2004	Utsatt prisämne	Patriotiska Sällskapet
1806, jan-febr UTSATT PRIS-ÄMNE Premium på 33 riksdaler till den, som uppvisar i stort och brukbart skick en enkel och billig flyttbar maskin som genom mekanik ger förökad handkraft och kan bereda mjöl av ben.
----------------------------
2005	Anmärkningar angående väderleken för december 1805 och januari 1806	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
2006	Anmärkningar om bruket av saltsyra i konster, manufakturer, hantverk och hushållning	Anonym
1806, mars-april ANMÄRKNINGAR OM BRUKET AF SALTSYRA I KONSTER, MANUFAKTURER, HANDTWERK OCH HUSHÅLLNING Det vanliga koksaltet är ett neutralsalt, ett alkaliskt salt med egen syra. Det kallas natron, soda eller mineralalkali och det sura ämnet saltsyra eller koksaltsyra. Kemin har redan i äldre tider använt saltsyra till åtskilliga ändamål inom farmacien eller apotekarkonsten, fabriker, hantverk och manufakturer. Har varit föga bekant utom England och Frankrike, beroende på att det varit svårt att tillgå och dyrt, samt dess nytta okänd. Den nyttjas i färgerier istället för det svaga skedvattnet. Vid blekning av bomullstyger, kokning av gjutna eller slagna metaller som knappar, spännen eller beslag. För att rena järnbleck som skall förtennas. Beskrivningar av dessa arbetsmetoder.
----------------------------
2007	Sätt att upprätta sjunkna trähusväggar	Ljungh, Sven Ingemar
1806, mars-april SÄTT ATT UPPRÄTTA ELLER INRIKTA SJUNKNA ELLER SKRIDNA TRÄHUS-WÄGGAR Genom att föra in en stock utefter fotstocken kan 3-4 man på en timme räta upp den lutande väggen. Den fästes med strävor. Ritning och beskrivning.
----------------------------
2008	Beskrivning på en vattenbärarkärra	Anonym
1806, mars-april BESKRIFNING PÅ EN WATTENBRINGARE-KÄRRA, INRÄTTAD AF E KINSTRÖM, KAMRERARE WID RIKSGÄLDS-KONTORET En person med normal kroppsstyrka kan utan vattenspill transportera 30 kannor vatten med denna kärra. Med ett vanligt axelok kan man bära endast 10 kannor. Beskrivning av kärran.
----------------------------
2009	Korta underrättelser i lanthushållningen	Salonius
1806, mars-april KORTA UNDERRÄTTELSER I LANDTHUSHÅLLNINGEN Jag tar de minsta och de största potatisarna och kokar. Lagen nyttjas till brännvinstillmäskningen. De sönderkokta potatisarna blir gott och mjölkökande foder för korna. Potatislandet plöjes om hösten, köres och harvas på våren. Allt skräp krattas bort. Landet indelas i sängar och potatisen sättes hela i rader med en halv alns bredd. Kor köpes, när de är tre år gamla likaså tjuren. Han behålls bara ett par år, då kalvarna efter gamla tjurar inte leva och tjuren blir folkilsken som äldre. Han skall inte gå med korna hela tiden. Det är viktigt att hålla både djuren och ladugården rena. Under sommaren kan korna gå ute hela dygnet. På våren och hösten ger man djuren ett halvt stop urin en gång i månaden. Deras tänder gnides med en lapp av grovt blått kommisskläde doppat i ättika och salt. Varje vecka får kon på sommaren en sill med vitlök och libbsticka. Mår kon illa efter kalvningen ger man en dryck av spiskummin, linfrö, bävergäll och dyvelsträck. Sedan kokas gröt av blandsäd eller korn åt henne. Hon skall inte äta okokt säd eller okokta morötter.
----------------------------
2010	Anmärkningar angående väderleken för februari och mars 1806	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
2011	Sätt att förekomma rost på järn och stål samt att bevara koppar från ärg	Anonym
1806, maj-juni SÄTT ATT FÖREKOMMA ROST PÅ JERN OCH STÅL, ÄFWEN ATT BEWARA KOPPAR FRÅN ÄRG. Det finns tre sätt att förekomma rost. 1) Att järnet lindrigt uppglödgas i en vedbrasa och gnides med vax eller doppas i olja. 2) Att järnet uppglödgas och stycket gnides med horn eller fjäder och olja. 3) Används vanligen på polerade stycken. Stycket tvättas i lut och täckes med glödande kol. Dessa tre sätt fordra uppvärmning, som kan skada styckets form och beskaffenhet och ta bort glansen. Greve Conté har funnit ett sätt vilket är fritt från dessa olägenheter. Man renar stycket med stark lut, sköljer med rent vatten och torkar med linne. Med en väl urvriden svamp stryker man på ett jämt lager av en fernissa innehållande kopalgummi och terpentinspiritus. Denna fernissa skyddar mot rost och behåller metallglansen. Kan även användas på koppar.
----------------------------
2012	Beskrivning om salpetertillverkning både vid större och mindre verk	Köhler, Christ. A
1806, maj-juni BESKRIFNING OM SALTPETERS TILLWERKNING BÅDE WID STÖRRE OCH MINDRE WERK, EFTER ANSTÄLLDE FÖRSÖK. God salpeterjord tas under anlagda salpeterlador, stall, ladugårdshus, hö och sädeslador och andra uthus som varit täckta och kringdikade. Den kan också beredas på följande sätt: 1/3 sand blandas med litet lera, matjord, svartmylla, spånjord, kalkgrus, förruttnade växter av hö, halm, löv, rense från allehanda trädgårdsprodukter, kökssopor, aska, sot, halvruttna djur och fiskar och sönderhackade kvistar. Denna blandning förvaras i en lår. Sedan tillvaratas urinen från djuren genom att den rinner ned i en urholkning i golvet. Urinen blandas med den tidigare iordninggjorda massan. En kopparpanna inmuras och jorden silas med vatten i flera omgångar ned i pannan, som när den är full sätts i kokning. Innehållet kokas ihop tre gånger och kokas ånyo till s.k. krämpning. Den får sedan svalna och orenlighet som kan finnas kvar sjunker till botten. Nu finns oluttrad salpeter kvar. Den lut som också finns kvar kallas moderlut och används på nytt. Vid tillverkning med mindre verk görs på samma sätt och med samma proportioner, som vid det nyss beskrivna verket. Till luttringen åtgår inte mycket ved, så det är fördelaktigt att själv utföra torkning och luttring, då man ser resultatet och inte får avdrag vid leveransen. Salpetern hälles med vatten i en gryta och kokas och skummas. Denna procedur görs tre gånger och sedan torkas salpetern, som skall vara vit. För att veta när luttringen är klar görs yxprovet. Man häller en droppe på yxeggen och den skall stelna och ha lite vätska i sig. Förklaring över vissa ord och uttryck. Laklut är vatten som runnit genom ett eller flera jordkar. Sö är 60 såar eller mått laklut, som kokas ihop till 6 såar eller mått. Moderlut är den lut, som blir kvar efter växt av både luttrad och oluttrad salpeter. Krämpa kallas att koka ihop tvenne såar. Krämpskum, den orenlighet som flyter ovanpå då man krämpar. Taga krämp kallas det, när inkokningen skett så länge att en droppe fälld på yxeggen stelnar, därav yxeggsprov.
----------------------------