2000 | Uppgift om en okänd men högst värderlig trädsalva | Anonym |
1806, jan-febr UPPGIFT AF EN ÅTMINSTONE I ALLMÄNHET OKÄND, MEN HÖGST WÄRDERLIG TRÄDSALWA. Vid ett tillfälle under min frånvaro underlät tjänstefolket att vakta getterna. De kom in i trädgården och gjorde ansenlig skada på träden genom att äta både ytter- och innerbark. Jag påbörjade genast en behandling med en salva av bomolja och nötben. Jag band tunt tyg runt de skadade ställena och pudrade på mer mjöl av nötbenen. Detta hindrade väta att tränga in till de skadade ställena och snart bildades ny bark. Skörden blev lika stor som vanligt. | ||
---------------------------- | ||
2001 | Om kulturen av nässlor att användas till foder | Anonym |
1806, jan-febr OM KULTUREN AF NÄSSLOR, ATT ANWÄNDAS TILL FODER. Recension av en tysk skrift i ämnet. Recensenten anser det onödigt att täcka nässelsådden med granris. I stället för att så frö, tar man så många rotstubbar man kan anse sig behöva och planterar. Nässlorna skördas innan de blommat klart och blandas med fodret. Denna diet ökar mjölken och förbättrar kvaliteten. Även schäferier borde anlägga en nässelanläggning och giva sina får två gånger i veckan. | ||
---------------------------- | ||
2002 | Anmärkningar angående årsväxt och väderlek i Eksjö | Ljungh, Sven Ing |
1806, jan-febr ANMÄRKNING OM ÅRSWÄXTEN OCH WÄDERLEKEN I EKSJÖ-TRAKTEN FÖRLIDET ÅR, MEDDELAD GENOM BREF TILL KONGL. PATR. SÄLLSK. SEKRETERARE. Rågmasken har härjat och skadat säden. Vita vickern, som kallas linser, misslyckades nästan helt. Vätan gjorde höet och höbärgseln stor skada. Den starka frosten efter Mikaeli skadade jordpäronen, så att de bara dög till brännvin och svinmat. Snön ligger nu den 4:de februari 1 1/2 aln djup. Den myckna snön trycker ned den svaga isen så att sjöarna är ofarbara. En stark snuvfeber var i början av året allmän. | ||
---------------------------- | ||
2003 | Hedersbelöningar | Patriotiska Sällskapet |
1806, jan-febr HEDERS-BELÖNINGAR, UTDELTE AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET. Belöningar för uppodling och plantering av fruktträd. Änkan Sara Andersdotter för att hon tagit hand om späda, fattiga barn och uppfostrat dem till fullväxt ålder. Dessutom ett antal för lång och trogen tjänst. | ||
---------------------------- | ||
2004 | Utsatt prisämne | Patriotiska Sällskapet |
1806, jan-febr UTSATT PRIS-ÄMNE Premium på 33 riksdaler till den, som uppvisar i stort och brukbart skick en enkel och billig flyttbar maskin som genom mekanik ger förökad handkraft och kan bereda mjöl av ben. | ||
---------------------------- | ||
2005 | Anmärkningar angående väderleken för december 1805 och januari 1806 | Patriotiska Sällskapet |
---------------------------- | ||
2006 | Anmärkningar om bruket av saltsyra i konster, manufakturer, hantverk och hushållning | Anonym |
1806, mars-april ANMÄRKNINGAR OM BRUKET AF SALTSYRA I KONSTER, MANUFAKTURER, HANDTWERK OCH HUSHÅLLNING Det vanliga koksaltet är ett neutralsalt, ett alkaliskt salt med egen syra. Det kallas natron, soda eller mineralalkali och det sura ämnet saltsyra eller koksaltsyra. Kemin har redan i äldre tider använt saltsyra till åtskilliga ändamål inom farmacien eller apotekarkonsten, fabriker, hantverk och manufakturer. Har varit föga bekant utom England och Frankrike, beroende på att det varit svårt att tillgå och dyrt, samt dess nytta okänd. Den nyttjas i färgerier istället för det svaga skedvattnet. Vid blekning av bomullstyger, kokning av gjutna eller slagna metaller som knappar, spännen eller beslag. För att rena järnbleck som skall förtennas. Beskrivningar av dessa arbetsmetoder. | ||
---------------------------- | ||
2007 | Sätt att upprätta sjunkna trähusväggar | Ljungh, Sven Ingemar |
1806, mars-april SÄTT ATT UPPRÄTTA ELLER INRIKTA SJUNKNA ELLER SKRIDNA TRÄHUS-WÄGGAR Genom att föra in en stock utefter fotstocken kan 3-4 man på en timme räta upp den lutande väggen. Den fästes med strävor. Ritning och beskrivning. | ||
---------------------------- | ||
2008 | Beskrivning på en vattenbärarkärra | Anonym |
1806, mars-april BESKRIFNING PÅ EN WATTENBRINGARE-KÄRRA, INRÄTTAD AF E KINSTRÖM, KAMRERARE WID RIKSGÄLDS-KONTORET En person med normal kroppsstyrka kan utan vattenspill transportera 30 kannor vatten med denna kärra. Med ett vanligt axelok kan man bära endast 10 kannor. Beskrivning av kärran. | ||
---------------------------- |