1938Beskrivning på varggårdars anläggning och skötselGreiff, J L von
1804, jan-febr

BESKRIFNING PÅ WARG-GÅRDARS ANLÄGGNING OCH SKÖTSEL AF J.L. V. GREIFF, HOF-JÄGMÄSTARE.

Vargen är det odjur, som gör största skadan. Då utläggande av luder och varggårdar är det säkraste sättet att minska antalet vargar torde en beskrivning av en varggård med benägenhet mottagas av allmänheten.

Någon gång bringas en och annan varg om livet i grop, sax och vaktglugg men vargen är vaksam och väljer vissa timmar nattetid att nalkas husen. Olyckor kan lätt ske. Att lägga allt utslag (utslag kallas av jägare alla döda kroppar av kreatur) på särskilda luderplatser gör att vargarna samlas till det stället.

Luttring eller förgiftat luder har fällt många vargar. Man kan dock finna att vargen har kvar sin förmåga att skilja tjänlig föda från otjänlig och det är bara när den är totalt uthungrad som den brister i uppmärksamhet. Skinn av djur som ätit förgiftad föda fäller ofta håren och en ohälsosam lukt utgår från skinnet.

Ibland hittar man inte vargen utan han blir liggande i skogen och kreaturen, som tuggar på hans ben, dör. Om detta sätt skulle ha verkan, borde det mera allmänt användas.

Men då det kräver farliga ingredienser vid ludrets tillredande bör varsamhet iakttagas.

Där skog finns kostar det inte mer att bygga en varggård än att en ståndsperson eller socken förmår det.

Vid anläggningen skall man rätta sig efter djurens natur. På hösten håller de sig till vissa streck och där bör anläggningen ske. Man väljer en skog med täta enar. Den skall slutta mot en ås eller backe. Finns ett kärr eller mosse nedanför dess bättre. Är skogen gles måste buskar sättas upp ty gärdsgården får inte synas från något ställe. Inhägnaden görs av grovt trint gärdsel av 7 alnars längd. Den bör vara ett år gammal och hunnit få en grå färg. Omkretsen skall vara minst 300 alnar och med jämn böjning.

Det är bra om en höjd finns inne i varggården så att utslaget syns. Gärdsgården bör luta inåt. Det är viktigt att göra det omöjligt för djuren att hoppa över eller ta sig ut på annat sätt.

Den som har tillsyn över varggården måste snabbt komma till platsen. Detta sköter vargen själv, om man fäster snören som han springer emot, när han försöker ta sig ut. Snörena sätter en ringklocka i rörelse, som kallar vaktaren till platsen.

På hösten när kreaturen tas inomhus får vargen svårare att hitta föda. Man lägger utslag utanför varggården och låter honom i lugn och ro äta. Sedan lägger man utslaget allt närmare gärdslet och ibland lockar man in honom med en hund eller en get. Är man rädd om hunden sätter man honom i bur.

Vargen oskadliggörs genom en grop med fallucka eller skott eller påkar.

----------------------------
 
1939Om kalks nyttjande vid stensprängningRudbeck, A
1804, jan-febr

OM KALKS NYTTJANDE WID STENSPRÄNGNING; UTDRAG AF ETT BREF IFRÅN HERR ÖFWERSTEN, FRIHERRE A. RUDBECK.

Vid stensprängning blandade jag till varje skott 2/3 krut och 1/3 vitkalk. Resultatet blev lika gott som om bara krut använts

----------------------------
 
1940Utdelade hedersbelöningarPatriotiska Sällskapet
1804, jan-febr

UTDELTE HEDERS-BELÖNINGAR.

För nyplantering särskilt till ett par ofärdiga personer.

Till en som räddat ett barn ur en eldsvåda.

För trädplantering.

För långvarig tjänst utan ombyte av husbonde bl.a. Anders Mattsson vid Toresta säteri i Lossa socken, Uppsala (nu Stockholms) län.

----------------------------
 
1957Årsväxten i södra HallandSefström, E
1804, juli-aug

UTDRAG AF ET BREF OM ÅRS-WÄXTEN I SÖDRA HALLAND.

Årsväxten är god men priserna på säd höga. Det beror på den större åtgången spannmål under den tillåtna brännvinsbränningen.

Sommaren har varit regnig. Frukten skadades av regn under blomningen och av mask. Gott om stickelbär.

Fisket är gott, men laxen finns i mindre antal. Detta beror på att laxbarnen fångas med not vilket inte kan vara bra. Dessutom uppgrundas strömmarna av sandbankar vid inloppen.

----------------------------
 
1958Utdelade belöningarPatriotiska Sällskapet
1804, juli-aug

UTDELTE BELÖNINGAR AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET.

Belöningar för uppodling och lång och trogen tjänst samt till en 80-årig rusthållare för hans insats inom läkekonsten.

----------------------------
 
1959Anmärkningar angående väderleken för juni och juli 1804Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1960Om mats kokning i vattenångaAnonym
1804, sept-okt

OM MATS KOKNING I WATTEN-ÅNGOR.

Människans första steg ur sitt råaste naturtillstånd var, när hon började steka köttet. Senare användes kokning som metod att göra maten tjänligare för kroppen. Vid kokningen tränger vattnet in i köttets fibrer och upplöser dess glutinösa del till gelé, som ersätter de av arbete, hunger och sjukdom förtärda livskrafterna. Grönsaker, rötter och frukters kokning fortsätter den vegetabiliska mognaden, varvid både sockerämnet och stärkelsemjölet utvecklas.

Ett bättre sätt än kokning är att koka i vattenånga. Man har ett kärl med en insats av ett durkslag, där man lägger det som skall kokas. Fördelarna är många. Maten blir saftigare, smakligare och mera lättsmält. Även hårt vatten duger. Man kan också koka två olika grönsakssorter bredvid varandra. Dessutom är metoden bränslebesparande.

Redan i äldre tider tillredde araberna och marockanerna sin favoriträtt koskos på detta sätt.

I Amerika används en amerikansk gryta, som är en djup kastrull med durkslag av järnbleck.

Vid tillredningen av de Rumfordska fattigsopporna ställs potatisen som skall användas till nästa dags soppa i en korg eller låda över den kokande soppkitteln.

I England kokas potatisen till boskapsfoder genom ångkokning.

----------------------------
 
1961Underrättelse om sättet att skilja äkta färger från oäkta på tyger i synnerhet på kattunerBennet, Stephan
1804, sept-okt

UNDERRÄTTELSE OM SÄTTET AT SKILJA ÄGTA FÄRGOR FRÅN OÄGTA PÅ WAROR OCH TYGER, I SYNNERHET KATTUNER.

De äkta stoffer varmed kattunen färgas är cochenille, krapp och madra. De tål tvätt i svalt vatten med tvål. De tål även luften och växternas syra. Färgerna blir svart, violet, moredoré, brunt, gris-de-lin och lila.

De halväkta stofferna färgas med fransk wau, gulholts, ängsskära och ger svärta, oliv och grått samt citrongult. Tål tvätt men varken luft eller frukternas syror.

De oäkta stoffer som färgas med blåholts och jernbock ger vacker svärta och agat, violet, carmosinrött men har alla obeständiga egenskaper och tål varken tvätt, sol, luft eller växtsyror.

Äkta penselfärger ger blått och tål allt. De oäkta penselfärgerna ger blått och grönt men tål ingenting.

Vill man prova om färgerna är äkta eller inte tar man en flaska ättika eller citronsaft och droppar litet på tyget.

Hallrätten befattar sig inte med färgers äkthet annat än om rättegång uppstår.

----------------------------
 
1962Anmärkning över färger på tryckta kattuner och bästa sättet att tvätta kattunstyckenAnonym
1804, sept-okt

ANMÄRKNINGAR ÖFWER FÄRGER PÅ TRYCKTA KATTUNER, OCH ÖFWER BÄSTA SÄTTET AT TWÄTTA KATTUN-STYCKEN, UTAN AT FÖRSTÖRA ELLER FÖRSWAGA DERAS FÄRGOR.

Blanda vatten och vetekli till en soppa som värmes. I detta spad lägges det blötlagda tyget och hålles i lindrig kokning en halv timme. Tillsätt marsieller oljetvål eller tysk talgtvål. Låt stå i en träbunke.

----------------------------