken för april och maj 1807 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||
| 2043 | Om sätt att binda halmtak lika med rör | Hellstedt, J M |
| 1807, juli-aug OM SÄTTET ATT BINDA HALMTAK LIKA MED TAK AF RÖR I Hushålls-Journalen jan-febr 1807 talas om skogsbesparing och hur man kan binda halm på taken liksom man binder rör. Man kammar halmen för att få den längsta och binder i små kärvar, så stora man önskar ha taket tjockt. Kärvarna stöds mot en bräda och fästs med björkvidjor eller granrötter med en speciell bindning. När första varvet är klart lägger man nästa och låter halmen skjuta över minst 1/4 aln över det första varvet. En annan bra vidja är den tyska korgpilen, som med lätthet odlas, genom att man sätter kvistar i sidlänt jord. När taket är färdigt borde det strykas med vitriol, tjära eller rödfärg blandat med rågmjöl. Detta tak blir starkare och mer varaktigt än tegel. | ||
| ---------------------------- | ||