1992	Anmärkningar angående väderleken för aug. och sept. 1805	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
1993	Beskrivning över en torkinrättning för säd att verkställas i boningsstugor på landet	Silverstråhle, G
1805, nov-dec BESKRIFNING ÖFWER EN TORK-INRÄTTNING AF SÄD, ATT WERKSTÄLLAS I BONINGSSTUGOR PÅ LANDET På greve U G de la Gardies anmodan har jag besett en torkinrättning för säd över spisen i stugan hos smeden Lars Larsson i Tortuna socken. Jag föreslår Larssons uppfinning till hedersbelöning. Undertecknat J C Tunae. En beskrivning av samma uppfinning och beskrivning av hur torkningen gick till av A Lönbohm. En noggrannare beskrivning om torkinrättningen som smeden Lars Larsson byggt i sin stuga på Råby ägor, Tortuna socken, av G Silfverstråhle.
----------------------------
1994	Om lerhusbyggnad på Nygård, Tunhems socken, Älvsborgs län.	Bagge, Petter P
1805, nov-dec OM LERHUS-BYGGAD PÅ NYGÅRD I TUNHEMS SOCKEN, ELFSBORGS LÄN Här skulle byggas 10 nya torp. För att förbilliga detta byggdes de ihop två och två. Tre byggdes av trä, men sedan ville jag pröva att följa befallningshavare Kossboths anmodan att bygga lerhus. Jag har korresponderat med baron Maclean i Skåne och läst utländska böcker i ämnet, dock utan att få någon uppfattning om kostnaden. Jag lät en nykter ung karl, som var snickare, läsa Retsius lilla bok och lät honom bli arbetsledare. Vidare tog jag god arbetskraft från gården och trakten. Metoden som skulle användas var att mellan två brädväggar hälla lerfyllningen. Först gällde det att älta leran. Att använda oxar som trampade var uteslutet, då de fördärvade benen och endast dög till slakt efteråt. Att använda människor ställde sig för dyrt. Jag kom på idén att ställa planhjul på kant och låta dessa arbeta i en cirkel. De kunde dras av 2-3 oxar, som gick utanför ältplanen. Beskrivning av cirkelgången. Nästa svårighet var att om det blev starkt regn skulle den under arbete varande väggen ramla ned. Först tänkte jag bygga tak över, som sedan skulle sänkas ned över den färdiga väggen, men det blev för kostsamt. Jag utnyttjade istället segel, som jag hade. Arbetarna var först missnöjda med dagspenningen, men så småningom kom vi överens. Vädret var ogint med mycket regn och dimma. Lerorna fanns i närheten, täckta med matjord och av olika kvalitet. Jag lät spika fast formbräderna och när dessa togs bort var ytan räfflad och lätt att fästa rappningen på. Vid torkningen sattes stöd. Plank lades över varje karm och under takstolarna. Spisarna och bakugnarna gjordes i varje stuga mot varann med en skorsten.
----------------------------
1995	Om lerbyggnader	Sillén, G W af
1805, nov-dec OM LERBYGGNAD Uppeldade av nit för fäderneslandet, har man på flera platser verkställt lerhusbyggnader. Jag lät bygga 2 kolonner och 2 pilastrar efter gamla doriska proportioner, utan räfflor och med enkla kapitäler, på min gård vid Kungsgatan i Uppsala. De har stått orappade utan att skadas under vintern. Efter den svåra eldsvåda, som höll på att ödelägga hela Uppsala om inte vinden vänt, men nu endast förstörde 13 lador har man insett nyttan av att bygga i lera, som ju inte kan antändas. Vid denna eldsvåda, som vid alla andra gjorde de studerande goda insatser. Det finns redan så många beskrivningar av arbetssättet vid lerbyggnad, att jag inte skall gå in på det. Jag har byggt skafferi och vedhus av lera. Jämför man priset på trä, sten och lerhus, blir lerhusen de billigaste. Runt Uppsala finns god lera att bygga av. Den, som med egna ögon vill se byggnadssättet, är välkommen
----------------------------
1996	Sätt att invändigt lerslå trähus	Anonym
1805, nov-dec SÄTT ATT INWÄNDIGT LER-BESLÅ TRÄHUS Man blandar en tjock lervälling och slår i släckt kalk. Sedan häller man i linagnar tills allt är som en tjock gröt. I rummet som skall lerslås har man spårhuggit väggarna tätt. Blandningen slängs på som vanligt med murslev och jämnas med slätbräde. Efter ett par dagars torkning slätas de igen och efter 5-6 dagar sker sista slätningen med slätbräde, så att de blir som polerade. Efter några veckor kan man måla som på papper med limfärg. Den bästa leran är blålera. Även tak går att rappa på detta sätt.
----------------------------
1997	Anmärkningar angående väderleken för oktober och november 1805	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
1998	Tillägg angående avvägningskäppens förmånliga bruk	Berendes, Bernh P
1806, jan-febr TILLÄGG, ANGÅENDE AFWÄGNINGS-KÄPPENS FÖRMONLIGA BRUK, FÖRMEDELST DÄRTILL LÄMPADT BEGAGNANDE AF HOSFÖLJANDE TABELL, UPPSATT AF FRAMLEDNE MAJOREN OCH RIDDAREN LARS MELIN, FÖR ETT FÖRUT BEKANT NIVELLERINGS-INSTRUMENT, KALLADT: BERG-WÅG. P.Bernh. Berndes, lärling till avlidne Lars Melin, som gjort en bergvåg av liknande slag som den tidigare beskrivna avvägningskäppen.
----------------------------
1999	Tabell för bergvågens bruk	Anonym
1806, jan-febr TABELL, FÖR BERGVÅGENS BRUK. Han visar med en tabell hur man förenklat kan använda instrumentet. Det finns också en ritning till bergvågen.
----------------------------
2000	Uppgift om en okänd men högst värderlig trädsalva	Anonym
1806, jan-febr UPPGIFT AF EN ÅTMINSTONE I ALLMÄNHET OKÄND, MEN HÖGST WÄRDERLIG TRÄDSALWA. Vid ett tillfälle under min frånvaro underlät tjänstefolket att vakta getterna. De kom in i trädgården och gjorde ansenlig skada på träden genom att äta både ytter- och innerbark. Jag påbörjade genast en behandling med en salva av bomolja och nötben. Jag band tunt tyg runt de skadade ställena och pudrade på mer mjöl av nötbenen. Detta hindrade väta att tränga in till de skadade ställena och snart bildades ny bark. Skörden blev lika stor som vanligt.
----------------------------