2009Korta underrättelser i lanthushållningenSalonius
1806, mars-april

KORTA UNDERRÄTTELSER I LANDTHUSHÅLLNINGEN

Jag tar de minsta och de största potatisarna och kokar. Lagen nyttjas till brännvinstillmäskningen. De sönderkokta potatisarna blir gott och mjölkökande foder för korna.

Potatislandet plöjes om hösten, köres och harvas på våren. Allt skräp krattas bort. Landet indelas i sängar och potatisen sättes hela i rader med en halv alns bredd.

Kor köpes, när de är tre år gamla likaså tjuren. Han behålls bara ett par år, då kalvarna efter gamla tjurar inte leva och tjuren blir folkilsken som äldre. Han skall inte gå med korna hela tiden. Det är viktigt att hålla både djuren och ladugården rena. Under sommaren kan korna gå ute hela dygnet. På våren och hösten ger man djuren ett halvt stop urin en gång i månaden. Deras tänder gnides med en lapp av grovt blått kommisskläde doppat i ättika och salt. Varje vecka får kon på sommaren en sill med vitlök och libbsticka. Mår kon illa efter kalvningen ger man en dryck av spiskummin, linfrö, bävergäll och dyvelsträck. Sedan kokas gröt av blandsäd eller korn åt henne. Hon skall inte äta okokt säd eller okokta morötter.

----------------------------
 
2010Anmärkningar angående väderleken för februari och mars 1806Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
2011Sätt att förekomma rost på järn och stål samt att bevara koppar från ärgAnonym
1806, maj-juni

SÄTT ATT FÖREKOMMA ROST PÅ JERN OCH STÅL, ÄFWEN ATT BEWARA KOPPAR FRÅN ÄRG.

Det finns tre sätt att förekomma rost.

1) Att järnet lindrigt uppglödgas i en vedbrasa och gnides med vax eller doppas i olja.

2) Att järnet uppglödgas och stycket gnides med horn eller fjäder och olja.

3) Används vanligen på polerade stycken. Stycket tvättas i lut och täckes med glödande kol.

Dessa tre sätt fordra uppvärmning, som kan skada styckets form och beskaffenhet och ta bort glansen.

Greve Conté har funnit ett sätt vilket är fritt från dessa olägenheter.

Man renar stycket med stark lut, sköljer med rent vatten och torkar med linne. Med en väl urvriden svamp stryker man på ett jämt lager av en fernissa innehållande kopalgummi och terpentinspiritus. Denna fernissa skyddar mot rost och behåller metallglansen. Kan även användas på koppar.

----------------------------
 
2012Beskrivning om salpetertillverkning både vid större och mindre verkKöhler, Christ. A
1806, maj-juni

BESKRIFNING OM SALTPETERS TILLWERKNING BÅDE WID STÖRRE OCH MINDRE WERK, EFTER ANSTÄLLDE FÖRSÖK.

God salpeterjord tas under anlagda salpeterlador, stall, ladugårdshus, hö och sädeslador och andra uthus som varit täckta och kringdikade.

Den kan också beredas på följande sätt: 1/3 sand blandas med litet lera, matjord, svartmylla, spånjord, kalkgrus, förruttnade växter av hö, halm, löv, rense från allehanda trädgårdsprodukter, kökssopor, aska, sot, halvruttna djur och fiskar och sönderhackade kvistar. Denna blandning förvaras i en lår. Sedan tillvaratas urinen från djuren genom att den rinner ned i en urholkning i golvet. Urinen blandas med den tidigare iordninggjorda massan.

En kopparpanna inmuras och jorden silas med vatten i flera omgångar ned i pannan, som när den är full sätts i kokning.

Innehållet kokas ihop tre gånger och kokas ånyo till s.k. krämpning. Den får sedan svalna och orenlighet som kan finnas kvar sjunker till botten. Nu finns oluttrad salpeter kvar. Den lut som också finns kvar kallas moderlut och används på nytt.

Vid tillverkning med mindre verk görs på samma sätt och med samma proportioner, som vid det nyss beskrivna verket.

Till luttringen åtgår inte mycket ved, så det är fördelaktigt att själv utföra torkning och luttring, då man ser resultatet och inte får avdrag vid leveransen. Salpetern hälles med vatten i en gryta och kokas och skummas. Denna procedur görs tre gånger och sedan torkas salpetern, som skall vara vit.

För att veta när luttringen är klar görs yxprovet. Man häller en droppe på yxeggen och den skall stelna och ha lite vätska i sig.

Förklaring över vissa ord och uttryck.

Laklut är vatten som runnit genom ett eller flera jordkar.

Sö är 60 såar eller mått laklut, som kokas ihop till 6 såar eller mått.

Moderlut är den lut, som blir kvar efter växt av både luttrad och oluttrad salpeter.

Krämpa kallas att koka ihop tvenne såar.

Krämpskum, den orenlighet som flyter ovanpå då man krämpar.

Taga krämp kallas det, när inkokningen skett så länge att en droppe fälld på yxeggen stelnar, därav yxeggsprov.

----------------------------
 
2013Om kalkgödslandeHagelberg, August
1806, maj-juni

OM KALKGÖDSLANDE.

Artikelförfattaren har under många år förbättrat sina sura och leriga åkrar med kalk. Han kalkar ena året och gödslar det andra. Efter den nya salpeterförordningen, kan han disponera sina stall och fähusgolv efter eget sinne. Det är fritt fram att använda urinen till gödselförbättring. Denna åtgärd tror han dock inte kan bli allmänt genomförd, då tjänstefolket anser urinsamlingen som något nesligt och inte hörande till deras skyldighet.

Ett exempel på att kalken har förbättrande verkan på jorden ger han med följande. En åker hade drabbats av mask och för att den inte skulle sprida sig lade han en sträng kalk runt åkern. Där växte säden sedan dubbelt så hög och liknade nästan en gärdsgård.

----------------------------
 
2014Dödande egenskap av Thlaspi arvenseAnonym
1806, maj-juni

DÖDANDE EGENSKAP AF THLASPI ARVENSE.

En bonde i Ilmola socken hade rensat sin råg från fröet av penninggräset, vilket finnarna kallar Laukka. Han hade samlat dessa frön och de av mask sönderfrätta sädeskornen för att bränna brännvin.

Hans hustru tog under den allmänna foderbristen samma frön och kokade sörpa till sina kor. Ingen kunde ana den sorgliga påföljden av detta. Efter några timmar dog alla korna.

Vid öppningen av dem befanns lungorna och hjärtat helt svarta och liksom angripne av kallbrand. Denna giftiga egenskap hos penninggräset har varit okänd.

----------------------------
 
2015Väderleken och årsväxten i GästriklandSchönberg, And.
1806, maj-juni

UTDRAG AF ETT BREF, OM WÄDERLEKEN OCH ÅRSWÄXTEN I GESTRIKLAND.

Säden gav mycket halm, men litet frö. Svårt foderbrist gjorde att man tog en del säd till kreaturen. Detta är för de flesta bönder dyrt.

Det finns dock tillräckligt med säd för landets behov i städerna. Vid sådana tillfällen visar sig nyttan av sockenmagasiner.

----------------------------
 
2016Anmärkningar angående väderleken för april och maj 1806Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
2017Beskrivning på ett nytt sätt att bereda alun utan kokningAnonym
1806, juli-aug

BESKRIFNING PÅ ETT NYTT SÄTT ATT BEREDA ALUN UTAN KOKNING.

100 delar lera och 5 delar koksalt upplöst i vatten blandas till en deg. Härav formas kakor som torkas i ugn. Efter förkalkningen förvandlar man leran till pulver och häller på svavelsyra. Kokas så att ångor avgår och fyller på med vatten. Sedan tillsätts pottaska. Nu avsätts alunkristaller som efter rening blir lika bra som den bästa i handeln. Bottensatsen kan urlakas ännu en gång.

Man kan också bereda berlinerblått med tillsats av järnsulfat (grön vitriol).

----------------------------