1873	Om ostron, att bereda en handelsvara därav	Sefström, E
1802, jan-febr OM OSTRON, AT BEREDA EN HANDELS-WARA DERAF Man handlar endast med råa Ostron, som det gäller att sälja innan de blivit skämda. I New-York fångas stora fina Ostron som bereds till handelsvara. Dels genom att de öppnade och tvättade Ostronen förvälls i en kittel. De tas upp och får svalna, överströs med svartpeppar och muskotblomma och lite vinättika. Läggs tillbaka i kitteln och kokas tills vattnet är hälften. De läggs på glasburkar att förvaras. Ett annat sätt är att de steks i smör och förvaras i burkar med smält smör. Ett svenskt sätt är att öppna Ostronen, men inte ta ut dem. Man petar in lite smör, salt, svartpeppar och muskotblomma i varje skal, binder ihop den och steker dem på halster. När de svalnat tas de ur skalen och förvaras i burkar. Att bara förvara i salt gör Ostronen hårda i köttet och de förlorar i smak. Torkas de och pulvriseras kan de endast användas i såser, men de bevarar det mesta av sin goda smak.
----------------------------
1874	Inrättning av en grind, som den resande med bekvämlighet kan öppna utan att stiga av	Lundberg, Fredrik
1802, jan-febr INRÄTTNING AF GRIND, MED DEN BEQWÄMLIGHETEN FÖR RESANDE, AT ÅKANDE ELLER RIDANDE PERSONER LÄTT KAN UP-OCH IGENLÅTAS, UTAN AT DE BEHÖFWA STIGA AF De stora bekymmer lanthushållaren har av att grindar lämnas öppna och resande har av att färdas genom en mängd grindar har givit mig idén till denna inrättning. Nu kan den resande utan att stiga ur öppna och stänga grinden. I vårt folkfattiga land kunde den person som ofta medföljer resande bara för att öppna och stänga grindar utnyttjas för nyttigare ändamål. Ritning och beskrivning av inrättningen. Den har en bom, som lyfter grinden.
----------------------------
1875	Utdrag ur ett brev från Halmstad 28 december 1801 angående väderleken och sillfisket	Anonym
1802, jan-febr UTDRAG AF ET BREF, DATERAT HALMSTAD DEN 28 DECEMBER 1801, ANGÅENDE WÄDERLEKEN OCH SILL-FISKET Den 3 november blev snöstorm och nästa dag låg is på stillastående vatten. Sedan följde varma dagar och jordgubbssängarna i min trädgård stod vita av blom. Detta fortsatte in i december. Sedan har det varit vinterföre till glädje för skogskörare och till sorg för sjöfarare. Arbetare från hela Halland drar ut till skärgården vid sillfisket. De sliter hårt, skadas ofta och får liten förtjänst. I år har en myckenhet sill blivit fiskad under november och december. Sillen har varit fet och romrik.
----------------------------
1876	Berömlig gärning	Anonym
1802, jan-febr BERÖMLIG GERNING På Mikaeliafton kom elden lös hos änkan Lisken Håkansson i Krisdala socken, Kalmar län. I stugan sov hennes tre barn. När drängen Sven Börjesson upptäckte elden skyndade modern att rädda sina sovande barn. Den äldsta tog sig svårt brännskadad ut på egen hand. Plötsligt saknades den 2 1/2 årige Nils, som krupit tillbaks in i huset. Drängen räddade honom med fara för sitt liv.
----------------------------
1877	Utdelade hedersbelöningar av Kungl. Patriotiska Sällskapet	Patriotiska Sällskapet
1802, jan-febr UTDELTE HEDERS-BELÖNINGAR AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET För hela gårdsbyggnadens flyttande från by till vinnande av bekvämare ägodelning vid storskifte. För ovanlig tilltagsenhet vid räddande av ett barn ur en eldsvåda fick Sven Börjesson, Krisdala, en jetton i guld om 6 dukater.
----------------------------
1878	Tillkännagivande	Patriotiska Sällskapet
1802, jan-febr TILLKÄNNAGIFWANDE Belöningarna kommer inte att utdelas som bestämda belöningar, men utesluter inte någon förtjänst som verkar för hushållningens och näringarnas uppkomst.
----------------------------
1879	Anmärkningar angående väderleken för december 1801 och januari 1802	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
1880	Kort beskrivning om de i Frankrike och England senast gjorda upptäckter i garveriprocessen och läderberedningen	Schoerbing, Carl M
1802, mars-april KORRT BESKRIFNING OM DE I FRANKRIKE OCH ENGLAND SENAST GJORDE UPTÄCKTER UTI GARFWERI-PROCESSEN OCH LÄDER-BEREDNINGEN Läder är en nödvändighetsartikel, därför är det viktigt att sprida kunskap om bättre garverimetoder, än den dyra ekbarken och det långa förfaringssättet, som dessutom ger läder som inte står mot väta. Här visas Polytekniska skolans undersökningar över det garvande ämnet i bark och över hudar. Har man för mycket friskt vatten innehåller luten snart inga garvande ämnen. Garvsyra finns även i andra trädslag än ek. Beskrivning av den kemiska processen i garvsyran och hur en djurhud är uppbyggd. Huvudpunkten vid garvning är att känna de omständigheter och villkor som bestämmer fibrernas övergång till gallert. För mycket lim gör lädret torrt och skört. Det går inte att garva flera hudar packade på varandra. Vid tvättning av hudar föreslås en stamp. Hudarna hängs i svag barklut blandat med vitriololja, tills håren går att rycka bort. Hudarna sväller av vitriolsyran. De hängs nu i garvarkaren med vatten och finstött bark, som beretts i särskilda kar. Efter garvningen torkas hudarna till 7/8 och klappas mot en slät sten och borstas på andra sidan med en skarp hästborste. Det engelska garvningssättet skiljer sig endast genom andra garvämnen. Där väljer man mineraler som järn, koppar, zink och jordhartser. Herr Bellamy fick Engelska Regeringens tillstånd av ett 20-årigt monopol för sitt sätt att härda läder mot väta. Lädret smörjes med en fernissa av linolja, blysocker, vitriol, harts, skomakarbeck, tjära och terpentin.
----------------------------
1881	Anmärkningar angående väderleken för februari och mars 1802	Patriotiska Sällskapet

----------------------------