1856Berömlig gärningKylberg, Laur.
1801, juli-aug

BERÖMLIGA GÄRNINGAR.

För att med fara för eget liv räddat tre personer, som förlist under en svår storm på Vänern.

----------------------------
 
1857Utdelade hedersbelöningarPatriotiska Sällskapet
1801, juli-aug

UTDELTE HEDERS-BELÖNINGAR.

För stenbyggnad och fruktplantering bl.a.

----------------------------
 
1858Anmärkningar angående väderleken för juni och juli 1801Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1859Svar på fråga: Säkraste sättet att fördriva maskar på kålEngeström, Gustaf von
1801, sept-okt

SWAR UPPÅ KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS PRIS-FRÅGA: HWILKA ÄRO DE BÄSTA MEDEL OCH SÄTT, GRUNDADE PÅ SÄKRA RÖN OCH FLERA ÅRS ERFARENHET, AT FÖRDRIFWA, FÖREKOMMA OCH UTROTA MASKAR PÅ KÅL? AF GUSTAF VON ENGESTRÖM, BERGS-RÅD.

Vitkål och rotkål odlas nu över hela riket. Knappt något backstuguhjon är utan. De flesta köper plantor från någon trädgårdsmästare och vattnar och rensar ogräs i tid och otid. Maskarna förstör skörden.

Fyra insekter skadar kålen: jordloppor, rotmaskar, sniglar, som av allmogen kallas daggmaskar och kålmasken.

Jordloppan angriper de späda plantorna. Då man inte kan förstöra dessa viga och små djur återstår att avhålla dem från plantorna. Man kan strö aska av olika slag men detta sköljs av regnet och så får man börja om igen. Jordloppor tål inte väta. Man kan spruta dem och hålla dem våta, men denna metod passar bara i en stor odling med mycket betjäning.

En fransman sprutar med en stark lut av sot, vinättika och terpentin. Detta blir dyrbart. Att skjuta av ett par pistolskott utefter plantorna har också prövats.

Det bästa sättet torde vara att plantera rädisplantor bland kålen. Jordlopporna gillar rädisbladen mer än kålen. Ännu bättre är att så kålen så tidigt, att den hinner bli stor innan jordlopporna anländer.

Stjälkmasken är en liten vit mask, som finns inne i stjälken. Om man besiktigar varje planta och sorterar bort de plantor, som är angripna, har man inget besvär av den masken.

Tre sätt att bli av med sniglar eller daggmaskar lämnas av en fransman. Att ha många grodor i trädgården eller små ankungar, som gärna äter sniglarna. Det bästa sättet är att lägga ut brädstumpar eller flata stenar i landet. Under soltimmarna söker sniglarna skydd och kan lätt plockas bort, när man vänder på brädorna.

Den egentliga kålmasken är larven till en vit fjäril. När honfjärilen råkar en hanfjäril lägger hon sig ned på marken eller i en buske och vänder stjärten upp. Hanen sänker sig under sakta rörelser med vingarna och närmar sin stjärt till hennes, varefter de flyga åt var sitt håll. Honan lägger sedan äggen på lämpliga växter oftast kål genom att trycka ut ett ägg på undersidan av bladet. När äggstocken är tom flyger hon bort. Dessa fjärilar är avelsamma och kan lägga ägg 3-4 gånger om sommaren. Larverna livnär sig sedan på kålbladen och gör stor skada.

De har en naturlig fiende, som jag dock inte kan namnge. En fågel som påminner om en gök men med en vit fläck i nacken. En gammal jägare säger det är en slags nattskreva.

En annan fiende är en fluga, som lägger sina ägg i kålmaskens larver. Många larver kryper inomhus genom skorstenar in i boningsrum, där de förpuppar sig. De blir bortsopade av människan, som älskar snygghet. De larver, som inte hinner till hus blir ofta fåglarnas rov, då de under vintern tar vad de hittar.

Ett sätt människan kan fördärva kålmasken med lär vara att lägga kräftor i kållanden. Men den stank, som uppstår kan inte vara hälsosam för växten, då man vet att växterna tar mycket föda ur luften. Att lägga malört runt plantorna ger ingen effekt, vilket en del påstår. Inte heller fläder har någon effekt. Kålmasken skyr inte heller hampa. Att lägga flogrönn, en rönn som såtts med frö i en bergskreva, i landet har inte heller hjälpt. Att bränna krutrök över plantorna ger inget.

Om man skulle kunna fördriva masken från sin egen täppa, skulle grannen få så många fler. Detta är inte patriotiskt i synnerhet, som det finns säkrare metoder. Det enda är att med en flugsmälla döda alla fjärilar man kommer åt och plocka bort så många larver man hinner. Att utdöda ett helt släkte strider säkerligen mot själva naturen och vore förmätet att inbilla sig.

----------------------------
 
1860Anmärkningar angående väderleken för aug. och sept. 1801Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1861Förbättrad tackjärnsblåsningRappe, W
1801, nov-dec

UTDRAG AF ET BREF, ANGÅENDE FÖRBÄTTRAD TACKJÄRNSBLÅSNING. BRAÅS, D. 10 SEPT. 1801.

Utan att ha provat har jag gissat, att blåsning går sämre i tjockt väder. Bästa resultatet blir på vintern när luften är klar och barometern hög. Trycket i bälgen ger olika resultat med tanke på järnets lättsmideshet. Även ekonomiskt har det betydelse t.ex. mindre kolåtgång.

Vidholms robinett borde kompletteras med förändringar i tättmynningen och ge bättre resultat. Ordentliga experiment borde göras av en god fysik-kemisk mekanikus.

----------------------------
 
1862Allmänna regler vid inrättning av tröskverk med cylinderAnonym
1801, nov-dec

ALLMÄNNA REGLOR WID INRÄTTNING AF TRÖSKWERK MED CYLINDER.

Ett tröskverk är inte fullkomligt, om det inte uttröskar högsta möjliga kvantitet säd. Bättre eller sämre tröskning skall inte ankomma på tröskfolkets välbehag.

En lång och övad karl hinner framlägga varje tillmatning på 2 sekunder och på samma tid bör tröskverket dra till sig och tröska det framlagda.

Sedan följer en rad uträkningar i tid och antal slag, som tröskvalsen skall göra.

Det lönar sig inte att forcera dragdjuren, då en oxe orkar längre en stor tyngd i långsam takt, än en lättare tyngd, som drages fortare.

Beskrivning av hur hjulens storlek påverkar tröskningen.

Om valsarnas rörelse tages genom drivskivor skall inte snören användas. Det fordras remmar. Verket skall vara noggrant uppsatt och det ena passa noga i det andra så att inget händer.

Kreaturen bör inte ensamma draga igång verket utan tröskhjulet skall först sättas igång av en vev. Spar inte på smörjning.

Ett dylikt verk finns hos Robsam i Grebylund vid Ensta gästgivaregård.

----------------------------
 
1863Om hampas rötning efter nyare och riktigare grundsatserAnonym
1801, nov-dec

OM HAMPAS RÖTNING EFTER NYARE OCH RIGTIGARE GRUNDSATSER.

Genom försök har framkommit att fibrerna i hampan innehåller harts och gummi. Vid rötning i vatten löses gummit men inte hartset. Den ger den otäcka lukten, som garvarna klagar över. Om man använder lut av aska eller pottaska och soda löses både gummit och hartsen.

I en ren grop, som kläds med lera lägges halm i botten. Därefter hampan med alkaliskt vatten. Rötningen pågår i 4 dygn. Det bästa sättet är att i 2 dagar låta det ligga i alkaliskt vatten och sedan rötas i rinnande vatten i en å eller sjö. Den elaka lukten är inte farlig för fisken, som allmogen gärna tror, utan hampan är en utmärkt föda för fiskarna.

Den alkaliska rötningens fördelar:

Hampan blir vitare.

Arbetarna plågas inte av lukten.

Häcklingen och vävningen går lättare.

Mindre avfall.

Blekningen går fortare och blir mindre kostsam.

----------------------------
 
1864Sätt att inrätta halm och rörtak så att de blir varaktigare och mindre utsatta för eldAnonym
1801, nov-dec

SÄTT ATT INRÄTTA HALM OCH RÖRTAK, SÅ ATT DE BLIFWA WARAGTIGE OCH MINDRE UTSATTA FÖR ELDSWÅDA.

Torkad lera blandas med saltvatten och trycks ned i halmen på taket. Det behövs bara en tredjedel halm mot annars och detta tak motstår storm och varar minst i fyra år. Det är inte så eldfängt som andra tak. När det tas bort ger det utmärkt gödsel, då salt bidrar mycket till jordens fruktbarhet.

----------------------------