0196Om torpbyggnadModeer, Adolph
1777, dec

OM TORPS BYGNAD

För två år sedan lät Kungl. Patr. Sällskapet trycka en ganska väl författad skrift av direktör Alströmer om byggnad av torp. Kunde man bygga bekväma och besparande byggnader på landet vore mycket vunnet. Jag dristar mig här komma med en ritning och beskrivning. Storleken på huset kan var och en bestämma.

----------------------------
 
0197Granskning över påminnelserna om de i september införda anmärkningarna mot Philodemi tankar om allmogens undervisande i jordbrukAnonym
1777, dec

GRANSKNING ÖFWER PÅMINNELSERNA WID DE I SEPTEMBER MÅNADS JOURNAL INFÖRDE ANMÄRKNINGAR EMOT PHILODEMI TANKAR OM ALLMOGENS UNDERWISANDE I JORDBRUK

Ett klart språk inger inga tvistigheter. Ingen torde ha fattat Philodemi annorlunda än att han är emot all undervisning. Jag tror fullt och fast att goda redskap är bättre än sämre. Philodemi kan inte föreställa sig någon styrelse utan tvång. Ett förmånligt råd kan styra en människa till en god gärning. De förordningar, som Regeringen genomfört, har verkat för jordbrukets upphjälpande. Ni klagar över att slöjderna tynar. Fabrikerna tillverkar dock goda varor i överflöd till inrikes behov. Ni är inte nöjd med Patriotiska Sällskapets utdelande av belöningar. Dessa tror jag har stor betydelse, särskilt de modeller som skickats ut i landet.

----------------------------
 
0200Om boskapsgödning på IrlandMalmstedt, J M
1777, dec

OM BOSKAPS GÖDNING UTI IRLAND

På Irland gödas kalvarna med hälften komjölk, med tillsats av havremjöl under 4-6 veckors tid. Därefter slaktas de.

I England slaktas inga djur förrän efter 14 veckor, då de ätit komjölk ur bytta hela tiden. Tillsats av oljekakor ges. Mot slutet ges ett par bollar av havre doppade i kornbrännvin. De somnar och fetmar under sömnen. För att köttet skall bli vitt ges då och då krita. Ett annat sätt är att åderlåta kalvarna 3-4 gånger sista veckan. De engelska skinnen är bättre än de irländska beroende på uppfödningen.

Danskarna, som 8 gånger intagit Irland har efterlämnat rödhuvade och brokiga kor. Ängarna slås endast en gång och boskapen får sedan beta på ängen för gödselns skull. Korna äter inte gräset på den plats gödseln fallit förrän efter två år. I de fattiga norra delarna av Irland förekommer ingen gödning av oxar. De magra kräken köps upp av herrskapen som göder dem.

Att ha oxar i stall är obefintligt på Irland. Djuren gå ute så länge som möjligt. Stallen har endast tak och öppna väggar. Köttet kan aldrig bli för fett. Ju fetare dess bättre håller det saltet. Slaktare får enligt lag inte ha egna djur. En lag som kringgås.

----------------------------
 
0201Hushållningsmärkvärdigheter från EnköpingAnonym
1777, dec

HUSHÅLLNINGS MÄRKWÄRDIGHETER IFRÅN ENKÖPINGS ORTEN

Sämre skörd än förra året. Höstsäden for illa av stark blåst, som kastade ut kornet. Blandsäden och havren blev skadad av frostnätter i augusti. Den 6-7 juni var nattfrosten så stark, att isen låg en halv tum tjock på stillastående vatten. Trädplantorna i trädskolan gick ut och i skogen vissnade smågranarna. Ett gräsligt starkt regn i augusti gjorde att vatten stod kvar i 6 dagar och förstörde höet. Dragarna vägrade att äta det våta gräset under bärgningen. Den stundande vintern blir svår. Regnet som varade en natt gjorde att vattnet steg många alnar och stora broar flöt bort.

Försöket att så havre i ärtåkern upprepades i år. Ärterna frös i början av juni, men havren blev ovanligt hög och avkastade mycket. Därigenom kvävdes ärterna.

Försök borde göras i större mängd och redovisas med namn eller om det är taget ur någon bok.

Försök att med två plogar få upp den djupaste liggande matjorden har gjorts av Brauner och Lil- jehorn på Bruma ryttmästareboställe i Västmanland.

Sättet att få mer och bättre arbetsfolk kommer av att fler hemmansklyvningar sker. Baron Adam Cederhjelm vid Ribbingebäck har föregått och klyvt alla sina ägor, där för tio år sedan fanns 5 personer räknas idag 41.























----------------------------
 
0202Underrättelser från landsorterna om årsväxtenAnonym
1777, dec

UNDERRÄTTELSER IFRÅN LANDSORTERNA OM ÅRSWÄXTEN

Östra Härad i Jönköpings län. Gud har välsignat både åker och äng med härlig och ymnig gröda. Kornet skadat av frost i augusti. Allt har mognat sent, men en torr och varm höst har räddat skörden. Trädfrukter, potatis, tobak, rovor blev dåliga. Enbär, som man brukar mycket, är här sällsynta. Svenska bönor och humle goda. Länsborna bör med sparsamhet kunna se fram mot en vinter, då de ha brödfödan.

Södra delen av Bohus län. God rågskörd och mycket halm. Vetet dåligt på grund av regn och storm och angrepp av flyglöss. Ärterna förlorade. Kornet bra. Vädret vått och kallt med stark blåst.

Norra delen av Bohus län intill norska gränsen. Säden angripen av rost. De som sådde ärter tidigt fick god skörd, annars inte. Stora snigelangrepp har ätit upp allt på åkern och man måste så om.

Södra Halland. Januari och halva februari stark köld. Mars varm och skön. April och maj regn och blåst. Juli fint höbärgningsväder. Augusti stark hetta. September våt och blåsig. Oktober och november vått och blåsigt. Mycket ogräs och rågen ganska dålig.

Norra Halland. Sådden kom upp fint, men ett ihärdigt regn förstörde grödan. Bönor och ärter blev bra. Säden har tjockt skal och ger litet i mjölbingen. Linskörden är som vanligt god. En del tågor har inte velat ruttna, utan man har lagt undan dem till nästa vår, för att se om värmen påskyndar rötningen. Trädgårdarna, som det finns gott om har givit litet vitkål, men mycket morötter. Gott bärgningsväder både för hö och säd. Här är ganska stor potatisodling.

----------------------------
 
0203Anmärkningar angående väderleken för november 1777Patriotiska Sällskapet
Regn halva delen av månaden. Stark blåst med snöblandat regn den 20:de. Vidare regn.
----------------------------
 
0204Hur stengärdsgårdars byggnad bäst må kunna uppmuntrasAnonym
1778,jan.

HURU STEN-GÄRDSGÅRDARS BYGNAD BÄST MÅ KUNNA UPMUNTRAS.

Man kan inte med påbud eller belöningar få stengärdsgårdar byggda. En åbo kan inte vara motiverad att bygga en stenmur, som ägaren av jorden får nyttan av genom belöning. Eftersom en stenmur är en byggnad för evighet, måste den tillhöra jorden den står på.

Förslagsställaren menar, att man inte kan belöna för ett visst antal famnar som tillkommit, beroende på att det är så olika kostnad på olika ställen. Dock är det viktigt att spara skogen. På vissa ställen är också trä nu så dyrt t.ex. i Trögds- och Lagunda härader, att det måste löna sig att använda sten. Arbetslösa dalkarlar kan ofta fås att göra arbetet. Då det är lättare att hägna med stängsel, kan man inte förmena den, som tyngd av annat arbete inte anser sig ha tid att bygga av sten.

Men den som har husen klara och inte behöver reparera gamla hägnader borde använda sten.

----------------------------
 
0205Beskrivning hur bi skötas i Lüneburgske landet även i Bierlanden några mil från HamburgAnonym
1778, jan.

BESKRIFNING HURU BI SKÖTAS I LüNEBURGSKE LANDET, ÄVEN UTI BIERLANDEN, NÅGRA MIL FRÅN HAMBURG.

I mitten av september inköpes 50 bikupor, vilket är lagom för en bidräng att sköta. Då kan man vänta sig 150 kupor till nästa år, att säljas eller slaktas. 50 kupor är lagom så att bina inte behöver flyga för långt och snappas bort av getingar eller fåglar.

När ljungen blommar föras kuporna på vagnar ut på heden. Där drager bina sina kupor fulla på 4 veckor. De förs hem och sorteras ut. De tjänligaste sparas till övervintring.

Den som lägger sig till med bin köper vaxkakor med honung och kan föda sina kupor hemma nästa år. Varje dag undersöks kuporna av bidrängen, som blåser lite tobaksrök runt, då bina lydigt gå in i kupan. Han matar bina varje kväll och slaktar de bin, som inte är snälla. Detta gäller även visen. Bihagen är ett skjul med tre sidor. Där finns två bänkar där kuporna står.

Beskrivning finns på kupan, som bidrängen tillverkar. Han vistas hela dagen i bihagen.

Fodret samlas av honungskakor där inga ungar finnes. De stötes hårt i en tunna. Den, som säljer foder med kakor, där ungar finns anses som en bedragare.

Beskrivning på trågen där fodret lägges. Arrestrummet för visen är en ihålig pinne av korg. De bin, som skall övervintra får inte var för stora. Om bina susa och löpa vilt omkring, är det tecken på att det inte finns någon vise.

Under vintern rör man inte kuporna. Man sätter en brädlapp framför flughålet för att hindra fåglar att ta de nyfikna bin, som tittar fram om fåglarna knackar på kupan. En del kupor utvecklar rövarbin, men dem röker man och ställer sedan undan den kupan till våren. Det är viktig på våren att fodra i rätt tid. Man ser när korgpilen får knoppar, då är det dags.

När visehuset är täckt kommer svärmningen snart. Om en kupa får vana att röva från andra ömsar man plats på dem. Visen benämns som HAN. En gammal vise han går som en gubbe. Mitt på dagen flyga bina starkt. Då skall ingen gå framför kuporna att hindra dem. Ibland flyger även visen ut och om HAN blir störd, hittar HAN inte hem. Ingen får röra vid fodertunnan utan att ha tvättat sig. Slaktningen sker över en grop där en svavelklut brinner. För att bina ej ska stickas i ansiktet är tobakspipan nyttig men även ett tagelnät till huva, som går ner till axlarna.

----------------------------
 
0206Anmärkning om rörvassens plantering och bärgningAnonym
1778, jan.

ANMÄRCKNING WID RÖRWASSENS PLANTERING.

Utom att plantera rötterna till rörvassen kan man samla vippan med frö och blanda med lera. Dessa bollar av ett hönsäggs storlek sänks i vattnet eller gräves ned i kärren.

Skall rörvassen användas till kreatursfoder, skall man skära den tidigt och vara försiktig vid fodring av kor med kalvar, då detta foder är starkt mjölkdrivande. Beskrivning och ritning av redskap att bärga vassen med finns.

----------------------------