1837	Beskrivning av åtskilliga sätt att göra ost som i berömda utländska orter	Anonym
1801, jan-febr BESKRIFNING OM ÅTSKILLIGA SÄTT AT GÖRA OST, BRUKELIGA PÅ WISSA SÄRSKILDA DERFÖR BERÖMDA UTLÄNDSKA ORTER. Gloucesterosten bereds av spenvarm mjölk, som löpnar lätt. Om man blandar morgon- och aftonmjölk är faran att man får sot och aska i blandningen, när den värms. Skulle man någon gång använda äldre mjölk, bör man i ärlighetens namn märka den. Bönderna tror att möglet, som uppstår är skadligt och tvättar hela tiden bort det. Men möglet mognar osten och orsakar ingen skada om man vänder osten och eventuellt torkar den med en torr flanellapp. Många föredrar mörk ost. Då blandar man t.ex. ringblomma i mjölken. Utan god löpe ingen bra ost. Man tar en fullkomligt färsk kalvmage och gör en blandning av vatten, salt, blommor och blad av törnbusken, kanel, muskot, nejlika som får koka till 3/4 återstår. Detta slås över kalvmagen, när det är spenvarmt och får stå ett par dagar. Saften silas ifrån och kalvmagen läggs i en tättslutande glasburk. På detta vis kan man bibehålla den god ett år. Stiltonosten är den mest ansedda engelska osten och kallas engelsk parmesan. Den är dyr. Den tillreds av morgonmjölk och aftongrädde, som vispas med källvatten av något högre temperatur. Däri blandas löpmassan och när ystningen skett sönderrör man ostklimparna till duväggs storlek. Lägges i press ett par timmar. Under tiden kokar man och skummar vasslan och osten lägges i en halv timma. Lägges i formen och pressas. Med linneremsor lindar man sidorna av osten och den ställs på en hylla av ek (viktigt). Denna ost är så fet att den efter ett år kan bredas med kniv som smör. Skulle den torka gröper man ett hål underifrån och fyller med sött vin. Man täpper igen hålet och det fylls ut av ostmassa. Ger god smak. I Schweiziska alperna är gräset aromrikt och mjölken blir fet och gör den schweiziska osten känd. Gryerska är den bästa. Berner- och Urserosten är andra kända märken. Den franska Brieosten är omtyckt. Den packas i korgar, som hängs på väggen för att torka. Efter ett par dagar uppstår ett slags klibbigt mögel, som noga avtorkas innan osten saltas. De måste förtäras följande vinter. Om de torkar läggs de i kokt hö- och havrehalm. Om maskar inställer sig gnides osten med ättika. Auverynerosten görs av massa som fått jäsa. Den blir storpipig. Bresserosten får ett mjöl på ytan, som skrapas bort. Denna ans behövs i 7-8 månader.
----------------------------
1838	Nyttan av alunslam vid husbyggnader, medelst anstrykning som bevarar dem mot röta och eld	Seyerling, C Fr
1801, jan-febr NYTTAN AF ALUN-SLAM WID HUS-BYGGNADER, AT, MEDELST ANSTRYKNING, BEWARA DEM MOT RÖTA OCH ELD. Slam kallas de kalk- och lerpartiklar, som vid bränning i alunverk återstår som ett gulgrönt pulver. Om detta slam prepareras får man rödfärg. Eftersom detta slam innehåller viktriol och alunsalter, som bevarar byggnader för röta och också i det längsta emotstår eld, skulle man med ett enklare förfaringssätt vinna samma effekt som vid den dyrare rödfärgningen.
----------------------------
1839	Försök att gulfärga trähus med mindre kostnad än Patriotiska Sällskapets beskrivning 1778	Anonym
1801, jan-febr FÖRSÖK AT GULFÄRGA TRÄHUS MED LINDRIGARE KOSTNAD, ÄN KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS HUSHÅLLNINGS-JOURNAL FÖR FEBRUARI 1778 FÖRESKRIFWER. En fernissa kokas och blandas med gulockra. Det ger en billig och vacker färg särskilt på lite håll.
----------------------------
1840	Utsatt fråga till besvarande mot belöning	Patriotiska Sällskapet
1801, jan-febr UTSATT FRÅGA TIL BESWARANDE MOT BELÖNING. Frågan: Vilket är det förmånligaste sättet att i de orter, där nu hälften av åkerjorden ligger i träde, använda samma trädesjord eller en del därav, till någon avkastning av jordfrukter och foderväxter; och vilka av dessa äro de tjänligaste att i varje särskild jordmån på trädesgärdet plantera eller så? Priset är 30 dukater.
----------------------------
1841	Anmärkningar angående väderleken för dec. 1800 och jan. 1801	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
1842	Anledning till närmare kännedom om engelska lanthushållningen, hämtad ur de nyaste och tillförlitligaste berättelser därom	Anonym
1801, mars-april ANLEDNING TIL NÄRMARE KÄNNEDOM OM ENGELSKA LANDTHUSHÅLLNINGEN, HEMTAD UR DE NYASTE OCH TILFÖRLITLIGASTE BERÄTTELSER DEROM. OM LANTHUSHÅLLNINGEN I STAFFORDSHIRE. Grevskapet ligger i hjärtat av England och har 250000 innevånare, åtminstone före kriget. Man har på senare tid minskat hemmansklyvningen och istället lagt samman gårdar. Man sår röd- och vitväppling, renrepe, pimpernell på beständiga åkrar. Särskilt den senare har blivit lyckosam. Ängen förbättras genom dikning, gödsling, bättre fröslag, ängsvattning, och genom att välja boskap, som trampar minst. Dikningen går till så, att man gräver ett huvuddike och därifrån utgår mindre fåror. Där läggs ljungris i botten och sedan täcks diket med jord. Ibland görs dessa täckta diken med slaget tegel, men de är kostsammare. Boskapen är oftast långhornig. Den föds väl. Får finns av flera raser. I denna folkrika manufakturprovins går det åt mycket lamm- och fårkött. Tackor köps på hösten, betäcks och lammen dias över sommaren. De slaktas och tackorna säljs sedan. De drabbas av sjukdomar, vattusot, skabb och kringsjuka. Svinen är ganska små och smalbenta med tunn svål. De föds med överlevor från ladugården, potatis, korn och ärter. All jord är skiftad, vilket gör dess värde högre, trots all stängsel som går åt. Här kultiveras all slags säd, grönsaker och rotfrukter. Någon cirkulation anses inte nödvändig. Beskrivning av jordmåner och hur de utnyttjas till olika växter. Bovete odlas mest för att plöjas ned som förberedelse till vanligt vete. Lin och hampa odlas endast i smått. Potatis odlas allmänt till boskapsföda. Kål sås både vår och höst för att finnas till hands året om. Ges till boskapen. Mjölken får inte den obehagliga smak, som rovor ger. Denna obehagliga lukt och smak kan man dock undvika om man lägger salpeter i mjölken. Rotkål odlas i mindre skala, då roten är svår att rengöra från jord. Såning av säd sker mest för hand. En del brukar maskiner. Stöpning av säden sker i urin eller stark saltlake. Därefter torkas den med osläckt kalk. Det ges nästan inget exempel på sot på säden efter den behandlingen. Tussilago är ett vanligt ogräs, som kan bekämpas om man harvar på våren när de blomma. Det är viktigt att utrota ogräsfrö, då ett års frö ger sju års rensning. Åkerbruks- och körredskap är enkla och dubbla plogar med eller utan hjul, såningsmaskiner, drillplogar, vagnar och vältar, sädesharpor och kärror. En del så stora att de dras av sex hästar. Framför plogen används hästar hellre än oxar. I Staffordshire finns inga lantbrukssällskap. Uppmuntringarna består av goda marknader, egen föda och inbördes tävlan. Det bästa hushållningsknepet från denna trakt, är att de använder kalk som gödning.
----------------------------
1843	Beskrivning om åtskilliga sätt att göra ost brukliga på vissa särskilda därför berömda orter	Anonym
1801, mars-april BESKRIFNING OM ÅTSKILLIGA SÄTT AT GÖRA OST BRUKLIGA PÅ WISSA SÄRSKILDTA DERFÖR BERÖMDA UTLÄNDSKA ORTER Roqueforts fårost är den mest berömda. Den görs på får- eller getmjölk i en liten by med bara 30 hushåll. Denna plats var känd för osttillverkning redan på Plinius tid. Orsaken är att byn Roquefort ligger vid en klippa, där man i en grotta förvarar osten. Där finns 26 olika källare med olika temperatur. Tackorna mjölkas två gånger om dagen under hela sommaren. Löpet får man av dilammsmagar, som torkas och saltas något. Man tar en bit av magen och lägger i en kaffekanna av lera med lite vatten. Efter ett dygn är löpet klart att användas. Löpet blandas med mjölken i en förtent kanna och får stå i två timmar. En kvinna kramar därefter massan och med händerna i kors trycker hon ned ystmassan mot botten, där den sammanfogar sig. Vasslan slås av. Massan skärs med träkniv i fyra delar och varje del lägges i en form eller ett ostkar av ek. Den pressas, så att all vassla rinner ut. De vändes varje timma i 12 timmar. Läggs i linnekläde och får torka i ostkammaren, där de vänds och torkas ofta. Till och med brädan vänds. Efter 14 dagar flyttas de till källaren. Här saltas de och ligger på varandra i 14 dagar. Då är de täckta av ett mögel, som skrapas bort. De sköts, skrapas och vänds under två månader, då de är färdiga till salu. Ungefär 10000 ostar produceras under året. Montpelliers små fårostar görs efter det att lammen avvänjts. Mjölken slås i stenkrukor och löpe görs av rådjurs-, kalv- eller getmagar. Magar av galtar anses vara bäst. Magarna läggs i ättika eller vin. Kardbenediktblommor kryddar mjölken. Så snart mjölken löpnat läggs massan i små platta lerformar. Efter torkning och vändning läggs de på halm att mogna. Den färska ostmassan äts med pomeransblommor och socker. Ost från Sassenage i Dauphins görs av ko-, får- eller getmjölk. Den kokas upp, ställs att svalna och skummas dagen efter. Silas och så mycket spenvarm mjölk tillsätts, som man tagit bort grädde. Mjölken får löpna och ostmassan slås i ett kar. Detta kar vändes över ett likadant och så går osten från kar till kar i tre dagar. De saltas och ställs på bräder sedan på halm. De hålls rena från mögel. Getostarna från Mont d'or är de mest berömda i hela riket. Getmjölken får stå några timmar att kallna innan löpet läggs i. När vasslan runnit av läggs i form och skötes som vanligt. När osten är torr fuktas den med gott vin. Löpet görs av svinmage och vin och ättika.
----------------------------
1844	Konsten att göra franskt bröd	Anonym
1801, mars-april KONSTEN AT BAKA FRANSKT BRÖD Levain bereds av vatten, bryggerijäst och vetemjöl. Ställs att jäsa i varmt rum tills den blivit vinsur. Denna surdeg kan förvaras i 14 dagar, om man tillsätter litet salt. Denna surdeg blandas 7 timmar före bakningen med vatten och vetemjöl. Bröddegen blandas av blodvarmt vatten och mjölk, bryggerijäst, mjöl och levain. Degen bakas ut efter en kvarts timma till en lev eller vetesemla. Lägges på ett med kli bestrött karduspapper att jäsa. Ugnen eldas och sopas. Ju mindre bröd dess lättare gräddning. Ugnen packas så tätt som möjligt och glöden makas framför järnluckan. När brödet är gräddat skär man bort skorpan vare sig den är brun eller inte. Gammalt bröd läggs i vatten och steks på halster, så smakar det helt färskt.
----------------------------
1845	Sätt att uppliva nysatta bär och rosenbuskar, samt fruktträd	Öhrströmer, Fredr.
1801, mars-april SÄTT AT UPLIFWA NYSATTA BÄR- OCH ROSEN-BUSKAR, SAMT FRUKT-TRÄD Buskar, som har svårt att rota sig efter planteringen, kan tas upp och sättas i en brunn några dagar. Efter ny plantering brukar de repa sig. Fruktträd, som inte kommer sig efter plantering, kan man hjälpa genom att flera gånger om dagen fukta linnetrasor, som lindas runt stammen och de grövsta grenarna.
----------------------------