1828Anmärkningar om sillfisket i BohuslänRuthensparre
1800, nov-dec

ANMÄRKNINGAR OM SILL-FISKET I BOHUS LÄN

Så långt man kan följa har sillen alltid gått till utanför våra stränder, även om tillgången varit varierande år från år. Det sista årets misslyckade fiske torde bero på sen ankomst av sillen. Då sillfisket räknas som landets tredje näringsgren är det nödvändigt att detta utreds.

Sillen är en flyttfisk, som kommer från ishavet. Den drivs till våra kuster av valfångsten, klubbslagningen och stormar. Förra året var ingen valfångst på grund av kriget och vintern kom tidigt. Isen låg i vikar och vid stränderna. Folket från Småland och andra delar av landet, som kommit för att delta i förädlingsarbetet fanns på plats långt före sillen och krävde sin lön. Andra år saknas förädlingsfolket, när sillen är på plats. Det vore önskvärt att man förde dagbok år från år, som visade hur väder och vind och strömmarna påverkade tiden för sillen ankomst.

----------------------------
 
1829Om garvarebarkens hastiga förvandling till svartmylla och bördig jordWestring, J P
1800, nov-dec

OM GARFWARE-BARKENS HASTIGA FÖRWANDLANDE TIL SWARTMYLLA ELLER BÖRDIG JORD

Utanför städerna ligger hundrade lass garvarebark till ingen nytta. Blandar man barken med kalk omvandlas den till fin jord på några månader. Kalken upplöser alla döda växter till svartmylla och värmer jorden och drar till sig fuktighet. Det bästa sättet att gödsla en nyplöjd åker är med kalk.

----------------------------
 
1830Ett lätt sätt att förvandla ogräs och alla slags vegetabilier till gödningsämneBrown
1800, nov-dec

ET LÄTT OCH HASTIGT SÄTT AT FÖRWANDLA OGRÄS OCH ALLA SLAGS VEGETABILIER TIL GÖDNINGS-ÄMNE

Jag och mina vänner har flera gånger använt denna metod att snabbt få fram gödningsämne. Man lägger vegetabilier och ogräs till en fots tjocklek och strör över släckt kalk. Då denna blandning legat några timmar förvandlas vegetabilierna under stark hetta, som slutar i eld, om man inte är uppmärksam. Efter 24 timmar har man en slags aska, som är en förträfflig gödning.

----------------------------
 
1831Berömliga gärningarRetzius, Lorentz Christ.
1800, nov-dec

BERÖMLIG GERNING

Söndagen den 3 augusti for 3 båtar från Wålaberg ut på Vänern för att på en ö slå ängen. En av båtarna kapsejsade i den starka stormen och endast drängen Magnus Bengtsson, som befann sig på stranden, kom dem till hjälp. Han lyckades ensam rädda 5 personer, dock inte hans två syskon, som omkom tillsammans med två andra. Den 20-åriga drängen fick mottaga många bevis på uppskattning, men borde han inte få någon belöning av Samfundet för sina insatser?

----------------------------
 
1832KungörelsePatriotiska Sällskapet
1800, nov-dec

KUNGÖRELSE

Prisämne: Författandet av en brukbar, kort och på säker erfarenhet grundad undervisning för de tjänstehjon, som med ladugården och boskapen skötande hava närmaste befattning.

8 försök har inkommit. Inga förslag överensstämmer helt med Sällskapets intentioner men 4 av dem som avvikit minst, nämligen 4,5,7 och 8, ombeds höra av sig till sekreteraren. Villkoret är att Sällskapet lämnas frihet att göra ändringar och sammandrag och använda materialet för sina ändamål.

----------------------------
 
1833Utdelade hedersbelöningar av Kungl. Patriotiska SällskapetPatriotiska Sällskapet
1800, nov-dec

UTDELADE HEDERS-BELÖNINGAR AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET

För gårdsbyggnaders flyttning från bolstad, till vinnande av bekvämlighet vid storskifte. För nybyggd mangård av sten. För idkesam plantering av jordfrukter på en med möda och kostnader mest egenhändigt verkställd uppodling av oländig mark samt flere hundrade famnars stengärdning. Till drängen Magnus Bengtsson för oförtruten tilltagsenhet i trots av egen livsfara vid frälsning av sex personer ur sjönöd. För ansenlig uppodling och stengärdning samt allmänt lovord för flit och berömlig vandel. För uppodling av åker och äng. För lång och trogen tjänst. För att under torftiga villkor uppfostrat 13 levande barn av 21 avlade. För 13-årig ömsint omsorg om ett olyckligt barn.

----------------------------
 
1834Vädertabell observerad i Elfdals härad och Råda socken i VärmlandGeijer, Carl Fredric
1800, nov-dec

VÄDERLEKEN OBSERVERAD I ELFDALS HÄRAD OCH RÅDA SOCKEN I VÄRMLAND

VÄDEROBSERVATIONER VARJE MÅNAD 1794-1799.

----------------------------
 
1835Anmärkningar angående väderleken för oktober och november 1800Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1836Anledning till kännedom om engelska lanthushållningenAnonym
1801, jan-febr

ANLEDNING TIL NÄRMARE KÄNNEDOM OM ENGELSKA LANDTHUSHÅLLNINGEN, HEMTAD UR DE NYASTE OCH TILLFÖRLITLIGASTE BERÄTTELSER DEROM.

I Södra Wiltshire används inte längre oxar som tidigare. Dock är det förmånligt med oxdrift, då de trampa till fårbetet på lämpligt sätt.

Såningstiden är sen i området. Man sår ganska tätt och vill gärna ha utsäde från andra trakter.

Veteskörden sker tidigt och införes ibland så snart den är skuren. Detta förhindrar att det blir ogräs i säden.

Korn och havre skördas med lie.

Arbetslönerna är låga i Wiltshire och ju längre från städerna desto lägre blir de.

Höbärgningen hanteras dåligt.

Vid sädesskörden räcker inte det egna folket till utan man måste leja arbetskraft.

Svedjandet anses vara arbetsbesparande på nya områden, men skadligt på redan odlad mark.

Sädesladorna byggs av trä. Sten och tegel används till grund. För att inte råttor skall komma in läggs en flint- eller kolstybbsbädd under byggnaden. Ett bättre sätt anses vara att bygga på pelare, så att kattor och hundar kan komma åt. Som sten och kalk är dyra, används ortens kritaktiga lera blandad med halm till murar.

Arrendetiden är numera ofta 12 år. Detta passar till omloppsbruket med 3 eller 4 skiften. Byggnaderna repareras på ägarens kostnad utom tak och fönsterglas, som betalas av brukaren.

Åbon är skyldig att följa den stadga, som finns uppsatt i städjan t.ex. antal får och att använda gödseln på hemmanets mark.

Norra delen av Wilts lämpar sig bäst till boskapsskötsel och har en betydande osttillverkning.

Koslaget är känt under namn North-country cows, men även det Dewonshirska finns.

Oxar och får födas till avsalu. Just ingen säd brukas till detta utan de födas med ångkokt potatis blandad med hackelse.

Åkerbruket drives i 6 skiften vilket inte anses som det bästa, då tillräcklig gödsel saknas.

Till gödning används märgel. Boskapens spillning läggs i högar på åkern och spridas i juli och augusti. Aska från såpsjuderier, kalk blandat med mull används vid vissa orter med fördel.

Dikena är oftast täckta. Då tillgången på sten är god läggs flata stenar i botten på diket. Stenar ställs lodrätt efter väggarna och diket täcks med sten. Ibland borras hål lodrätt i marken med 3 tums borr.

----------------------------