1908Beskrivning på en stol eller bänk att nyttja vid tackjärns borrning för handNorberg, J E
1803, jan-febr

BESKRIFNING ÖFWER EN STOL ELLER BÄNK, AT NYTTJA WID TACKJERNS BORRING FÖR HAND. INLEMNAD AF J.E.NORBERG.

Ritning och beskrivning.

----------------------------
 
1926Utdelade hedersbelöningarPatriotiska Sällskapet
1803, juli-aug

UTDELTE HEDERS-BELÖNINGAR

För utflyttad gård till nytta för ägodelning, uppodlingar, stenbyggnad, trädplantering, lång och trogen tjänst. Hustru Ulrica Nord som i 32 år vårdat sjuka vid Flottans sjukhus i Göteborg, har fått dubbel halskedja av silver.

----------------------------
 
1927Anmärkningar angående väderleken för juni och juli 1803Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1928Om tjänligaste städsel och flyttningstid för tjänstefolk på landetRudbeck, A
1803, sept-okt

OM TJENLIGASTE STÄDLO- OCH FLYTTNINGS-TIDEN Å LANDET.

Varje tänkare över detta ämne har nästan instämt att juni vore den rätta tiden för ombyte av tjänstehjon. Då undviker man att vid de skördefester som hållas, tjänstehjonen jämför sina husbönder och lockas och förleds att byta plats. Dessutom är det hjon, som skall stanna på gården mån om att skörda det bästa och mesta höet åt sina djur. Byter man hjon vid mickelmäss som nu, är intresset inte stort att vårda sig om sina djur.

Man invänder mot flyttningstid i juni att bonden då inte vet hur stor skörd han får och inte vågar kalkylera med antalet anställda. Dessutom är årstiden sådan att många tror sig klara sig utan fast lega. Det är annorlunda när höstrusket sätter in. Bonden har heller inte kontanter att avlöna de avflyttande.



Härpå svarar jag: Behovet av arbetskraft är lika även under dåliga år. För att skaffa kontanter på hösten säljer bonden ofta billigt istället för att vänta till våren då priserna stiger. Att det skulle vara lättare, att under sommaren ta sig bort med båt, vill jag säga, att för den ostadige är det alltid lätt att ge sig av.

I Finland borde dock flyttningstiden vara i november. Där är folkmängden för liten och tjänstefolket lockas till Stockholm. Från det närande riksgagneliga jordbruket till det riksskadeliga sedernas fördärv till lättja och dryckenskap. En stor del av dem hamna på Stockholms spinnhus och övriga häkten.

----------------------------
 
1929Beskrivning på en förmånlig riebyggnad, föreslagen och flerstädes verkställdBjörkman, Johan
1803, sept-okt

BESKRIFNING PÅ EN FÖRMÅNLIG RIE-BYGGNAD, FÖRESLAGEN OCH FLERESTÄDES WERKSTÄLD; AF J BJÖRKMAN, FRÄLSE-INSPEKTOR.

Beskrivning på en ria uppförd på Marielunds och Löfstaholms sätesgårdar i Uppland. Denna inrättning är enkel och mindre kostsam, men mer förmånlig än andra vid sädens torkning.

Byggningen bör uppföras i en sluttning, så att ingången blir 3 alnar hög. Väggarna skall vara fast byggda och av torkat virke som ej spricker och ger ojämn värme. Rian innehåller två ugnar och torkrum med en loge emellan.

Luckorna förses med stängningsanordning, så att man bekvämt kan stänga och öppna. Det är viktigt att i början av torkningen vädra ut den kalla röken annars smakar halmen illa.

Taket skall täckas med långhalm och inte med lera och torv som annars. Fukten måste ha möjlighet att tränga ut.

Denna ria, då hon är fullsatt, rymmer 60 tunnor. Den kan eldas med vad bränsle som helst.

Fullständig ritning och beskrivning medföljer.

----------------------------
 
1930Beskrivning hur lin och blår skall beredas till tryckta vävnaderBennet, Stephan
1803, sept-okt

KORT UNDERRÄTTELSE HURULEDES LIN OCH BLÅR SKOLA HANTERAS, BEREDAS OCH TILLVERKAS, FÖR ATT UTGÖRA TJÄNLIGA WÄVNADER TIL TRYCKNING OCH CATTUNS TRYCK.

Grunden till erhållandet av lysande färger är godsets fullkomliga vithet.

Därför utväljs väl moget lin, som blivit jämt rötat och är mjukt och fint. Alla sorters blår bör bykas. Här redovisas recept och arbetsmetod. Uträkning av väven följer. Mindre passmor till tyg som skall tryckas än till slitlärft. Sedan följer vitblekning med recept och arbetsmetod.

----------------------------
 
1931Underrättelser om spinnmaskiner för lin och hampa efter engelsk uppfinningAnonym
1803, sept-okt

UNDERRÄTTELSE OM SPINN-MASKINER FÖR LIN OCH HAMPA, INRÄTTADE AF ET BOLAG I PARIS EFTER ENGELSK UPFINNING.

Beredandet innefattar tre slags operationer.

Spinning inbegriper trådens utslätande och tvinning. En spinnstol, som drivs med häst- eller vattenkraft, kan utföra mer arbete, tråden blir jämnare och slätare. Vattendrift äger i alla hänseenden företräde framför hästdrift. Vid handdrift går arbetet långsammare och sysselsätter fler personer. Vid maskindrift kan trasiga trådar lagas under gång, vilket barn kan klara.

Spinnmaskiner göres inte till avsalu med mindre än att 600 spel köpes på en gång. Kostnaden blir 36000 Fr. I alla inrättningar, som bolaget sätter upp förbehåller de sig att för 1/8 få deltaga.

Dagliga reparationer på maskinerna är obetydliga och en årlig översyn kan göras av en svarv- och smideskunnig hantverkare.

----------------------------
 
1932Sammandrag av en ekonomisk avhandling om ängsskötsel, ladugård och åkerbrukAnonym
1803, sept-okt

KORT SAMMANDRAG UR EN EKONOMISK AFHANDLIG OM ÄNGSKÖTSEL, LADUGÅRD OCH ÅKERBRUK, INLÄMNAD TIL KONGL. PATR. SÄLLSKPET.

Djup körning är nyttig på klöveråkern. Inblandning av pimpinell (Poterium Sanguiforba) till klöverfröet, som är ämnat för korna, är nyttigt. Korna föres hem klockan 6 på morgonen och får en giva klöver med pimpinell. Även klockan 12 och 7 ges en likadan giva, då mjölkar korna tre gånger om dagen. De släpps i hagen om natten. Kohuset hålls svalt om sommaren med hårduk för gluggarna. Korna bör fodras väl över vintern och ges salt.

Isop och libbsticka blandas ibland i deras sörpa. Man bör veta hur man skall hantera mjölken fördelaktigast antingen till smör eller ost. Skall man ysta kärnmjölken bör man ha en kärna med vev eller triss.

Påläggskalvarna bör få di i 3 månader och uppfödas sedan med klöver och välling. De bör klavas inomhus under sommaren.

Vassla och mjöl ges åt svinen.

Mjölkning 2 gånger under vinterhalvåret, men 3 på sommaren.

Åbrodd, lavendel och enris nyttjas vid rengöring av mjölkkärl.

Vid stutars tämjande på tredje året spännes de ihop med en oxe. Är han mycket ostyrig går två gamla före. Endast en tom kälke bör följa honom första vintern. Sommaren därpå vänjes han vid en oxe och tom vagn och först fjärde året drar han lass.

Hård trädesjord kan inte luckras för ofta men lös jord hålles tillsluten och packad.

Rovor tål ej syra utan växer på sandblandad jord.

Botemedel mot rågmask är att ta säckar med myror och myrstackar och strö ut runt ställena där masken finns. Masken äts upp av myrorna. Myrorna bör hämtas långt ifrån annars söker de sig tillbaka till sina gamla samlingar.

----------------------------
 
1933Utdrag ur Kungl. Patriotiska Sällskapets dagbokPatriotiska Sällskapet
1803, sept-okt

UTDRAG AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS DAGBOK DEN 30 JULI 1803.

Beskrivning av en koknings-och destillationsapparat av sex kannors rymd

----------------------------