0208	Förteckning på Bengalske medicinalfrön utdelade av Kungl. Patriotiska Sällskapet	Lindstedt
1778, jan. FÖRTEKNING PÅ DE BENGALSKE MEDICINAL FRÖN, HWILKA HERR JUSTITIE RÅDET LINDSTEDT HEMFÖRT OCH TIL KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET ÖFWERLÄMNAT, JEMTE BESKRIFNING UPPÅ DERAS BESKAFFENHET SAMT PÅ HWAD SÄTT OCH FÖR HWILKA SJUKDOMAR DE MÅGE BRUKAS, ENLIGT UPGIFT AF EN BENGALSK DOCTOR. 25 olika växter beskrivs, frön har lämnats till professorerna Gadd, Lidbeck, Lostbom, Bergius och Linné.
----------------------------
0209	Berömliga gärningar	Patriotiska Sällskapet
1778, jan. BERÖMLIGA GÄRNINGAR. Ex. Cancelisten vid Landt Tullverket Gustaf Lemoine Classon har med fara för livet sökt rädda en dräng, som gått ner sig på isen mellan Södermalm och Kungsholmen. Drängen drunknade dock. Classon fick Vasaorderns guldmedalj och 15 gulddukater.
----------------------------
0210	Kort berättelse angående dödligheten, folknumren, åkerbruket samt ängsskötseln i Bohus län	Holmsten, Andreas.
1778, jan. KORT BERÄTTELSE OCH ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE SJUKDOMAR OCH DÖDLIGHETEN, FOLK-NUMRENS FÖRÖKANDE ELLER AFTAGANDE, ÅKERBRUKET SAMT ÄNGSKÖTSELN, MED HWAD MERA SOM ANGÅR HUSHÅLLNINGEN, I BOHUS LÄN; MEN SÄRDELES ORUST OCH TJÖRN, FÖR ÅR 1777. Inga svåra smittsamma sjukdomar, dock har frossfeber grasserat allmänt. Folkmängden har ökat. Inte mycket odling i Bohuslän. Kyrkoherde Enander har dock i 11 år brutit mark och dikat en stor areal. God hö- och sädesväxt under året. Lite mjölk, magert bete, mager och dyr slaktboskap. Folket i södra Bohuslän är renligare, sedligare och prydligare än de i norra delen. Fisket med långa och torsk har varit gott. 28/3 1775 omkom 56 män från Norrlanda skärgård i en svår storm med stark snöyra. 5 fiskeskutor och 1 backebåt gick under.
----------------------------
0211	Anmärkningar angående väderleken för december 1777	Anonym

----------------------------
0212	Tankar om uppodlingar	Burenskiöld, L v
1778, febr TANKAR OM UPODLINGAR Ingen kan bestrida, att uppodlingar främjar ett lands folkökning och välstånd. Man måste dock ha ett samlat grepp över det som skall uppodlas. När man jämför med andra länder, måste man ta hänsyn till olika klimat och jordmån. Den som vill lära ut uppodlingar måste tänka på medlen och inte bara sättet. Ökad folkmängd kostar mer hus och därmed mer skog. Gör man åker av skogen, hur går det då med hus och hägnader. Gör man äng och beteshagar till åker minskar ladugården och därmed gödseln. Fördubblar man åkern behövs mer folk. Mången lantbrukare kunde utöka sin åker, om han hade råd och mer arbetsfolk. Förslag på hur en tänkt gård skulle kunna utökas. Detta skulle bli en härlig gård, men var ta pengarna. Ägaren har två tomma händer. Ingen vill låna ut pengar till sådant, som ger avkastning så långsamt. Ett publikt stöd, likt det som bergsmän och manufakturer får, vore på plats. Ett åkerbrukskontor vore ett ställe, där den som kan bevisa, att han med fördel kan öka sin gård, kunde låna. En sådan fond kunde få sitt kapital genom avgifter på införd spannmål. Denna fond skulle anförtros Patriotiska Sällskapet. Förslag till regler för utlåningen ur fonden. Brist på arbetare är nästa hinder för utveckling. De som nu finns är: 1) eget tjänstefolk, som arbetar bra under tillsyn 2) frälsebönders dagsverken, som är det sämsta 3) torpare med åker och äng, som gör dagsverken är de bästa och kunnigaste 4) stattorpare, som mot lön av säd och hö gör dagsverken. De behöver ett viss utrymme för sig i skog och betesmark 5) backstugukarlar, som blott har husrum 6) ryttare och soldater och löst folk, som tar lega i skördetid och sedan inte gör något annat 7) dalkarlar är bra vid stora företag men för dyra att låta gå bakom plogen Man måste alltså skaffa fler arbetare. 1) att först odla på det lättaste stället med minst kostnad och arbete 2) man bör inte arbeta på flera ställen, utan göra klart det mest lönsamma 3) på de orter, där det finns mer folk än arbete, skulle kompanier upprättas under överinseende av Patriotiska Sällskapet och folket placeras där de bäst behövdes Den provinsens innevånare där kompanierna upprättades, förbjöds att arbeta någon annanstans. De kunde aldrig tas ut till krigstjänst. Deras kronoutskylder skulle vara lika med soldaternas. Den som med goda vitsord arbetar på detta sätt i 12 år, skulle få tillstånd att idka gårdfarihandel. Den som tjänat i 12 år skulle utan städsel få tillträda kronohemman. Den som på detta sätt blivit bonde, skulle främst av alla väljas till nämndemän och kyrkoråd. De skulle få sysslor som skogvaktare, brofogdar, kyrkvaktare och fjärdingsmän. Ingen borde få bli sockenhantverkare, som inte i 6 år varit åkerbrukshantlangare. Skulle de bli sjuka eller ålderssvaga, skall de utan avgift tagas in på lasarett och hospital. Vill de träda i äktenskap torde Patriotiska Sällskapet bistå med en liten summa. Efter sin tjänst borde han få en skådepenning att bära på tröjan. Hans rang vid fester bör vara lika med nämndemän och han bör få hederstiteln Välförståndig. Kompaniet kan bestå av 100 man och anföras av en rotemästare. Manskapet fördelar han, där de bäst behövs. De får dagspenning av den som låter dem förrätta arbetet. Han skall också hålla god kost, som de mot avdrag på lönen får köpa.
----------------------------
0213	Om sommarskjul för boskapskreaturen	Key, Fred.
1778, febr OM SOMMARSKJUL FÖR BOSKAPS-KREATUREN Kreaturen lider under sommarhettan och lägger grund till sjukdomar. Tillräcklig gödsel saknas på släta ställen. Den släpps på onyttiga ställen. Ett mot söder sluttande tak skulle ge skugga och gödseln samlas på ett ställe. Man bygger av vrakbräder, som är avpassade så att de liksom en vävstol kan flyttas.
----------------------------
0214	Medel mot ormbett	Anonym
1778, febr MEDEL EMOT ORMBETT Så fort som möjligt behandlas bettet med en deg av äggula och salt. Används både på människor och djur. Även mot det s.k. onda bettet.
----------------------------
0215	Rön och anmärkningar angående träbyggnaders anstrykning och bevarande för röta	Modeer, Adolph
1778, febr RÖN OCH ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE TRÄBYGNADERS ANSTRYKNING OCH BEWARANDE FÖR RÖTA Då det inte rådde brist på byggmaterial, var färgning mest till lyst. Nu måste man kombinera det med nödvändigt bevarande av träet. Kyrkoherde Hedbergs artikel i mars förra året visar att tjära, som tidigare använts inte är det bästa. Dessutom 4 gånger så dyr som rödfärgningen. Rödfärgen har tidigare erhållits vid alun och svaveltillredning. Den man nu får vid skedvattenframställningen ger högre färg och spar både vitriol, urin, saltlake, rågmjöl, harts och linolja. När man jämför med den vita eller ljusaktiga färgen på stenhus, måste man vara missbelåten med rödfärgen. Den är inte vacker. Jag har använt alunslam och blandat små portioner i taget. Hartsen har jag uteslutit, men blandat i krita. Denna blandning är billigare än Hedbergs och lika säker. I alunslammet kan man blanda andra färger också, spanskgrönt, ljusockra, krita och brunrot. Oljefärger till ett värde av 1/2 tunna guld införs i landet. 3/4 kunde säkert besparas med vattenfärgerna.
----------------------------
0216	Beskrivning att göra mera varaktiga och mindre kostsamma halmtak, än de allmänt brukas	Sandberg, Magnus
1778, febr BESKRIFNING AT GÖRA MERA WARAKTIGA OCH MINDRE KOSTSAMMA HALMTAK, ÄN ALLMÄNT BRUKAS När skogsbristen tilltar borde det vid vite vara förbjudet att lägga s.k. rastar under halmtaken. Dessa halvväxta stockar, kunde om några år bli fullväxta. Bättre att bruka bräder, gärna gamla och skämda. Halmen spikas fast i bräderna. Takresningen görs så hög som möjligt. Halmen spikas på medan bräderna ligger på marken.
----------------------------