1989Anmärkningar angående väderleken för juni och juli 1805Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1990Undersökning om den gödsel, som tas från åkern till omloppsbruk av ängsplogland, blir gräsbärande eller kan komma åkern till godo med någon vinstAnonym
1805, sept-okt

UNDERSÖKNING HURUWIDA OCH ENÄR DEN GÖDSEL SOM FRÅNTAGES ÅKERN FÖR AT DERMED ÅRLIGEN GÖDA ET OMLOPPS-BRUK AF ÄNGSPLOGLAND, TIL AT BLIFWA GRÄSBÄRANDE, KAN KOMMA ÅKERN ÅTER TIL GODO MED NÅGON FÖRÖKAD WINST

Beskrivning av olika åkrars gödning, sådd och skörd under flera år. Detta kallas nyplogshushållning.

----------------------------
 
1991Konst vid fruktträdsplanteringKamptz von
1805, sept-okt

KONST WID FRUKT-TRÄDS PLANTERING

Vid min vistelse i Wurtemberg träffade jag en gammal vingårdsmästare, som hade rykte om sig att lyckas med fruktträd han planterat. Jag önskade veta hur han gjorde, men inte förrän jag skulle resa därifrån fick jag se hans hemlighet. Träd med endast en rot och inga sugrötter lyckades han med. Receptet var att skölja roten och linda den i ylle innan den planterades. Sedan lämnades trädet åt naturen och växte fort och fick en kraftig krona.

----------------------------
 
1992Anmärkningar angående väderleken för aug. och sept. 1805Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1993Beskrivning över en torkinrättning för säd att verkställas i boningsstugor på landetSilverstråhle, G
1805, nov-dec

BESKRIFNING ÖFWER EN TORK-INRÄTTNING AF SÄD, ATT WERKSTÄLLAS I BONINGSSTUGOR PÅ LANDET

På greve U G de la Gardies anmodan har jag besett en torkinrättning för säd över spisen i stugan hos smeden Lars Larsson i Tortuna socken. Jag föreslår Larssons uppfinning till hedersbelöning. Undertecknat J C Tunae.

En beskrivning av samma uppfinning och beskrivning av hur torkningen gick till av A Lönbohm.

En noggrannare beskrivning om torkinrättningen som smeden Lars Larsson byggt i sin stuga på Råby ägor, Tortuna socken, av G Silfverstråhle.

----------------------------
 
1994Om lerhusbyggnad på Nygård, Tunhems socken, Älvsborgs län.Bagge, Petter P
1805, nov-dec

OM LERHUS-BYGGAD PÅ NYGÅRD I TUNHEMS SOCKEN, ELFSBORGS LÄN

Här skulle byggas 10 nya torp. För att förbilliga detta byggdes de ihop två och två. Tre byggdes av trä, men sedan ville jag pröva att följa befallningshavare Kossboths anmodan att bygga lerhus. Jag har korresponderat med baron Maclean i Skåne och läst utländska böcker i ämnet, dock utan att få någon uppfattning om kostnaden. Jag lät en nykter ung karl, som var snickare, läsa Retsius lilla bok och lät honom bli arbetsledare. Vidare tog jag god arbetskraft från gården och trakten. Metoden som skulle användas var att mellan två brädväggar hälla lerfyllningen.

Först gällde det att älta leran. Att använda oxar som trampade var uteslutet, då de fördärvade benen och endast dög till slakt efteråt. Att använda människor ställde sig för dyrt. Jag kom på idén att ställa planhjul på kant och låta dessa arbeta i en cirkel. De kunde dras av 2-3 oxar, som gick utanför ältplanen. Beskrivning av cirkelgången.

Nästa svårighet var att om det blev starkt regn skulle den under arbete varande väggen ramla ned. Först tänkte jag bygga tak över, som sedan skulle sänkas ned över den färdiga väggen, men det blev för kostsamt. Jag utnyttjade istället segel, som jag hade.

Arbetarna var först missnöjda med dagspenningen, men så småningom kom vi överens. Vädret var ogint med mycket regn och dimma. Lerorna fanns i närheten, täckta med matjord och av olika kvalitet. Jag lät spika fast formbräderna och när dessa togs bort var ytan räfflad och lätt att fästa rappningen på. Vid torkningen sattes stöd. Plank lades över varje karm och under takstolarna. Spisarna och bakugnarna gjordes i varje stuga mot varann med en skorsten.

----------------------------
 
1995Om lerbyggnaderSillén, G W af
1805, nov-dec

OM LERBYGGNAD

Uppeldade av nit för fäderneslandet, har man på flera platser verkställt lerhusbyggnader. Jag lät bygga 2 kolonner och 2 pilastrar efter gamla doriska proportioner, utan räfflor och med enkla kapitäler, på min gård vid Kungsgatan i Uppsala. De har stått orappade utan att skadas under vintern.

Efter den svåra eldsvåda, som höll på att ödelägga hela Uppsala om inte vinden vänt, men nu endast förstörde 13 lador har man insett nyttan av att bygga i lera, som ju inte kan antändas. Vid denna eldsvåda, som vid alla andra gjorde de studerande goda insatser. Det finns redan så många beskrivningar av arbetssättet vid lerbyggnad, att jag inte skall gå in på det. Jag har byggt skafferi och vedhus av lera. Jämför man priset på trä, sten och lerhus, blir lerhusen de billigaste.

Runt Uppsala finns god lera att bygga av. Den, som med egna ögon vill se byggnadssättet, är välkommen

----------------------------
 
1996Sätt att invändigt lerslå trähusAnonym
1805, nov-dec

SÄTT ATT INWÄNDIGT LER-BESLÅ TRÄHUS

Man blandar en tjock lervälling och slår i släckt kalk. Sedan häller man i linagnar tills allt är som en tjock gröt. I rummet som skall lerslås har man spårhuggit väggarna tätt. Blandningen slängs på som vanligt med murslev och jämnas med slätbräde. Efter ett par dagars torkning slätas de igen och efter 5-6 dagar sker sista slätningen med slätbräde, så att de blir som polerade. Efter några veckor kan man måla som på papper med limfärg.

Den bästa leran är blålera. Även tak går att rappa på detta sätt.

----------------------------
 
1997Anmärkningar angående väderleken för oktober och november 1805Patriotiska Sällskapet
----------------------------