0203Anmärkningar angående väderleken för november 1777Patriotiska Sällskapet
Regn halva delen av månaden. Stark blåst med snöblandat regn den 20:de. Vidare regn.
----------------------------
 
0204Hur stengärdsgårdars byggnad bäst må kunna uppmuntrasAnonym
1778,jan.

HURU STEN-GÄRDSGÅRDARS BYGNAD BÄST MÅ KUNNA UPMUNTRAS.

Man kan inte med påbud eller belöningar få stengärdsgårdar byggda. En åbo kan inte vara motiverad att bygga en stenmur, som ägaren av jorden får nyttan av genom belöning. Eftersom en stenmur är en byggnad för evighet, måste den tillhöra jorden den står på.

Förslagsställaren menar, att man inte kan belöna för ett visst antal famnar som tillkommit, beroende på att det är så olika kostnad på olika ställen. Dock är det viktigt att spara skogen. På vissa ställen är också trä nu så dyrt t.ex. i Trögds- och Lagunda härader, att det måste löna sig att använda sten. Arbetslösa dalkarlar kan ofta fås att göra arbetet. Då det är lättare att hägna med stängsel, kan man inte förmena den, som tyngd av annat arbete inte anser sig ha tid att bygga av sten.

Men den som har husen klara och inte behöver reparera gamla hägnader borde använda sten.

----------------------------
 
0205Beskrivning hur bi skötas i Lüneburgske landet även i Bierlanden några mil från HamburgAnonym
1778, jan.

BESKRIFNING HURU BI SKÖTAS I LüNEBURGSKE LANDET, ÄVEN UTI BIERLANDEN, NÅGRA MIL FRÅN HAMBURG.

I mitten av september inköpes 50 bikupor, vilket är lagom för en bidräng att sköta. Då kan man vänta sig 150 kupor till nästa år, att säljas eller slaktas. 50 kupor är lagom så att bina inte behöver flyga för långt och snappas bort av getingar eller fåglar.

När ljungen blommar föras kuporna på vagnar ut på heden. Där drager bina sina kupor fulla på 4 veckor. De förs hem och sorteras ut. De tjänligaste sparas till övervintring.

Den som lägger sig till med bin köper vaxkakor med honung och kan föda sina kupor hemma nästa år. Varje dag undersöks kuporna av bidrängen, som blåser lite tobaksrök runt, då bina lydigt gå in i kupan. Han matar bina varje kväll och slaktar de bin, som inte är snälla. Detta gäller även visen. Bihagen är ett skjul med tre sidor. Där finns två bänkar där kuporna står.

Beskrivning finns på kupan, som bidrängen tillverkar. Han vistas hela dagen i bihagen.

Fodret samlas av honungskakor där inga ungar finnes. De stötes hårt i en tunna. Den, som säljer foder med kakor, där ungar finns anses som en bedragare.

Beskrivning på trågen där fodret lägges. Arrestrummet för visen är en ihålig pinne av korg. De bin, som skall övervintra får inte var för stora. Om bina susa och löpa vilt omkring, är det tecken på att det inte finns någon vise.

Under vintern rör man inte kuporna. Man sätter en brädlapp framför flughålet för att hindra fåglar att ta de nyfikna bin, som tittar fram om fåglarna knackar på kupan. En del kupor utvecklar rövarbin, men dem röker man och ställer sedan undan den kupan till våren. Det är viktig på våren att fodra i rätt tid. Man ser när korgpilen får knoppar, då är det dags.

När visehuset är täckt kommer svärmningen snart. Om en kupa får vana att röva från andra ömsar man plats på dem. Visen benämns som HAN. En gammal vise han går som en gubbe. Mitt på dagen flyga bina starkt. Då skall ingen gå framför kuporna att hindra dem. Ibland flyger även visen ut och om HAN blir störd, hittar HAN inte hem. Ingen får röra vid fodertunnan utan att ha tvättat sig. Slaktningen sker över en grop där en svavelklut brinner. För att bina ej ska stickas i ansiktet är tobakspipan nyttig men även ett tagelnät till huva, som går ner till axlarna.

----------------------------
 
0206Anmärkning om rörvassens plantering och bärgningAnonym
1778, jan.

ANMÄRCKNING WID RÖRWASSENS PLANTERING.

Utom att plantera rötterna till rörvassen kan man samla vippan med frö och blanda med lera. Dessa bollar av ett hönsäggs storlek sänks i vattnet eller gräves ned i kärren.

Skall rörvassen användas till kreatursfoder, skall man skära den tidigt och vara försiktig vid fodring av kor med kalvar, då detta foder är starkt mjölkdrivande. Beskrivning och ritning av redskap att bärga vassen med finns.

----------------------------
 
0207Om foderväxten Medicago falcata eller Linnaei höfröBergnehr, Lars
1778, jan.

OM FODER-WÄXTEN MEDICAGO FALCATA ELLER LINNAEI HÖ-FRÖ.

Lars Bergnehr skriver att hans kära hustru och döttrar samlat vid pass 3/4 tunna fröskidor av Medicago falcata svenskt höfrö. De ha i sin enfaldighet trott, att stunderna till detta göromål varit så gagneligt använda, som om de sysselsatt sig med prydnaders förfärdigande.

I Kungl. Vetenskapsakademiens Handlingar för juli, augusti och september 1742 har Linné uppgivit detta grässlagets växt och nytta.

Midsommarafton 1751 fann jag vid Adelsö kyrkogård denna växt och fick på hösten från klockaren en fingerborgs mängd frö för 1 Rdl. Jag sådde i drivbänk och har nu kunnat dela ut plantor till mina vänner.

Då det är ett svenskt gräs, som väl tävlar med utländska har jag velat delge mina erfarenheter.













----------------------------
 
0208Förteckning på Bengalske medicinalfrön utdelade av Kungl. Patriotiska SällskapetLindstedt
1778, jan.

FÖRTEKNING PÅ DE BENGALSKE MEDICINAL FRÖN, HWILKA HERR JUSTITIE RÅDET LINDSTEDT HEMFÖRT OCH TIL KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET ÖFWERLÄMNAT, JEMTE BESKRIFNING UPPÅ DERAS BESKAFFENHET SAMT PÅ HWAD SÄTT OCH FÖR HWILKA SJUKDOMAR DE MÅGE BRUKAS, ENLIGT UPGIFT AF EN BENGALSK DOCTOR.

25 olika växter beskrivs, frön har lämnats till professorerna Gadd, Lidbeck, Lostbom, Bergius och Linné.



----------------------------
 
0209Berömliga gärningarPatriotiska Sällskapet
1778, jan.

BERÖMLIGA GÄRNINGAR.

Ex. Cancelisten vid Landt Tullverket Gustaf Lemoine Classon har med fara för livet sökt rädda en dräng, som gått ner sig på isen mellan Södermalm och Kungsholmen. Drängen drunknade dock. Classon fick Vasaorderns guldmedalj och 15 gulddukater.

----------------------------
 
0210Kort berättelse angående dödligheten, folknumren, åkerbruket samt ängsskötseln i Bohus länHolmsten, Andreas.
1778, jan.

KORT BERÄTTELSE OCH ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE SJUKDOMAR OCH DÖDLIGHETEN, FOLK-NUMRENS FÖRÖKANDE ELLER AFTAGANDE, ÅKERBRUKET SAMT ÄNGSKÖTSELN, MED HWAD MERA SOM ANGÅR HUSHÅLLNINGEN, I BOHUS LÄN; MEN SÄRDELES ORUST OCH TJÖRN, FÖR ÅR 1777.

Inga svåra smittsamma sjukdomar, dock har frossfeber grasserat allmänt.

Folkmängden har ökat.

Inte mycket odling i Bohuslän.

Kyrkoherde Enander har dock i 11 år brutit mark och dikat en stor areal.

God hö- och sädesväxt under året. Lite mjölk, magert bete, mager och dyr slaktboskap.

Folket i södra Bohuslän är renligare, sedligare och prydligare än de i norra delen.

Fisket med långa och torsk har varit gott.

28/3 1775 omkom 56 män från Norrlanda skärgård i en svår storm med stark snöyra. 5 fiskeskutor och 1 backebåt gick under.

----------------------------
 
0211Anmärkningar angående väderleken för december 1777Anonym
----------------------------