| 2032 | Anmärkningar angående väderleken för okt. och nov. 1806 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||
| 2033 | Tankar om skogens besparing | Hellstedt, G M |
| 1807, jan-febr TANKAR OM MEDEL TILL SKOGENS BESPARANDE Vårt fädernesland är bland de lyckligare, då det har bördig jord, mineraltillgångar, skogsutrymme och vattenkraft. Dock får man inte misshushålla med skogen, som nu görs. Nu klagas över brist på byggnadstimmer och brist på skog, då mineralerna skall tas om hand. Hemmansklyvning, husesynsordning och byggnadssätt är orsakerna till denna brist. Vid hemmansklyvningar åtgår flera hus, den mogna skogen tar slut och hus byggda av omogna träd står inte länge. Dessutom blir vedåtgången stor. Även stängselåtgången ökar. Man borde bygga hus med vind istället för ett separat visthus. Ladugårdarna borde byggas så höga att de kunde rymma en foderskulle. Då behövdes inte särskilda lador. Ladugårdarna skall byggas på en hög stenfot för att underlätta ventilationen, så att inte djurens flås skadar virket. Rior och torkhus skall inte tillåtas i den mängd de nu förekommer. De är ofta utsatta för eld och drar mycket ved. Ett pörte i varje by vore nog. Beskrivning av hur ett sådant hus borde uppföras. Till varje famn gärdsgård åtgår två par stör, som tas av unggran. Dessa störar måste ofta bytas efter ett par år, då de kullkastats av snö och storm. Beskrivning på gärdsgård av vrakskog. Till halmtak åtgår mycket virke, som snart måste bytas, då de lätt ruttnar. Samma metod som med rörtak borde istället användas, där man binder rören. Det största missbruket av skogen sker genom svedjning. Detta bruk skulle inte tillåtas utan tillstånd av landshövdingen. Skogseldar på allmänna skogar händer ofta och åstadkommer stor skada. Man kan misstänka att de ofta är anlagda, då vem som helst får ta av det kvarblivna virket. Allmogen skulle istället vara skyldig att fröså den nedbrunna ytan och de kvarlämnade stockarna skulle användas till gemensamma behov. Frön borde finnas samlade för sådana behov. Tillägg till föregående ämne. Om hemmansklyvning borde tillåtas bara där skogen är tillräcklig för ökande behov, skulle annan odling kunna bli missgynnad. Stenhusbyggnad kan inte vara ett villkor för hemmansklyvning, då sten inte överallt finns att tillgå till rimlig kostnad. Att bygga tvåvåningshus och slippa uthus kan rekommenderas. Redskapshus kunde helt besparas, om man byggde husen i en backe och fick ett utrymme under huset. Vårt stängselsätt är inte det bästa, om man inte utnyttjar de träd, som ändå skall gallras. Det föreslagna sättet med inpassade gärdselstänger blir för dyrt. Förslag på ett sätt som bara drar hälften virke. | ||
| ---------------------------- | ||
| 2034 | Beskrivning på salpeterkokeriinrättning i Österbotten | Anonym |
| 1807, jan-febr BESKRIFNING PÅ SALTPETTER-KOKERI-INRÄTTNING I ÖSTERBOTTEN Denna inrättning uppförs på stensockel och görs 12-15 alnar lång och bred. Golvet inlägges av sämsta utskottsbräder. Två lägges i bredd och en över springan. Om två sådana lador läggs emot varandra med en förstuga emellan sparas mycket timmer. Långväggarna förses med luckor för luftväxlingen. När ladan är byggd täcks golvet av 1 1/4 aln stenfri sand blandad med kärrmull. Beskrivning av urinrännor och lårar att samla urinen i stall och ladugårdar. Räcker inte dessa lårar bör man inrätta en reservoar och inte fylla på jorden då det fryser. Tjälen stannar längre i urindränkt jord och hindrar upptining och växt. För att skilja urinen från gödseln lägges ett par bräder i låren ett par tum från botten. Dessa bräder skall vara genomborrade med små hål. På våren skyfflas salpeterjorden ihop och stänks med urin och täcks med halm. Efter tre somrar tillverkas salpetern. Olyckligtvis för riket bortrinner stor inkomst i våra stall och ladugårdar genom att man inte inrättar goda salpeterlador. | ||
| ---------------------------- | ||
| 2035 | Om lerhusbyggnad vid Nygård 1806 | Bagge, P P |
| 1807, jan-febr OM LERHUS, BYGGNAD WID NYGÅRD 1806 Samma arbetare, som förra året byggde med lera, började efter vårbruket att sätta upp en ladugårdsbyggnad. Vädret var tjänligare än förra året och arbetet gick fortare. Vissa lagningar utfördes på föregående års arbete innan det rappades för gott. Trots regn och storm har det inte funnits någon rubbning på dessa hus. Det är viktigt att väggarna är torra innan den slutgiltiga rappningen sker. | ||
| ---------------------------- | ||
| 2036 | Hedersbelöningar utdelade av Kungl. Patriotiska Sällskapet | Patriotiska Sällskapet |
| 1807, jan-febr HEDERS-BELÖNINGAR, UTDELTE AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET För odling, trädplantering, stenröjning och stenbyggnad. Även för rävars utdödande har belöning getts. Fångstsättet har varit med sax. För god omvårdnad av en torftig och ålderstigen mor. För lång och trogen tjänst. | ||
| ---------------------------- | ||
| 2037 | Anmärkningar angående väderleken för december 1806 och januari 1807 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||
| 2038 | Försök till en årlig avkastnings erhållande av den bördiga åkerjorden | Adlermarck, C G |
| 1807, mars-april FÖRSÖK TILL EN ÅRLIG AFKASTNINGS ERHÅLLANDE AF DEN BÖRDIGARE ÅKER-JORDEN. Beskrivning av hur en mark indelats i 7 särskilda skiften och vad de besås med under de olika åren. Detta har efter Kungl. Patriotiska Sällskapets nitiska försorg blivit meddelat allmänheten i frågan om trädesjordens förmånligare användande. Beskrivning av varje skiftes storlek, beskaffenhet, utsäde och avkastning. Detta omloppsbruk har fördenskull ovedersägligen åtminstone hittills varit mera lönande än om jag fortsatt att behandla samma jord på vanligt sätt. | ||
| ---------------------------- | ||
| 2039 | Förteckning över Kungl. Patriotiska Sällskapets boksamling | Patriotiska Sällskapet |
| 1807, sept-okt FÖRTECKNING PÅ KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS BOKSAMLING. Fortsättning från september 1806 | ||
| ---------------------------- | ||
| 2040 | Anmärkningar angående väderleken för februari och mars 1807 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||