1866 | Utdrag ur ett brev om årsväxten och väderleken i Roslagen | Öhrströmer, Fredr. |
1801, nov-dec UTDRAG AF ET BREF OM ÅRSWÄXTEN OCH WÄDERLEKEN I ROSLAGEN. Svår torka i höstas gjorde att rågen på hård jord blev klen. En fin vår hjälpte upp litet. Höga spannmålspriser. Då brännvinsbränningen åter är fri ökas priserna ytterligare. Höskörden blev ganska god. Såsom 1797 kom en flock trollsländor. Stark blåst och kyliga nätter har varit menligt för trädgårdsväxterna. | ||
---------------------------- | ||
1867 | Anmärkningar angående väderleken för oktober och november 1801 | Patriotiska Sällskapet |
---------------------------- | ||
1868 | Utdrag ur brev rörande förbättrad tackjärnsblåsning | Eneström, Norberg |
1802, jan-febr UTDRAG AF BREF RÖRANDE FÖRBÄTTRAD TACKJERNS-BLÅSNING I Hushållningsjournalen 1800 redogjorde brukspatron Eneström för sina försök med förbättrad tackjärnsblåsning. Han skulle detta år återkomma med vidare redovisningar. Tyvärr blev han mördad av lejda händer den 2 oktober förra året. Jag, brukspatron J D Steen, vill visa ett brev som jag fått av honom i ärendet. I brevet beskrivs de ändringar, som behöver göras för att nå bättre resultat. I brev till bergsrådet Norberg beskrivs hur masugnspipan och stället bör byggas. Han säger att den förståsigpåare som tror att tackjärnet blir sämre av ökad mängd bläster förstår inte tackjärnstillverkning. Norberg beskriver sedan masugnsbälgarna och deras antal slag i minuten. | ||
---------------------------- | ||
1869 | Om potatisens sjudande i ånga i avsikt att nyttjas till föda för boskapen | Anonym |
1802, jan-febr OM POTATERS SJUDANDE I WATTEN-ÅNGOR, I AVSIKT AT NYTTJAS TIL FÖDA FÖR BOSKAPEN I en kittel ställs en träbunke med tätt genomborrade hål i botten. Vatten hälls i kitteln och potatisen i träbunken. Genom ångan, som tränger upp genom hålen, blir potatisen mör och bevarar sockerhalten bättre än då de kokas i vatten. | ||
---------------------------- | ||
1870 | Om mjöl av hästkastanjer | Anonym |
1802, jan-febr OM MJÖL AF HÄSTKASTANIER Man skalar och pulvriserar kastanjerna. Mjölet slås i ett kärl, som fylls med vatten. Efter en timme, när mjölet sjunkit till botten slås vattnet av. Detta upprepas 7-8 gånger. Sedan pressas vattnet ur och mjölet torkas. Nu är den skarpa smaken borta och mjölet kan användas till mat. | ||
---------------------------- | ||
1871 | Rovoljas renande till godhet av bomolja eller mandelolja | Anonym |
1802, jan-febr ROV-OLJAS RENANDE TIL GODHET AF BOM-OLJA ELLER MANDEL-OLJA I en enkom gjord panna av bly hälles vatten och ovanpå rovolja. Detta hålls ljummet i 4 dygn. Då är den obehagliga lukten borta och oljan är lika klar som mandelolja eller bomolja. | ||
---------------------------- | ||
1872 | Ett nyttigt sätt att bekläda sina rum med papperstapeter | Sefström, E |
1802, jan-febr ET NYTTIGT SÄTT AT BEKLÄDA SINA RUM MED PAPPERS-TAPETER Utom att väggarnas beklädning med tapeter gör rummen snygga och städade blir de varmare. Det vanliga att hopsy tapeterna och spika upp dem gör att man får mellanrum mellan tapeten och väggen, där drag och ohyra kan husera. Kostsammare är att klistra och sedan spänna tapeten mot väggen, men det har samma negativa effekter. Ett bättre sätt är att skrapa och slipa väggen, låta en bokbindare kantskära arken med karduspappret och sedan klistra det med bokbindarklister, gjort av vatten och rågmjöl. Blandar man i något alun kan det hålla insekter borta. Man klistrar några ark i taget och låter klistret gå in i pappret. Sedan fäster man dem i en rad, så lång väggen är. Man fortsätter varv på varv tills väggen är täckt. Skarvarna trycks till och överflödigt klister torkas bort. Sedan är det bara att måla vilken färg man önskar. | ||
---------------------------- | ||
1873 | Om ostron, att bereda en handelsvara därav | Sefström, E |
1802, jan-febr OM OSTRON, AT BEREDA EN HANDELS-WARA DERAF Man handlar endast med råa Ostron, som det gäller att sälja innan de blivit skämda. I New-York fångas stora fina Ostron som bereds till handelsvara. Dels genom att de öppnade och tvättade Ostronen förvälls i en kittel. De tas upp och får svalna, överströs med svartpeppar och muskotblomma och lite vinättika. Läggs tillbaka i kitteln och kokas tills vattnet är hälften. De läggs på glasburkar att förvaras. Ett annat sätt är att de steks i smör och förvaras i burkar med smält smör. Ett svenskt sätt är att öppna Ostronen, men inte ta ut dem. Man petar in lite smör, salt, svartpeppar och muskotblomma i varje skal, binder ihop den och steker dem på halster. När de svalnat tas de ur skalen och förvaras i burkar. Att bara förvara i salt gör Ostronen hårda i köttet och de förlorar i smak. Torkas de och pulvriseras kan de endast användas i såser, men de bevarar det mesta av sin goda smak. | ||
---------------------------- | ||
1874 | Inrättning av en grind, som den resande med bekvämlighet kan öppna utan att stiga av | Lundberg, Fredrik |
1802, jan-febr INRÄTTNING AF GRIND, MED DEN BEQWÄMLIGHETEN FÖR RESANDE, AT ÅKANDE ELLER RIDANDE PERSONER LÄTT KAN UP-OCH IGENLÅTAS, UTAN AT DE BEHÖFWA STIGA AF De stora bekymmer lanthushållaren har av att grindar lämnas öppna och resande har av att färdas genom en mängd grindar har givit mig idén till denna inrättning. Nu kan den resande utan att stiga ur öppna och stänga grinden. I vårt folkfattiga land kunde den person som ofta medföljer resande bara för att öppna och stänga grindar utnyttjas för nyttigare ändamål. Ritning och beskrivning av inrättningen. Den har en bom, som lyfter grinden. | ||
---------------------------- |