2011	Sätt att förekomma rost på järn och stål samt att bevara koppar från ärg	Anonym
1806, maj-juni SÄTT ATT FÖREKOMMA ROST PÅ JERN OCH STÅL, ÄFWEN ATT BEWARA KOPPAR FRÅN ÄRG. Det finns tre sätt att förekomma rost. 1) Att järnet lindrigt uppglödgas i en vedbrasa och gnides med vax eller doppas i olja. 2) Att järnet uppglödgas och stycket gnides med horn eller fjäder och olja. 3) Används vanligen på polerade stycken. Stycket tvättas i lut och täckes med glödande kol. Dessa tre sätt fordra uppvärmning, som kan skada styckets form och beskaffenhet och ta bort glansen. Greve Conté har funnit ett sätt vilket är fritt från dessa olägenheter. Man renar stycket med stark lut, sköljer med rent vatten och torkar med linne. Med en väl urvriden svamp stryker man på ett jämt lager av en fernissa innehållande kopalgummi och terpentinspiritus. Denna fernissa skyddar mot rost och behåller metallglansen. Kan även användas på koppar.
----------------------------
2012	Beskrivning om salpetertillverkning både vid större och mindre verk	Köhler, Christ. A
1806, maj-juni BESKRIFNING OM SALTPETERS TILLWERKNING BÅDE WID STÖRRE OCH MINDRE WERK, EFTER ANSTÄLLDE FÖRSÖK. God salpeterjord tas under anlagda salpeterlador, stall, ladugårdshus, hö och sädeslador och andra uthus som varit täckta och kringdikade. Den kan också beredas på följande sätt: 1/3 sand blandas med litet lera, matjord, svartmylla, spånjord, kalkgrus, förruttnade växter av hö, halm, löv, rense från allehanda trädgårdsprodukter, kökssopor, aska, sot, halvruttna djur och fiskar och sönderhackade kvistar. Denna blandning förvaras i en lår. Sedan tillvaratas urinen från djuren genom att den rinner ned i en urholkning i golvet. Urinen blandas med den tidigare iordninggjorda massan. En kopparpanna inmuras och jorden silas med vatten i flera omgångar ned i pannan, som när den är full sätts i kokning. Innehållet kokas ihop tre gånger och kokas ånyo till s.k. krämpning. Den får sedan svalna och orenlighet som kan finnas kvar sjunker till botten. Nu finns oluttrad salpeter kvar. Den lut som också finns kvar kallas moderlut och används på nytt. Vid tillverkning med mindre verk görs på samma sätt och med samma proportioner, som vid det nyss beskrivna verket. Till luttringen åtgår inte mycket ved, så det är fördelaktigt att själv utföra torkning och luttring, då man ser resultatet och inte får avdrag vid leveransen. Salpetern hälles med vatten i en gryta och kokas och skummas. Denna procedur görs tre gånger och sedan torkas salpetern, som skall vara vit. För att veta när luttringen är klar görs yxprovet. Man häller en droppe på yxeggen och den skall stelna och ha lite vätska i sig. Förklaring över vissa ord och uttryck. Laklut är vatten som runnit genom ett eller flera jordkar. Sö är 60 såar eller mått laklut, som kokas ihop till 6 såar eller mått. Moderlut är den lut, som blir kvar efter växt av både luttrad och oluttrad salpeter. Krämpa kallas att koka ihop tvenne såar. Krämpskum, den orenlighet som flyter ovanpå då man krämpar. Taga krämp kallas det, när inkokningen skett så länge att en droppe fälld på yxeggen stelnar, därav yxeggsprov.
----------------------------
2013	Om kalkgödslande	Hagelberg, August
1806, maj-juni OM KALKGÖDSLANDE. Artikelförfattaren har under många år förbättrat sina sura och leriga åkrar med kalk. Han kalkar ena året och gödslar det andra. Efter den nya salpeterförordningen, kan han disponera sina stall och fähusgolv efter eget sinne. Det är fritt fram att använda urinen till gödselförbättring. Denna åtgärd tror han dock inte kan bli allmänt genomförd, då tjänstefolket anser urinsamlingen som något nesligt och inte hörande till deras skyldighet. Ett exempel på att kalken har förbättrande verkan på jorden ger han med följande. En åker hade drabbats av mask och för att den inte skulle sprida sig lade han en sträng kalk runt åkern. Där växte säden sedan dubbelt så hög och liknade nästan en gärdsgård.
----------------------------
2014	Dödande egenskap av Thlaspi arvense	Anonym
1806, maj-juni DÖDANDE EGENSKAP AF THLASPI ARVENSE. En bonde i Ilmola socken hade rensat sin råg från fröet av penninggräset, vilket finnarna kallar Laukka. Han hade samlat dessa frön och de av mask sönderfrätta sädeskornen för att bränna brännvin. Hans hustru tog under den allmänna foderbristen samma frön och kokade sörpa till sina kor. Ingen kunde ana den sorgliga påföljden av detta. Efter några timmar dog alla korna. Vid öppningen av dem befanns lungorna och hjärtat helt svarta och liksom angripne av kallbrand. Denna giftiga egenskap hos penninggräset har varit okänd.
----------------------------
2015	Väderleken och årsväxten i Gästrikland	Schönberg, And.
1806, maj-juni UTDRAG AF ETT BREF, OM WÄDERLEKEN OCH ÅRSWÄXTEN I GESTRIKLAND. Säden gav mycket halm, men litet frö. Svårt foderbrist gjorde att man tog en del säd till kreaturen. Detta är för de flesta bönder dyrt. Det finns dock tillräckligt med säd för landets behov i städerna. Vid sådana tillfällen visar sig nyttan av sockenmagasiner.
----------------------------
2016	Anmärkningar angående väderleken för april och maj 1806	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
2017	Beskrivning på ett nytt sätt att bereda alun utan kokning	Anonym
1806, juli-aug BESKRIFNING PÅ ETT NYTT SÄTT ATT BEREDA ALUN UTAN KOKNING. 100 delar lera och 5 delar koksalt upplöst i vatten blandas till en deg. Härav formas kakor som torkas i ugn. Efter förkalkningen förvandlar man leran till pulver och häller på svavelsyra. Kokas så att ångor avgår och fyller på med vatten. Sedan tillsätts pottaska. Nu avsätts alunkristaller som efter rening blir lika bra som den bästa i handeln. Bottensatsen kan urlakas ännu en gång. Man kan också bereda berlinerblått med tillsats av järnsulfat (grön vitriol).
----------------------------
2018	Tankar om sättet till trädesåkerjords förmånligaste begagnande	Gerss, Jan Er
1806, juli-aug TANKAR OM SÄTTET TILL TRÄDES-ÅKER-JORDS FÖRMONLIGASTE BEGAGNANDE, JEMTE ERINRINGAR I FLERE DELAR AF LANDTHUSHÅLLNINGEN. TILL KONGL. MAJ:T I UNDERDÅNINGHET ÖFWERLEMNADE AF JAN ER.GERSS, SEKRETERARE I KONGL. LANDTMÄTERI-KONTORET, OCH RIDDARE AF KONGL. WASA-ORDEN Erfarenhet från främmande orter likväl som från Sverige har lämnat alla tänkande åkerbruksidkare i fullkomlig övertygelse om onödigheten att lägga jorden i träda. Förmånerna av träda har endast varit att ge vissa kreatur några få månaders bete på trädan. Detta bete kan anskaffas på bättre sätt. Dock får man nu inte gå till överdrift åt andra hållet och tro att man kan odla säd hela tiden. Hälften bör odlas med vicker och klöver och sedan byta åker varje år. Har man möjlighet att odla rotsaker och potatis skall man naturligtvis göra det med tanke på det tillskott det ger för både människor och djurs föda.
----------------------------
2019	Anmärkningar angående sillfiske i öppna sjön	Anonym
1806, juli-aug ANMÄRKNINGAR OM SILLFISKET I ÖPPNA SJÖN. Fiskerierna bör anses som en guldgruva. Holländarna har vunnit de rikaste fördelar och särskilt sillfisket har skaffat dem en otrolig vinst. Vi har i Sverige hämtat den vinst som finns vid stränderna men icke bemödat oss att fånga sillen i öppna sjön, där den bästa kvaliteten finns. Det behövs båt och nät. Nätet bör bestå av 4 slingor bestående av 720 maskor på längden och 300 på djupet. Nätet göres av finhäcklad livländsk hampa. Vidare beskrivs hur nätet skall förstärkas.
----------------------------