| 2021 | Anmärkningar angående väderleken för juni och juli 1806 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||
| 2022 | Några anmärkningar rörande småländsk ängsskötsel | Anonym |
| 1806, sept-okt NÅGRA ANMÄRKNINGAR, RÖRANDE SMOLÄNDSKA ÄNGSSKÖTSELN. Ängsskötseln är själva basis och grundpelare på vilket åkerbruket vilar. Trots det sköts inte ängen. Den tillåts växa igen och det är endast åkrarna som gödslas och besås. Jordmånen särskilt här i Småland lägger ofta hinder i vägen för odlingen. Smålänningen är vanlottad då naturen består av berg och höjder med obrukbara mossar och kärr emellan. Dessutom är marken stenig och fordrar omåttlig arbetsinsats för att bli bördig. Man kan inte ge en enhetlig regel för hur ängsskötseln skall förbättras. Det är dock inte nog med att ängarna saknar all slags odling, de vansköts även genom vårdslöshet och okunnighet. Ängen slås för tidigt så att fröna inte hunnit falla av. Man släpper ut boskapen för tidigt, särskilt svinen som bökar sönder jorden. Dessa missbruk bör förekommas genom idogt arbete och oförtrutet bemödande. Varje hemmansägare i Småland har vidlyftiga ängar och vidsträckta betesmarker. Han kan odla på en gammal äng eller ta upp en ny. Odlingen skall dock ske på samma sätt som om han skulle ta upp ett nytt stycke åker. Ängen skall gödas något men inte besås med sädessorter utan med perenna växter som passar på jordarten. Skulle brist på gödsel hindra kan lera och svartmylla som finns i kärren hjälpa upp jorden. Ju mer al det växer i ett kärr dess säkrare består det av svartmylla. Men som städerna i Småland är små och avlägsna har landboerna svårt att få avsättning för sina produkter. De klaga ofta över penningbrist och har ej råd med någon kostnad vid anläggandet av ny äng. De sköter jorden som far och farfar gjort. Trots den vanvårdade ängsskötseln hjälps resultatet upp av de goda betesmarkerna och en mängd boskap säljs till Stockholm. Deras kärrängar som kallas mador ger ett ymnigt foder. Dessa mador är gemensamma för flera bönder. Många områden skulle må bra av att dikas så att de bleve hårdare och fastare och kunde sås med för boskapen födande och angenäma växter. Dessutom skulle dammar byggas genom vilken vårfloden kunde hållas tillbaka och reglerade översvämningar ordnas, som lämnade gyttja till gödning. | ||
| ---------------------------- | ||
| 2023 | Medel mot mask på rågsådden och sot i vetet | Åkerstedt, Er |
| 1806, sept-okt MEDEL MOT MASK PÅ RÅGSÅDDEN OCH SOTAR I HWETET. Ett stort kar med möjlighet till avtappning ställes på logen. Malört kokas om aftonen och får svalna under natten. På morgonen bortkastas malörten och man fyller på med vatten. Efter ett par timmar påströs och omröres kalk. Efter tre dagar avtappas vattnet och slås ut på dygnhögen, där den starka malörtsluten säkert oroar den mask som finns där. Även kalken gör nytta. Den stöpta säden torkas och sås tunt, särskilt om åkern är god. Jag var ständigt besvärad av sot innan jag började med denna metod. | ||
| ---------------------------- | ||
| 2024 | Förteckning över Kungl. Patriotiska Sällskapets boksamling | Patriotiska Sällskapet |
| 1806, sept-okt FÖRTECKNING PÅ KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS BOKSAMLING. Förteckningar, kartor, tidningar, handlingar och protokoll, ekonomiska och naturalhistoriska disputationer. | ||
| ---------------------------- | ||
| 2025 | Årsväxten i södra Halland | Sefström, E |
| 1806, sept-okt ÅRSWÄXTEN 1806 I SÖDRA HALLAND. Äppel- och päronträden gav ringa frukt. Även körsbär gav liten eller ingen skörd och plommonen drabbades av missväxt. Vinbär och krusbär gav ymnig frukt. Rotfrukter och potatis har artat sig bra. Rågen har varit mindre givande men av god kvalitet. Kornet har gått bra, medan havren givit medelmåttig skörd. Gräsväxten blev 1/3 mindre än tidigare. Härav följer att spannmålspriset stigit och mindre antal boskap kan födas över vintern. Strandfisket gav mycket vittling men mindre flundror och rödsputtor. Sillen har fångats i myckenhet, dock av den magrare sorten som kallas grässill på grund av den yttre gröna färgen. | ||
| ---------------------------- | ||
| 2026 | Väderlek och årsväxten i Roslagen | Öhrströmer, Fr |
| 1806, sept-okt WÄDERLEK OCH ÅRSWÄXT I ROSLAGEN DETTA ÅR. Skörden i Roslagen har detta år varit ymnig av alla slag. | ||
| ---------------------------- | ||
| 2027 | Anmärkningar angående väderleken för augusti och september 1806 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||
| 2028 | Anmärkningar om acetosellsaltet jämte anvisning till dess förfärdigande | Anonym |
| 1806, nov-dec ANMÄRKNINGAR OM ACETOSELL-SALTET, JEMTE ANWISNING TILL DESS FÖRFÄRDIGANDE, SÅSOM ETT FÖREMÅL FÖR INHEMSK IDOGHET En stor mängd av detta salt behövs till konster och näringar. Det skulle med lätthet kunna produceras i Sverige, istället för att köpas dyrt utifrån. Används inom medicinen som kylande och febernedsättande. Det används också i färgindustrin. Acetosellsyra är sammansatt av ett kalivegetabilie och en egen syra. Finns i ängssyra, trädgårdssyra och harsyra. Tillredningen går så till att växten krossas och saften pressas ur. Saften filtreras genom yllesilar. Man låter saften avdunsta, så att kristaller bildas. Dessa upplöses i sjudande vatten och filtreras genom tryckpapper och får kristalliseras på nytt. Kalkyler på vinsten. | ||
| ---------------------------- | ||
| 2029 | Om en fruktträdskola inrättad i Botaniska trädgården i Paris | Anonym |
| 1806, nov-dec OM EN FRUKTTRÄD-SKOLA, INRÄTTAD I BOTANISKA TRÄDGÅRDEN I PARIS Botaniska trädgården, Jardin National des Plantes, innehåller en mängd växter, där örtkännaren och trädgårdsidkaren kan studera och förbättra sina kunskaper. Där har inrättats en plantskola, varifrån man kan köpa ympar. Förteckning på vad som finns och hur många av varje sort. Vid indelningen i släkter har man använt äldre botanikers sätt framför Linnés. Man försöker också reda ut namnen på träden. Det finns mängder av namn på samma träd. Namnen grundar sig på Duhamels avhandling. | ||
| ---------------------------- | ||