2016Anmärkningar angående väderleken för april och maj 1806Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
2017Beskrivning på ett nytt sätt att bereda alun utan kokningAnonym
1806, juli-aug

BESKRIFNING PÅ ETT NYTT SÄTT ATT BEREDA ALUN UTAN KOKNING.

100 delar lera och 5 delar koksalt upplöst i vatten blandas till en deg. Härav formas kakor som torkas i ugn. Efter förkalkningen förvandlar man leran till pulver och häller på svavelsyra. Kokas så att ångor avgår och fyller på med vatten. Sedan tillsätts pottaska. Nu avsätts alunkristaller som efter rening blir lika bra som den bästa i handeln. Bottensatsen kan urlakas ännu en gång.

Man kan också bereda berlinerblått med tillsats av järnsulfat (grön vitriol).

----------------------------
 
2018Tankar om sättet till trädesåkerjords förmånligaste begagnandeGerss, Jan Er
1806, juli-aug

TANKAR OM SÄTTET TILL TRÄDES-ÅKER-JORDS FÖRMONLIGASTE BEGAGNANDE, JEMTE ERINRINGAR I FLERE DELAR AF LANDTHUSHÅLLNINGEN.

TILL KONGL. MAJ:T I UNDERDÅNINGHET ÖFWERLEMNADE AF JAN ER.GERSS, SEKRETERARE I KONGL. LANDTMÄTERI-KONTORET, OCH RIDDARE AF KONGL. WASA-ORDEN

Erfarenhet från främmande orter likväl som från Sverige har lämnat alla tänkande åkerbruksidkare i fullkomlig övertygelse om onödigheten att lägga jorden i träda. Förmånerna av träda har endast varit att ge vissa kreatur några få månaders bete på trädan. Detta bete kan anskaffas på bättre sätt.

Dock får man nu inte gå till överdrift åt andra hållet och tro att man kan odla säd hela tiden. Hälften bör odlas med vicker och klöver och sedan byta åker varje år. Har man möjlighet att odla rotsaker och potatis skall man naturligtvis göra det med tanke på det tillskott det ger för både människor och djurs föda.

----------------------------
 
2019Anmärkningar angående sillfiske i öppna sjönAnonym
1806, juli-aug

ANMÄRKNINGAR OM SILLFISKET I ÖPPNA SJÖN.

Fiskerierna bör anses som en guldgruva. Holländarna har vunnit de rikaste fördelar och särskilt sillfisket har skaffat dem en otrolig vinst.

Vi har i Sverige hämtat den vinst som finns vid stränderna men icke bemödat oss att fånga sillen i öppna sjön, där den bästa kvaliteten finns. Det behövs båt och nät. Nätet bör bestå av 4 slingor bestående av 720 maskor på längden och 300 på djupet.

Nätet göres av finhäcklad livländsk hampa. Vidare beskrivs hur nätet skall förstärkas.

----------------------------
 
2020HedersbelöningarPatriotiska Sällskapet
1806, juli-aug

HEDERS-BELÖNINGAR UTDELTE AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET.

----------------------------
 
2021Anmärkningar angående väderleken för juni och juli 1806Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
2022Några anmärkningar rörande småländsk ängsskötselAnonym
1806, sept-okt

NÅGRA ANMÄRKNINGAR, RÖRANDE SMOLÄNDSKA ÄNGSSKÖTSELN.

Ängsskötseln är själva basis och grundpelare på vilket åkerbruket vilar. Trots det sköts inte ängen. Den tillåts växa igen och det är endast åkrarna som gödslas och besås.

Jordmånen särskilt här i Småland lägger ofta hinder i vägen för odlingen. Smålänningen är vanlottad då naturen består av berg och höjder med obrukbara mossar och kärr emellan. Dessutom är marken stenig och fordrar omåttlig arbetsinsats för att bli bördig. Man kan inte ge en enhetlig regel för hur ängsskötseln skall förbättras.

Det är dock inte nog med att ängarna saknar all slags odling, de vansköts även genom vårdslöshet och okunnighet. Ängen slås för tidigt så att fröna inte hunnit falla av. Man släpper ut boskapen för tidigt, särskilt svinen som bökar sönder jorden.

Dessa missbruk bör förekommas genom idogt arbete och oförtrutet bemödande.

Varje hemmansägare i Småland har vidlyftiga ängar och vidsträckta betesmarker. Han kan odla på en gammal äng eller ta upp en ny. Odlingen skall dock ske på samma sätt som om han skulle ta upp ett nytt stycke åker. Ängen skall gödas något men inte besås med sädessorter utan med perenna växter som passar på jordarten.

Skulle brist på gödsel hindra kan lera och svartmylla som finns i kärren hjälpa upp jorden. Ju mer al det växer i ett kärr dess säkrare består det av svartmylla.

Men som städerna i Småland är små och avlägsna har landboerna svårt att få avsättning för sina produkter. De klaga ofta över penningbrist och har ej råd med någon kostnad vid anläggandet av ny äng. De sköter jorden som far och farfar gjort. Trots den vanvårdade ängsskötseln hjälps resultatet upp av de goda betesmarkerna och en mängd boskap säljs till Stockholm.

Deras kärrängar som kallas mador ger ett ymnigt foder. Dessa mador är gemensamma för flera bönder. Många områden skulle må bra av att dikas så att de bleve hårdare och fastare och kunde sås med för boskapen födande och angenäma växter.

Dessutom skulle dammar byggas genom vilken vårfloden kunde hållas tillbaka och reglerade översvämningar ordnas, som lämnade gyttja till gödning.

----------------------------
 
2023Medel mot mask på rågsådden och sot i vetetÅkerstedt, Er
1806, sept-okt

MEDEL MOT MASK PÅ RÅGSÅDDEN OCH SOTAR I HWETET.

Ett stort kar med möjlighet till avtappning ställes på logen. Malört kokas om aftonen och får svalna under natten. På morgonen bortkastas malörten och man fyller på med vatten. Efter ett par timmar påströs och omröres kalk. Efter tre dagar avtappas vattnet och slås ut på dygnhögen, där den starka malörtsluten säkert oroar den mask som finns där. Även kalken gör nytta.

Den stöpta säden torkas och sås tunt, särskilt om åkern är god. Jag var ständigt besvärad av sot innan jag började med denna metod.

----------------------------
 
2024Förteckning över Kungl. Patriotiska Sällskapets boksamlingPatriotiska Sällskapet
1806, sept-okt

FÖRTECKNING PÅ KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS BOKSAMLING.

Förteckningar, kartor, tidningar, handlingar och protokoll, ekonomiska och naturalhistoriska disputationer.

----------------------------