1861	Förbättrad tackjärnsblåsning	Rappe, W
1801, nov-dec UTDRAG AF ET BREF, ANGÅENDE FÖRBÄTTRAD TACKJÄRNSBLÅSNING. BRAÅS, D. 10 SEPT. 1801. Utan att ha provat har jag gissat, att blåsning går sämre i tjockt väder. Bästa resultatet blir på vintern när luften är klar och barometern hög. Trycket i bälgen ger olika resultat med tanke på järnets lättsmideshet. Även ekonomiskt har det betydelse t.ex. mindre kolåtgång. Vidholms robinett borde kompletteras med förändringar i tättmynningen och ge bättre resultat. Ordentliga experiment borde göras av en god fysik-kemisk mekanikus.
----------------------------
1862	Allmänna regler vid inrättning av tröskverk med cylinder	Anonym
1801, nov-dec ALLMÄNNA REGLOR WID INRÄTTNING AF TRÖSKWERK MED CYLINDER. Ett tröskverk är inte fullkomligt, om det inte uttröskar högsta möjliga kvantitet säd. Bättre eller sämre tröskning skall inte ankomma på tröskfolkets välbehag. En lång och övad karl hinner framlägga varje tillmatning på 2 sekunder och på samma tid bör tröskverket dra till sig och tröska det framlagda. Sedan följer en rad uträkningar i tid och antal slag, som tröskvalsen skall göra. Det lönar sig inte att forcera dragdjuren, då en oxe orkar längre en stor tyngd i långsam takt, än en lättare tyngd, som drages fortare. Beskrivning av hur hjulens storlek påverkar tröskningen. Om valsarnas rörelse tages genom drivskivor skall inte snören användas. Det fordras remmar. Verket skall vara noggrant uppsatt och det ena passa noga i det andra så att inget händer. Kreaturen bör inte ensamma draga igång verket utan tröskhjulet skall först sättas igång av en vev. Spar inte på smörjning. Ett dylikt verk finns hos Robsam i Grebylund vid Ensta gästgivaregård.
----------------------------
1863	Om hampas rötning efter nyare och riktigare grundsatser	Anonym
1801, nov-dec OM HAMPAS RÖTNING EFTER NYARE OCH RIGTIGARE GRUNDSATSER. Genom försök har framkommit att fibrerna i hampan innehåller harts och gummi. Vid rötning i vatten löses gummit men inte hartset. Den ger den otäcka lukten, som garvarna klagar över. Om man använder lut av aska eller pottaska och soda löses både gummit och hartsen. I en ren grop, som kläds med lera lägges halm i botten. Därefter hampan med alkaliskt vatten. Rötningen pågår i 4 dygn. Det bästa sättet är att i 2 dagar låta det ligga i alkaliskt vatten och sedan rötas i rinnande vatten i en å eller sjö. Den elaka lukten är inte farlig för fisken, som allmogen gärna tror, utan hampan är en utmärkt föda för fiskarna. Den alkaliska rötningens fördelar: Hampan blir vitare. Arbetarna plågas inte av lukten. Häcklingen och vävningen går lättare. Mindre avfall. Blekningen går fortare och blir mindre kostsam.
----------------------------
1864	Sätt att inrätta halm och rörtak så att de blir varaktigare och mindre utsatta för eld	Anonym
1801, nov-dec SÄTT ATT INRÄTTA HALM OCH RÖRTAK, SÅ ATT DE BLIFWA WARAGTIGE OCH MINDRE UTSATTA FÖR ELDSWÅDA. Torkad lera blandas med saltvatten och trycks ned i halmen på taket. Det behövs bara en tredjedel halm mot annars och detta tak motstår storm och varar minst i fyra år. Det är inte så eldfängt som andra tak. När det tas bort ger det utmärkt gödsel, då salt bidrar mycket till jordens fruktbarhet.
----------------------------
1865	Jämförelse mellan fördelen av hästar eller oxars nyttjande vid åkerbruket	Anonym
1801, nov-dec JÄMNFÖRELSE MELLAN FÖRDELEN AV HÄSTARS ELLER OXARS NYTTJANDE VID ÅKERBRUKET. Den viktigaste förbättringen i England i avseende på åkerbruket, är, enligt Lord Kaimes att man använder oxar istället för hästar. Oxen synes vara gjord att arbeta i jorden. Den är stark och långsam och tålmodig. Då han arbetar lugnt och sakta bryter han sällan sönder något redskap, vilket ofta hästen gör. Hästen är kanske lika stark, men för högbent och ivrig. Den blir lätt otålig, därefter envis och istadig. Oxen nöjer sig med sämre föda och en karl kan sköta 10 oxar, men sällan 4 hästar. Hästen är mycket dyrare i inköp och råkar oftare ut för sjukdomar och skador. Hästens gödsel bränner sönder medan oxens göder. Som gammal kan oxen gödas och säljas till slakt med god förtjänst.
----------------------------
1866	Utdrag ur ett brev om årsväxten och väderleken i Roslagen	Öhrströmer, Fredr.
1801, nov-dec UTDRAG AF ET BREF OM ÅRSWÄXTEN OCH WÄDERLEKEN I ROSLAGEN. Svår torka i höstas gjorde att rågen på hård jord blev klen. En fin vår hjälpte upp litet. Höga spannmålspriser. Då brännvinsbränningen åter är fri ökas priserna ytterligare. Höskörden blev ganska god. Såsom 1797 kom en flock trollsländor. Stark blåst och kyliga nätter har varit menligt för trädgårdsväxterna.
----------------------------
1867	Anmärkningar angående väderleken för oktober och november 1801	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
1868	Utdrag ur brev rörande förbättrad tackjärnsblåsning	Eneström, Norberg
1802, jan-febr UTDRAG AF BREF RÖRANDE FÖRBÄTTRAD TACKJERNS-BLÅSNING I Hushållningsjournalen 1800 redogjorde brukspatron Eneström för sina försök med förbättrad tackjärnsblåsning. Han skulle detta år återkomma med vidare redovisningar. Tyvärr blev han mördad av lejda händer den 2 oktober förra året. Jag, brukspatron J D Steen, vill visa ett brev som jag fått av honom i ärendet. I brevet beskrivs de ändringar, som behöver göras för att nå bättre resultat. I brev till bergsrådet Norberg beskrivs hur masugnspipan och stället bör byggas. Han säger att den förståsigpåare som tror att tackjärnet blir sämre av ökad mängd bläster förstår inte tackjärnstillverkning. Norberg beskriver sedan masugnsbälgarna och deras antal slag i minuten.
----------------------------
1869	Om potatisens sjudande i ånga i avsikt att nyttjas till föda för boskapen	Anonym
1802, jan-febr OM POTATERS SJUDANDE I WATTEN-ÅNGOR, I AVSIKT AT NYTTJAS TIL FÖDA FÖR BOSKAPEN I en kittel ställs en träbunke med tätt genomborrade hål i botten. Vatten hälls i kitteln och potatisen i träbunken. Genom ångan, som tränger upp genom hålen, blir potatisen mör och bevarar sockerhalten bättre än då de kokas i vatten.
----------------------------