0189Tidningar angående årsväxtenAnonym
1777, nov

TIDNINGAR ANGÅENDE ÅRSVÄXTEN

I Uppland är brodden mestadels svag, vilket beror på den kalla sommaren.

I Östergötland är årsväxten välsignad. Många tak har blivit förnyade med halm. Dålig höskörd efter förra årets väta.

På Åland har bärgningsarbetet varit svårt. Ändå är man ganska nöjd. Biodlingen var misslyckad.

I Skara har man skördat så mycket foder att det står utanför ladorna. Annars var avkastningen dålig och det blev inte mer spannmål än förra året.

I Värmland gläder man sig åt god skörd.

----------------------------
 
0190Utdrag ur ett brev i St James Chronicle angående bot för sot på veteAnonym
1777, nov

UTDRAG AF ET BREF I ST JAMES CHRONICLE ANGÅENDE ET SÄTT ATT FÖREKOMMA SOT PÅ HWETE

Man upplöser salt i vatten, tills det blir så starkt att ett ägg flyter. Vetet ligger i lagen i två dagar och torkas med släkt kalk.

Man har försökt att röka kornen med svavel, men det har slagit så illa ut att inget korn grott.

----------------------------
 
0191Av Kungl. Patriotiska Sällskapet utdelade belöningarPatriotiska Sällskapet
1777, nov

AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET UTDELADE BELÖNINGAR

Rådman Sederholm i Mariestad, som inte uttog sin del i ett sterbhus, som skulle blivit utblottat.

Kreander i Åbo fick Scheffers medalj för en avhandling om ängars oumbärlighet i svenska lantbruket.

Sällskapet har förnummit att allmänheten vill ha höfrö och andra fröer även nästa år. Skicka en nota till sekreteraren Adolph Modeer.

----------------------------
 
0192Anmärkningar angående väderleken för oktober 1777Patriotiska Sällskapet
Stark blåst.
----------------------------
 
0193Förslag till förbättringar av TjänstehjonsstadganAnonym
1777, dec

FÖRSLAG TIL FÖRBÄTTRINGAR AF TJENSTEHJONS-STADGAN

Det klagas över vårt tjänstefolk. Denna klagan är inte ogrundad, även om det också finns obilliga husbönder. Våra seder och en vårdslösad uppfostran har givit oss olydiga, självsvåldiga, otrogna, lata och högfärdiga ungdomshjon, som samlar styrka ur vår folkbrist.

Det går inte att bota detta med tvång. Det ankommer på husbonde och tjänare att respektera varandra. Om Kyrkolagen får råda och nitiska lärare och polis besökte allmogen i deras hus, och frågade efter barnens uppfostran och tjänstefolkets förhållande, så vore den säkraste grunden lagd.

En sann orlovssedel skulle vara till gagn. Nu tvingas ofta bonden att skriva en orlovssedel, som förskönar tjänstehjonet, annars blir han hotad. Där bör stå de fem huvuddygderna: trohet, nykterhet, flit, lydnad och hövlighet. Saknas något av dessa är tjänaren ovärdig mat och lön. Husbonden skall under eds förpliktelse skriva det rätta och inte falla undan för tjänarens hot. Skriver han att tjänaren är bättre än han är, har den mottagande bonden rätt till halva årslönen för hjonet. Där bör också stå, vilka slöjder tjänstehjonet kan utföra. Det tryckta ordet respekteras mer än det skrivna. Orlovssedeln borde vara tryckt så att husbonden bara hade att fylla i den. Betygens gradering kunde vara alltid, merendels eller sällan, när det gällde tjänarens förhållningsätt och väl, någorlunda eller icke, för hur de kan sina sysslor. Prästen skall bevittna, att husbonden verkligen skrivit orlovssedeln, så att den inte är falsk.

Tjänstehjonen skall bevara alla orlovssedlarna och visa dem vid ny anställning. De kan tillhandahållas av kyrkan, som kan ta en liten avgift till kyrkokassan.

----------------------------
 
0194Svar på den välmenta erinran vid anmärkningarna mot granskningen av fördomar i lanthushållningen som är införd i Hushållnings-Journaln för juni månad 1777Anonym
1777, dec

SWAR PÅ DEN WÄLMENTA ERINRAN WID ANMÄRKNINGARNA EMOT GRANSKNING AF FÖRDOMAR I LANDTHUSHÅLLNINGEN, SOM ÄR INFÖRD I HUSHÅLLNINGS-JOURNALEN FÖR JUNI MÅNAD 1777

Jag vill ge några förklaringar till den välmenta kritiken av min tidigare artikel. Författaren hävdar att Rikets väl grundar sig på arbete och idoghet och dess undergång på lättja. Detta har jag aldrig velat bestrida. Aldrig har jag sagt, att det strider mot mänskligheten att ha bönder och torpare. Det är, om man behandlar dem med tvång och godtycke, som sådant händer. Jag skriver, att bondens förnöjsamhet och sparsamhet inte skall ådraga honom mer skatter. Granskaren säger, att människorna skall tvingas till arbete. Jag påstår, att den som äger sin jord sköter den bättre. Granskaren menar, att frälsebönder ger mer än skattebönder. Detta förblir en gåta. Dock röjer författaren en omtanke och kärlek till mänskligheten, som jag önskade att fler ägde.

----------------------------
 
0195Brev om svenska havregräsetLostbom, Johan
1777, dec

BREF OM SWENSKA HAFREGRÄSET

Jag har funnit att det bästa grässlaget är havregräs, Aven elatior. Detta beskrev redan doktor Kalm 1747 och kommissarie Bergius höll ett vackert tal om ängsskötsel 1769, då han nämnde det under namn av Fromental. Detta frö måste köpas från utlandet. Gräset är mycket begärligt för kreaturen. Det kan slås 3-4 gånger per år och kan nyttjas både färskt och torrt.

Vi talar om folkbrist, men tänker inte alltid på dess orsaker. Bonden, som är den mest arbetande i landet, får nöja sig med vatten och bröd. Drickat, som bryggs av säd, blir ofta hälsovådligt. Kunde nu djuren äta annat och bonden få sin säd vore mycket vunnet. Jag är nästan säker på, att detta grässlag skulle duga att bränna brännvin på. Det behöver inte sås om, utan växer upp av sin rot årligen. Försök borde göras med andra fröer t.ex. almfrö, som har kärna.

----------------------------
 
0196Om torpbyggnadModeer, Adolph
1777, dec

OM TORPS BYGNAD

För två år sedan lät Kungl. Patr. Sällskapet trycka en ganska väl författad skrift av direktör Alströmer om byggnad av torp. Kunde man bygga bekväma och besparande byggnader på landet vore mycket vunnet. Jag dristar mig här komma med en ritning och beskrivning. Storleken på huset kan var och en bestämma.

----------------------------
 
0197Granskning över påminnelserna om de i september införda anmärkningarna mot Philodemi tankar om allmogens undervisande i jordbrukAnonym
1777, dec

GRANSKNING ÖFWER PÅMINNELSERNA WID DE I SEPTEMBER MÅNADS JOURNAL INFÖRDE ANMÄRKNINGAR EMOT PHILODEMI TANKAR OM ALLMOGENS UNDERWISANDE I JORDBRUK

Ett klart språk inger inga tvistigheter. Ingen torde ha fattat Philodemi annorlunda än att han är emot all undervisning. Jag tror fullt och fast att goda redskap är bättre än sämre. Philodemi kan inte föreställa sig någon styrelse utan tvång. Ett förmånligt råd kan styra en människa till en god gärning. De förordningar, som Regeringen genomfört, har verkat för jordbrukets upphjälpande. Ni klagar över att slöjderna tynar. Fabrikerna tillverkar dock goda varor i överflöd till inrikes behov. Ni är inte nöjd med Patriotiska Sällskapets utdelande av belöningar. Dessa tror jag har stor betydelse, särskilt de modeller som skickats ut i landet.

----------------------------