| 2002 | Anmärkningar angående årsväxt och väderlek i Eksjö | Ljungh, Sven Ing |
| 1806, jan-febr ANMÄRKNING OM ÅRSWÄXTEN OCH WÄDERLEKEN I EKSJÖ-TRAKTEN FÖRLIDET ÅR, MEDDELAD GENOM BREF TILL KONGL. PATR. SÄLLSK. SEKRETERARE. Rågmasken har härjat och skadat säden. Vita vickern, som kallas linser, misslyckades nästan helt. Vätan gjorde höet och höbärgseln stor skada. Den starka frosten efter Mikaeli skadade jordpäronen, så att de bara dög till brännvin och svinmat. Snön ligger nu den 4:de februari 1 1/2 aln djup. Den myckna snön trycker ned den svaga isen så att sjöarna är ofarbara. En stark snuvfeber var i början av året allmän. | ||
| ---------------------------- | ||
| 2003 | Hedersbelöningar | Patriotiska Sällskapet |
| 1806, jan-febr HEDERS-BELÖNINGAR, UTDELTE AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET. Belöningar för uppodling och plantering av fruktträd. Änkan Sara Andersdotter för att hon tagit hand om späda, fattiga barn och uppfostrat dem till fullväxt ålder. Dessutom ett antal för lång och trogen tjänst. | ||
| ---------------------------- | ||
| 2004 | Utsatt prisämne | Patriotiska Sällskapet |
| 1806, jan-febr UTSATT PRIS-ÄMNE Premium på 33 riksdaler till den, som uppvisar i stort och brukbart skick en enkel och billig flyttbar maskin som genom mekanik ger förökad handkraft och kan bereda mjöl av ben. | ||
| ---------------------------- | ||
| 2005 | Anmärkningar angående väderleken för december 1805 och januari 1806 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||
| 2006 | Anmärkningar om bruket av saltsyra i konster, manufakturer, hantverk och hushållning | Anonym |
| 1806, mars-april ANMÄRKNINGAR OM BRUKET AF SALTSYRA I KONSTER, MANUFAKTURER, HANDTWERK OCH HUSHÅLLNING Det vanliga koksaltet är ett neutralsalt, ett alkaliskt salt med egen syra. Det kallas natron, soda eller mineralalkali och det sura ämnet saltsyra eller koksaltsyra. Kemin har redan i äldre tider använt saltsyra till åtskilliga ändamål inom farmacien eller apotekarkonsten, fabriker, hantverk och manufakturer. Har varit föga bekant utom England och Frankrike, beroende på att det varit svårt att tillgå och dyrt, samt dess nytta okänd. Den nyttjas i färgerier istället för det svaga skedvattnet. Vid blekning av bomullstyger, kokning av gjutna eller slagna metaller som knappar, spännen eller beslag. För att rena järnbleck som skall förtennas. Beskrivningar av dessa arbetsmetoder. | ||
| ---------------------------- | ||
| 2007 | Sätt att upprätta sjunkna trähusväggar | Ljungh, Sven Ingemar |
| 1806, mars-april SÄTT ATT UPPRÄTTA ELLER INRIKTA SJUNKNA ELLER SKRIDNA TRÄHUS-WÄGGAR Genom att föra in en stock utefter fotstocken kan 3-4 man på en timme räta upp den lutande väggen. Den fästes med strävor. Ritning och beskrivning. | ||
| ---------------------------- | ||
| 2008 | Beskrivning på en vattenbärarkärra | Anonym |
| 1806, mars-april BESKRIFNING PÅ EN WATTENBRINGARE-KÄRRA, INRÄTTAD AF E KINSTRÖM, KAMRERARE WID RIKSGÄLDS-KONTORET En person med normal kroppsstyrka kan utan vattenspill transportera 30 kannor vatten med denna kärra. Med ett vanligt axelok kan man bära endast 10 kannor. Beskrivning av kärran. | ||
| ---------------------------- | ||
| 2009 | Korta underrättelser i lanthushållningen | Salonius |
| 1806, mars-april KORTA UNDERRÄTTELSER I LANDTHUSHÅLLNINGEN Jag tar de minsta och de största potatisarna och kokar. Lagen nyttjas till brännvinstillmäskningen. De sönderkokta potatisarna blir gott och mjölkökande foder för korna. Potatislandet plöjes om hösten, köres och harvas på våren. Allt skräp krattas bort. Landet indelas i sängar och potatisen sättes hela i rader med en halv alns bredd. Kor köpes, när de är tre år gamla likaså tjuren. Han behålls bara ett par år, då kalvarna efter gamla tjurar inte leva och tjuren blir folkilsken som äldre. Han skall inte gå med korna hela tiden. Det är viktigt att hålla både djuren och ladugården rena. Under sommaren kan korna gå ute hela dygnet. På våren och hösten ger man djuren ett halvt stop urin en gång i månaden. Deras tänder gnides med en lapp av grovt blått kommisskläde doppat i ättika och salt. Varje vecka får kon på sommaren en sill med vitlök och libbsticka. Mår kon illa efter kalvningen ger man en dryck av spiskummin, linfrö, bävergäll och dyvelsträck. Sedan kokas gröt av blandsäd eller korn åt henne. Hon skall inte äta okokt säd eller okokta morötter. | ||
| ---------------------------- | ||
| 2010 | Anmärkningar angående väderleken för februari och mars 1806 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||