| 1968 | Anmärkningar angående några märkliga orter och inrättningar utomlands | Anonym |
| 1804, nov-dec ANTECKNINGAR ANGÅENDE NÅGRA MÄRKELIGA ORTER OCH INRÄTTNINGAR UTOMLANDS. Stålugnar, järn- och kopparhamrar kring Danzig. Där tillverkas stål av svenskt medeljärn, som hålles för sämre än det Steiermarkska. Smederna anser att det svenska var för hårt bränt och för sprött till grövre arbeten. Ägaren ville ogärna att främmande besökte stålverkstaden. Stålet såldes till Holland och Frankrike. Samma ägare hade en järnhammare, där smältes bult och rostat skräp, som sedan smiddes till stänger. En svensk vid namn Weldshuysen ägde en kopparhammare i trakten. Här arbetades med sibirisk och ungersk koppar. Den sibiriska ansågs bäst. Hammaren bestod av två djuphammare för skålar och djupa kärl och två flathammare för plåtar. Hamrarna drevs med överfallskraft och blåsbälgarna drevs med vattenhjul. Smeden fick 5-6 skålp. på 120 skålp. koppar. Han skulle hålla två gesäller och en gosse. Med egen häst skulle han avlämna arbetet i staden och också hämta kopparn. Portugisiskt salt. Detta salt är lättare än det nederländska och bättre till kvaliteten. Tjära. Skillnaden på norsk och svensk tjära beror på tillverkningssättet. I Norge bränner man i ugn och det ger större kvantitet men sämre produkt. I Portugal säljes dock mest den norska. Trävaror av olika slag spadar, skaft, yxor och dylikt säljes i Portugal. Mest direkt från skeppen. Kalk. Kalken används att gnida polerat stål för att undvika rost. Kallbräckt järn. Köpes i Potugal till stigbyglar och betsel. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1969 | Anmärkningar om årsväxten i Roslagen | Öhrströmer, Fredric |
| 1804, nov-dec Årsväxten ovanligt god. Resonemang om orsaken beroende på när och var man sått. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1970 | Kungörelse | Patriotiska Sällskapet |
| 1804, nov-dec KUNGÖRELSE 15 svar på frågan om utödande av vargar, har inkommit. Inget svar har varit grundligt, men tre har tilldelats medalj i silver. De övriga ombeds hämta sina artiklar hos sekreterare Rutström, Regeringsgatan 39. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1971 | Anmärkningar angående väderleken för okt. och nov. 1804 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||
| 1972 | Svar på anmärkningar av Grevesmöhlen om Törnes bok i lanthushållningen | Grevesmöhlen |
| 1805, jan-febr SWAR UPPÅ DE ANMÄRKNINGAR HERR ÖFWER-DIREKTÖREN GREVESMÖHLEN BEHAGAT ANFÖRA I NYA JOURNALEN UTI HUSHÅLLNINGEN FÖR NOVEMBER OCH DECEMBER ÅR 1803, ÖFWER MIN BOK I LANDTHUSHÅLLNINGEN. N.von Törne försvarar sin Bok i landets hushållning mot den kritik som Grevensmöhlen riktat. Han har anmärkt mot följande: Att ängen bör vara 3 gånger så stor som åkern. Anföres att betingsarbeten ej kunna bestämmas till något visst för eget folk. Skadan av tvåvåningshus kan aldrig bevisas. Att golv icke böra spåntas, tål mycken motsägelse, ospåntade golv ligger aldrig jämt. Om utfodringen påstås att jag uppfört för lite halm, att kreaturen böra få halm så mycket de önska. Åkerns avkastning kan icke antagas såsom säker. Ängens avkastning får icke eller i allmänhet beräknas efter den uppgivne grunden. Frösåningen har ofelbart hunnit längre än blott till försök i smått. Igenläggning utan frösåning är merendels skadlig. Att en häst icke ger mer än 4 lass gödsel, oaktat honom bestås 200 lisp. hö, är ett problem som svårligen kan upplösas. Penninguträkningar hålla icke stånd utan variera. I allmänna kalkyler över jordbruk får aldrig penninguträkning inblandas. Den vid jordbruket arbetande folkhopen, stöder sig på gamla gissningar utan grund, men icke på verkliga förhållandet, enligt förut åberopade utdrag ur tabellverket. Räkningen på jorduppbrytande och röjning är i allmänhet för knapp. Men att nybrott, oaktat det arbete som det fordrar, ändå rekommenderas framför gamla åkerjordens förbättrande, är en i denna nyttiga bok alldeles oväntad avvikelse från allt riktigt system, i synnerhet så länge man klagar över brist på arbetare. Bilaga skriven av Carl Gustaf Löwenhjelm, som under 18 år arbetat på säteriet Lång i Värmland, där von Törne bodde. Han betygar att Törne har rätt i sina påståenden om beting för arbetarna. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1973 | Anmärkning vid Latocnaye's resa genom Irland av Sam. Ödman | Sefström, E |
| 1805, jan-febr ANMÄRKNING WID LATOCNAYE'S RESA GENOM IRLAND, I SAMMANDRAG AF DOCT. SAM. ÖDMAN, TRYCKT I STOCKHOLM 1803. Den rot som kallas svinrot är inte som Ödman menar Seorzonera humilis. Den av Latocnaye nämnde svinroten är Bunium Bulbocastanum, jordnöt. Den växer i England och Norge och är så smaklig att den borde odlas. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1974 | Beprövat sätt att erhålla god ättika till lindrigt pris | Stenberg, Joh. Fr. |
| 1805, jan-febr BEPRÖFWAT SÄTT AT ERHÅLLA GOD ÄTTIKA TIL LINDRIGT PRIS. Källvatten eller strömvatten kokas och svalnar. Blandas med honung, brännvin och vinsten som hängs i en tygpåse mitt i blandningen. Förvaras i ett ankare som ställs vid en kakelugn, som eldas varje dag. Ankaret vändes morgon och kväll. Slås på buteljer som aktas endast för frost. Protokoll från Kungl. Collegii medici att detta sättet att tillreda ättika är så gott och allmänheten måtte få del därav. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1975 | Hedersbelöningar | Patriotiska Sällskapet |
| 1805, jan-febr HEDERS-BELÖNINGAR M.M. UTDELTE AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET. För uppodling, flyttning till följd av storskifte, slöjd och uppfinningar. Tidigare nämnda ladugårdspigan Maria Johansdotter på lilla Wede i Follingsbo socken, Gotland, för synnerlig flit och håg vid boskapens utfodring med granris under inträffad foderbrist, med den framgång, att kreaturen bibehållits vid trevnad och hull. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1976 | Anmärkningar angående väderleken för dec. 1804 och jan. 1805 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||