1995	Om lerbyggnader	Sillén, G W af
1805, nov-dec OM LERBYGGNAD Uppeldade av nit för fäderneslandet, har man på flera platser verkställt lerhusbyggnader. Jag lät bygga 2 kolonner och 2 pilastrar efter gamla doriska proportioner, utan räfflor och med enkla kapitäler, på min gård vid Kungsgatan i Uppsala. De har stått orappade utan att skadas under vintern. Efter den svåra eldsvåda, som höll på att ödelägga hela Uppsala om inte vinden vänt, men nu endast förstörde 13 lador har man insett nyttan av att bygga i lera, som ju inte kan antändas. Vid denna eldsvåda, som vid alla andra gjorde de studerande goda insatser. Det finns redan så många beskrivningar av arbetssättet vid lerbyggnad, att jag inte skall gå in på det. Jag har byggt skafferi och vedhus av lera. Jämför man priset på trä, sten och lerhus, blir lerhusen de billigaste. Runt Uppsala finns god lera att bygga av. Den, som med egna ögon vill se byggnadssättet, är välkommen
----------------------------
1996	Sätt att invändigt lerslå trähus	Anonym
1805, nov-dec SÄTT ATT INWÄNDIGT LER-BESLÅ TRÄHUS Man blandar en tjock lervälling och slår i släckt kalk. Sedan häller man i linagnar tills allt är som en tjock gröt. I rummet som skall lerslås har man spårhuggit väggarna tätt. Blandningen slängs på som vanligt med murslev och jämnas med slätbräde. Efter ett par dagars torkning slätas de igen och efter 5-6 dagar sker sista slätningen med slätbräde, så att de blir som polerade. Efter några veckor kan man måla som på papper med limfärg. Den bästa leran är blålera. Även tak går att rappa på detta sätt.
----------------------------
1997	Anmärkningar angående väderleken för oktober och november 1805	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
1998	Tillägg angående avvägningskäppens förmånliga bruk	Berendes, Bernh P
1806, jan-febr TILLÄGG, ANGÅENDE AFWÄGNINGS-KÄPPENS FÖRMONLIGA BRUK, FÖRMEDELST DÄRTILL LÄMPADT BEGAGNANDE AF HOSFÖLJANDE TABELL, UPPSATT AF FRAMLEDNE MAJOREN OCH RIDDAREN LARS MELIN, FÖR ETT FÖRUT BEKANT NIVELLERINGS-INSTRUMENT, KALLADT: BERG-WÅG. P.Bernh. Berndes, lärling till avlidne Lars Melin, som gjort en bergvåg av liknande slag som den tidigare beskrivna avvägningskäppen.
----------------------------
1999	Tabell för bergvågens bruk	Anonym
1806, jan-febr TABELL, FÖR BERGVÅGENS BRUK. Han visar med en tabell hur man förenklat kan använda instrumentet. Det finns också en ritning till bergvågen.
----------------------------
2000	Uppgift om en okänd men högst värderlig trädsalva	Anonym
1806, jan-febr UPPGIFT AF EN ÅTMINSTONE I ALLMÄNHET OKÄND, MEN HÖGST WÄRDERLIG TRÄDSALWA. Vid ett tillfälle under min frånvaro underlät tjänstefolket att vakta getterna. De kom in i trädgården och gjorde ansenlig skada på träden genom att äta både ytter- och innerbark. Jag påbörjade genast en behandling med en salva av bomolja och nötben. Jag band tunt tyg runt de skadade ställena och pudrade på mer mjöl av nötbenen. Detta hindrade väta att tränga in till de skadade ställena och snart bildades ny bark. Skörden blev lika stor som vanligt.
----------------------------
2001	Om kulturen av nässlor att användas till foder	Anonym
1806, jan-febr OM KULTUREN AF NÄSSLOR, ATT ANWÄNDAS TILL FODER. Recension av en tysk skrift i ämnet. Recensenten anser det onödigt att täcka nässelsådden med granris. I stället för att så frö, tar man så många rotstubbar man kan anse sig behöva och planterar. Nässlorna skördas innan de blommat klart och blandas med fodret. Denna diet ökar mjölken och förbättrar kvaliteten. Även schäferier borde anlägga en nässelanläggning och giva sina får två gånger i veckan.
----------------------------
2002	Anmärkningar angående årsväxt och väderlek i Eksjö	Ljungh, Sven Ing
1806, jan-febr ANMÄRKNING OM ÅRSWÄXTEN OCH WÄDERLEKEN I EKSJÖ-TRAKTEN FÖRLIDET ÅR, MEDDELAD GENOM BREF TILL KONGL. PATR. SÄLLSK. SEKRETERARE. Rågmasken har härjat och skadat säden. Vita vickern, som kallas linser, misslyckades nästan helt. Vätan gjorde höet och höbärgseln stor skada. Den starka frosten efter Mikaeli skadade jordpäronen, så att de bara dög till brännvin och svinmat. Snön ligger nu den 4:de februari 1 1/2 aln djup. Den myckna snön trycker ned den svaga isen så att sjöarna är ofarbara. En stark snuvfeber var i början av året allmän.
----------------------------
2003	Hedersbelöningar	Patriotiska Sällskapet
1806, jan-febr HEDERS-BELÖNINGAR, UTDELTE AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET. Belöningar för uppodling och plantering av fruktträd. Änkan Sara Andersdotter för att hon tagit hand om späda, fattiga barn och uppfostrat dem till fullväxt ålder. Dessutom ett antal för lång och trogen tjänst.
----------------------------