1848Försök att draga färg ur svenska växterWestring, J P
1801, maj-juni

FÖRSÖK, AT DRAGA FÄRG UTUR SWENSKA WÄXTER

Att ta vara på spillträ och sågspån till färgning, borde vara lönsamt, så dyrt som trä är. Mahongnyspån ger med tillblandning av andra ämnen flera färger. Många av våra växter ger färg till garn t.ex. vattenlysing, som genom att blandas med andra växter och ämnen ger många olika färger.

----------------------------
 
1849Kort anledning till kännedom om gödselns natur och medlen till dess förökandeAnonym
1801, maj-juni

KORRT ANLEDNING TIL KÄNNEDOM OM GÖDSELS NATUR OCH MEDLEN TIL DESS FÖRÖKANDE

Lantbrukets drift, styrka och framgång beror på gödning av jorden. Vissa ämnen gör jorden lös och lättare att växa i. Andra kräver jäsning för att göra nytta. Denna jäsning måste påskyndas med olika metoder.

Lerans nytta är att behålla vatten i jorden. Blir det för vått skadas dock rötterna och i stark torka blir jorden hård. Detta upphävs med sand. Kalken löser jorden och värmer den och torkar ut skadlig syra. Den påskyndar olika ämnens omvandling till mylla. All spillning och urin efter djur och människor skall tas om hand för att göra åkern fet. I en låda på medar vid huset samlas allt avfall och körs till gödselhögen. Sillgrums efter trankokerier är ypperlig gödning. Vidare skall samlas torv, kärrjord, tuvor, mossa, löv, ris, halm, spånor, ogräs, garvarbark, skävor efter lin och hampa samt aska.

All gödsel och avfall skall vara täckt, då den inte tål sol eller vatten. Rännor från boskapsbåsen samlar och leder urinen till gödselhögen. Allt spillvatten skall tagas tillvara och ösas tillbaka över dynghögen.

----------------------------
 
1850Besvarad prisfråga om kålmaskens förekommande och utrotandeHolm, Magnus
1801, maj-juni

BESWARAD PRIS-FRÅGA OM KÅLMASKARS FÖREKOMMANDE OCH UTROTANDE

Frågan: Vilka är de sätt och medel, grundade på säkra rön och flera års erfarenhet, att fördriva, förekomma och utrota maskar på kål? Tre svar har inkommit, inga fullständiga. Dock fann Sällskapet att trädgårdsmästare Holm i Hammar, Värmland, hade mycken kunskap och erfarenhet i ämnet. Han fick den mindre medaljen i silver. Bergsrådet Gustaf von Engeström fick den större medaljen.

Trädgårdsmästare Holm har bänkarna färdiga att sås den 30 mars. Bänkarna bereds med ströhalm, sopor av granris, obrunnen hästgödsel och därpå matjord. Bänkarna täcks med halmmattor. Plantorna sätts före 25 maj och bör vara så grova att loppmasken inte rår på dem. Fjärilarna som sätter sina ägg under bladen, väljer de svaga och odugliga plantorna.

Om maskarna ändå visar sig i överflöd, har jag strött havre här och där på marken och vant sparvarna att äta. De tar också tusende maskar. När råttorna någon gång ätit upp plantorna i bänkarna och jag måste så om, har jag tagit alkvistar med lök på och satt i landet. Då har fjärilarna lagt sina ägg där. Kvistarna brändes. Inget ogräs får finnas på kållandet och alla plantor med mask plockas bort. Sköter man kållandet väl minskas kålmaskarna år från år. Intyg från prosten Herlenius att ingen skada uppkommit på 23 års tid.

----------------------------
 
1851Anmärkningar angående väderleken för april och maj 1801Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1852Anledning till kännedom om gödselns natur och medel till dess förökandeAnonym
1801, juli-aug

KORRT ANLEDNING TIL KÄNNEDOM OM GÖDSELS NATUR OCH MEDLEN TIL DESS FÖRÖKANDE.

forts. från förra häftet.

För mer än 50 år sedan kungjorde Vetenskapsakademien ett ganska gott sätt att föröka gödsel. Anvisningen lyder:

Ett hus byggs på stolpar. Väggarna görs av gärdsel eller vrakbrädor och tätas med ris. Taket täcks så att det inte kan regna in. På golvet läggs avfall från trädgård och hushåll blandat med tång, aska, hackat ris, märgel, myrjord och vad man kan finna.

Vid middagstid och på aftonen införs kreaturen och vallpigan skall sova i en bod strax intill. Efter 8-10 dagar körs allt ut och läggs i en täckt hög och så börjar man om igen. Efter ett år har man utmärkt gödsel, som körs ned på åkern direkt.

----------------------------
 
1853Underrättelse ur Väddö sockens födelse-, död- och vigselböcker från 1719-1800Öhrströmer, Fr.
1801, juli-aug

UNDERRÄTTELSER HÖRANDE TIL TABELL-WERKET, MED UTDRAG UTUR WÄDDÖ SOCKENS KYRKO-BOK PÅ FÖDDE, DÖDE OCH WIGDE IFRÅN OCH MED ÅR 1719 TIL OCH MED ÅR 1800, JÄMTE NÅGRE TIL UPLYSNING TJENANDE ANMÄRKNINGAR.

Väddö i Roslagen, Stockholms län. Redogörelse för mantal både krono och frälse. Boställe för församlingens ordentliga lärare och trumpetaren vid Roslagens kompani och Livregementet till häst.

Innevånarantal år 1800 var 2025 personer. Kronan äger nu Ortala järnbruk tidigare känt under namn av Ortala grevskap, då det varit den grevliga familjen Torstensson förlänt.

Grisslehamns Kungl. Postkontor är överfartsort för post till Åland och Finland.

Folket föder sig på lite jordbruk, fiske, frakter, ved och kolförsäljning samt stenhuggeri. På senare tid har man förbättrat jordbruket, eftersom skogen är i det närmaste nedtagen.

Olyckor och olägenheter är den svåra pesten, som drabbade trakten 1709 och ryssarnas härjningar 1718 och 1719. Postfrakten tar mycket tid och kraft från åkerbruket.

Några fornminnen utom en del runstenar och ättehögar finns inte.

Ett rusthåll ägt av extra ordinarie lantmätare W. Lindman håller 36 karlar vid Norra Roslags-Båtsmans kompaniets andra del.

Folket är tarvligt, hjälpsamt och något högmodigt.

Då ryssarna brände prästgården den 16 juli 1719 finns inga uppgifter från tiden före. Här följer utdrag ur kyrkoboken på födda, vigda och döda från 1719 till 1800.



Anmärkningar:

1726 dog två personer över 100 år gamla.

1756,1757 mässling, och koppor

1776 var året ovanligt gott.

1770 koppor var allmänna.

1781 svag skörd.

1783 total missväxt.

1784 rik skörd.

1786 och 1789 missväxt på vårsädet.

1791 förliste en postbåt med 7 man.

1792 kikhosta.

1797 god skörd.

1798 missväxt på vårsädet.

1761 led en dräng dödsstraff och 1799 dog två personer i Smedjegårdshäktet i Stockholm.

Rätteligen utdraget betygar Fr. Öhrströmer, kyrkoherde.

----------------------------
 
1854Förteckning över Kungl.Patriotiska Sällskapets boksamlingPatriotiska Sällskapet
1801, juli-aug

FÖRTECKNING ÖFWER KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS BOKSAMLING. (FORTSÄTTNING).

Förteckning över sällskapets böcker från 127 till 346.

----------------------------
 
1855Brev om årsväxten och väderlekenSefström, E
1801, juli-aug

BREF OM WÄDERLEKEN OCH ÅRS-WÄXTEN M.M. I HALLAND.

----------------------------
 
1856Berömlig gärningKylberg, Laur.
1801, juli-aug

BERÖMLIGA GÄRNINGAR.

För att med fara för eget liv räddat tre personer, som förlist under en svår storm på Vänern.

----------------------------