1960	Om mats kokning i vattenånga	Anonym
1804, sept-okt OM MATS KOKNING I WATTEN-ÅNGOR. Människans första steg ur sitt råaste naturtillstånd var, när hon började steka köttet. Senare användes kokning som metod att göra maten tjänligare för kroppen. Vid kokningen tränger vattnet in i köttets fibrer och upplöser dess glutinösa del till gelé, som ersätter de av arbete, hunger och sjukdom förtärda livskrafterna. Grönsaker, rötter och frukters kokning fortsätter den vegetabiliska mognaden, varvid både sockerämnet och stärkelsemjölet utvecklas. Ett bättre sätt än kokning är att koka i vattenånga. Man har ett kärl med en insats av ett durkslag, där man lägger det som skall kokas. Fördelarna är många. Maten blir saftigare, smakligare och mera lättsmält. Även hårt vatten duger. Man kan också koka två olika grönsakssorter bredvid varandra. Dessutom är metoden bränslebesparande. Redan i äldre tider tillredde araberna och marockanerna sin favoriträtt koskos på detta sätt. I Amerika används en amerikansk gryta, som är en djup kastrull med durkslag av järnbleck. Vid tillredningen av de Rumfordska fattigsopporna ställs potatisen som skall användas till nästa dags soppa i en korg eller låda över den kokande soppkitteln. I England kokas potatisen till boskapsfoder genom ångkokning.
----------------------------
1961	Underrättelse om sättet att skilja äkta färger från oäkta på tyger i synnerhet på kattuner	Bennet, Stephan
1804, sept-okt UNDERRÄTTELSE OM SÄTTET AT SKILJA ÄGTA FÄRGOR FRÅN OÄGTA PÅ WAROR OCH TYGER, I SYNNERHET KATTUNER. De äkta stoffer varmed kattunen färgas är cochenille, krapp och madra. De tål tvätt i svalt vatten med tvål. De tål även luften och växternas syra. Färgerna blir svart, violet, moredoré, brunt, gris-de-lin och lila. De halväkta stofferna färgas med fransk wau, gulholts, ängsskära och ger svärta, oliv och grått samt citrongult. Tål tvätt men varken luft eller frukternas syror. De oäkta stoffer som färgas med blåholts och jernbock ger vacker svärta och agat, violet, carmosinrött men har alla obeständiga egenskaper och tål varken tvätt, sol, luft eller växtsyror. Äkta penselfärger ger blått och tål allt. De oäkta penselfärgerna ger blått och grönt men tål ingenting. Vill man prova om färgerna är äkta eller inte tar man en flaska ättika eller citronsaft och droppar litet på tyget. Hallrätten befattar sig inte med färgers äkthet annat än om rättegång uppstår.
----------------------------
1962	Anmärkning över färger på tryckta kattuner och bästa sättet att tvätta kattunstycken	Anonym
1804, sept-okt ANMÄRKNINGAR ÖFWER FÄRGER PÅ TRYCKTA KATTUNER, OCH ÖFWER BÄSTA SÄTTET AT TWÄTTA KATTUN-STYCKEN, UTAN AT FÖRSTÖRA ELLER FÖRSWAGA DERAS FÄRGOR. Blanda vatten och vetekli till en soppa som värmes. I detta spad lägges det blötlagda tyget och hålles i lindrig kokning en halv timme. Tillsätt marsieller oljetvål eller tysk talgtvål. Låt stå i en träbunke.
----------------------------
1963	Anteckningar angående några märkliga orter i England, Holland och Frankrike	Anonym
1804, sept-okt ANTECKNINGAR ANGÅENDE NÅGRA MÄRKELIGA ORTER OCH INRÄTTNINGAR I ENGLAND, HOLLAND OCH FRANKRIKE. Garveri av ox- och kohudar i London. De hängs upp och torkas i ett torkrum så att håren faller av. De varvas med bark i gropar och det goda themsenvattnet slås på. Efter 5-6 veckor hänges de upp att torkas. Frost och för mycket värme skadar hudarna. Fårskinnen bereds i särskilda garverier. Ullen tas bort i kalkgropar och sedan garvas skinnen med bark. De färgas ibland med bresilja till cardoan men blir aldrig så fina som den marockanska röda färgen. Ekbarken som användes skall tas av unga träd. Den yttersta skorpan rives av och duger till bränsle. Barken lägges på en järnbotten och torkas för att sedan malas mellan kvarnstenar dragna av hästar. Den använda barken formas till tegelstenar och torkas och säljes till de fattiga. Orsaken till att England framför andra orter i världen garvar bättre beror på goda skinn, bra klimat och det goda themsenvattnet. Engelsmännen har försökt att anlägga garverier i Berlin men inte fått några bra resultat. Banker gör i London vad kassörerna gör i Amsterdam, nämligen sköter bankirernas inkasseringar och utbetalningar. I källaren på sina hus har de valv, där de förvarar böcker och pengar under natten. Londonhusen är svagt byggda med mycket trä, som kan vara farligt om elden kommer lös. De har även förvaringsskåp av järn som går att lyfta ut om det skulle brinna. Pennyposten är en stor bekvämlighet i det vidlyftiga London. För en penny förs post och levereras inom på timmar inom en area av 10 mil. Myntförsämring eller förfalskning praktiseras mycket i judarnas kvarter. De filar mynten så att de ser nötta ut. Hyreskontrakter på en eller flera livstider brukas i England. Man hyr ut till 2 eller 3 namngivna personer, som få bo där tills de dör, då huset tillfaller ägaren. Amerikansk tjära föredras av Londons repslagare framför svensk. Amerikansk är tyngre och då repslagarna säljer efter vikt tjänar de mindre på den svenska. Kopparkittlar i bryggerierna varade hälften så länge som de svenska och drog dubbelt så mycket bränsle.
----------------------------
1964	Anmärkningar angående väderleken för aug. och sept. 1804	Patriotiska Sällskapet
----------------------------
1965	Fråga: Vilket är det bästa sättet för vargars utdödande och förminskande?	Lindh, Georg
1804, nov-dec SWAR PÅ KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS FRÅGA: HWILKA ÄRO DE BÄSTA FÖRFATTNINGAR OCH ALLMÄNNA ANSTALTER TIL WARGARNAS UTÖDANDE ELLER BETYDELIGA FÖRMINSKANDE. Den år 1664 utfärdade Skogs- och Jaktstadgan är ett mästerstycke för sin tid. Riksjägmästaren skulle ha ansvar för att vargar och andra skadedjur skulle fördrivas, fångas och dödas av allt det folk, som kunskap och färdighet äga kunde. Alla de som bo på landet, utom präster, klockare och inhyseskvinnor skulle hålla nät och varggårdar samt lyda skallbud, när kallelse bliver. Två daler silvermynt utbetalas för varje dödad varg. Från Carl XI:s regering härleds de mångfaldiga varggropar och varggårdar, som nu är övervuxna med skog. Anstalterna var verksamma vilket man kan se på de mängder av vargöron som visades upp på tingen och medel som utgick till betalning. Konung Carl XII:s, ehuru mycket hjältemodiga dock för landet skadliga krig, satte stopp för fortsatt förminskande av vargstammen. Folkmängden minskades så att det inte blev tid till detta och pengarna tog slut både till detta och andra goda hushållsförfattningar. I konung Fredriks tid upplivades allt som hörde till nöjsam jakt, då detta var konungens stora nöje. Men djuren skulle skjutas, så gropar och varggårdar fick fortsätta att förfalla. Luder lades bara ut på vargskallsplatserna. Denna jakt har alldeles kommit ur modet under Adolf Fredriks tid. Det är dock nödvändigt att en ny Jaktstadga av Konungen i Nåder utfärdas. Konungens Överhovjägmästare skall samla alla rapporter om villebråds fredande och skadedjurs utdödande. Jägmästarna skall vara så betalda att de kan reda sig. De skall resa omkring och lära ut framförallt
----------------------------
1966	Olja och vit senap	Anonym
1804, nov-dec OLJAN OCH HWIT SENAP. En ovanligt lönande odling av senap (Sinaps alba) har startat i Tyskland. Till mat överträffas den av den franska, men det går att pressa ut en mängd olja ur fröna. Denna olja kan användas till mat men främst till lampolja. Den är dryg och osar mindre än bomoljan. Upptäckten förtjänar att sättas i bredd med sockerberedning av vitbetor.
----------------------------
1967	Nytt försök med granrisfoder vid brist på tjänligt ämne	Billberg, G J
1804, nov-dec NYTT FÖRSÖK MED GRANRIS TIL BOSKAPS-FODER WID INTRÄFFAD BRIST PÅ TJENSLIGASTE ÄMNE. Då foderbrist rådde läste jag Wallensteen och Bjelkes avhandlingar från 1796 om granrisutfordringssätten och föreskrev sysselpigan Maria Johansdotter följande. Hacka de nedersta och mest slokande grenarna av granen. För att spara arbete kan en hackelsekista användas. De fingerlånga kvistarna stötes i ett kar med kokhett vatten och saltlake eller urin. Får stå till morgonen och gives som första måltid till hästar och nötkreatur. Fortsättes hela dagen utom vid middagstid då ges hö. I början var denna föda osmaklig men när man strödde kornskrudd på och inget annat foder stod att få åt djuren begärligt. Djuren mådde väl av denna spis och kunde under vintern användas för körslor i skogen och ändå ha krafter kvar till vårbruket. Fåren fick nöja sig med tallruskor.
----------------------------
1968	Anmärkningar angående några märkliga orter och inrättningar utomlands	Anonym
1804, nov-dec ANTECKNINGAR ANGÅENDE NÅGRA MÄRKELIGA ORTER OCH INRÄTTNINGAR UTOMLANDS. Stålugnar, järn- och kopparhamrar kring Danzig. Där tillverkas stål av svenskt medeljärn, som hålles för sämre än det Steiermarkska. Smederna anser att det svenska var för hårt bränt och för sprött till grövre arbeten. Ägaren ville ogärna att främmande besökte stålverkstaden. Stålet såldes till Holland och Frankrike. Samma ägare hade en järnhammare, där smältes bult och rostat skräp, som sedan smiddes till stänger. En svensk vid namn Weldshuysen ägde en kopparhammare i trakten. Här arbetades med sibirisk och ungersk koppar. Den sibiriska ansågs bäst. Hammaren bestod av två djuphammare för skålar och djupa kärl och två flathammare för plåtar. Hamrarna drevs med överfallskraft och blåsbälgarna drevs med vattenhjul. Smeden fick 5-6 skålp. på 120 skålp. koppar. Han skulle hålla två gesäller och en gosse. Med egen häst skulle han avlämna arbetet i staden och också hämta kopparn. Portugisiskt salt. Detta salt är lättare än det nederländska och bättre till kvaliteten. Tjära. Skillnaden på norsk och svensk tjära beror på tillverkningssättet. I Norge bränner man i ugn och det ger större kvantitet men sämre produkt. I Portugal säljes dock mest den norska. Trävaror av olika slag spadar, skaft, yxor och dylikt säljes i Portugal. Mest direkt från skeppen. Kalk. Kalken används att gnida polerat stål för att undvika rost. Kallbräckt järn. Köpes i Potugal till stigbyglar och betsel.
----------------------------