1820	Utdelade hedersbelöningar	Patriotiska Sällskapet
1800, juli-aug UTDELADE HEDERS-BELÖNINGAR AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET. Stenbyggnader, uppodling och trogen tjänst.
----------------------------
1821	Anmärkningar angående väderleken för juni och juli 1800	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
1822	Anledning till närmare kännedom om engelska lanthushållningen	Anonym
1800, sept-okt ANLEDNING TIL NÄRMARE KÄNNEDOM OM ENGELSKA LANDTHUSHÅLLNINGEN, HEMTAD UR DE NYASTE OCH TILFÖRLITLIGASTE BERÄTTELSER DEROM. Ett lands hushållning beror ofta på dess klimat. Sverige och England ligger delvis på samma luftstreck så vi borde kunna ta lärdom från England. Lantprodukterna i Wiltshire täcker efterfrågan i London och andra stora städer i trakten. Stor produktion av får. Gumsar och herdar ägs gemensamt. Under natten hålls djuren i fållor för att ta till vara gödseln. Boskapsaveln är nästan utträngd av vurmen för får. Svinavel finns och orten är känd för sina ypperliga svinkor. Redovisning av olika skiftesbruk för säd. Potatis är särskilt under dåliga veteår den huvudsakliga födan för fattigt folk. Potatisen utgör också föda för djuren. Den sandiga jordmånen anses bäst för vete. Bland redskapen används två plogar. Bönderna är ganska rädda att plöja för djupt. Sten och kalkjord, som finns under matjorden, kan alldeles förstöra åkern om de plöjs upp. Man är inte ense om att drillsåning är förmånligare än handsåning.
----------------------------
1823	Ytterligare rön angående förbättrad tackjärnsblåsning	Norberg, J E, Rappe
1800, sept-okt YTTERLIGARE RÖN ANGÅENDE FÖRBÄTTRAD TACKJERNS-BLÅSNING. Brev från Rappe i Braås angående inblåsning av mer luft vid tackjärnsframställning. Även han har gjort experiment i den vägen, men anser sig inte ha tillräckligt underlag för sina gissningar. Det är eländigt att vi är så fattiga och liknöjda. Ville Järnkontoret bestå medel skulle experiment kunna göras med åtskilliga malmarter. Man skulle då få fram hur mycket luft som vore lagom.
----------------------------
1824	Trädgårdsrön	Geijer, Carl Fredric
1800, sept-okt Man förebygger missväxt i trädgården, genom att på hösten hälla vatten runt roten på fruktträden så att hela rotklumpen blir frusen. På vårvintern skottar man upp snön runt trädet ända till kronan. På så sätt försenar man blomningen till frostnätterna är förbi.
----------------------------
1825	Anteckningar angående årsväxt och väderlek i Halland	Sefström, E
1800, sept-okt UTDRAG AF 2:NE BREF TIL KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS SECRETERARE. Korn och havre har gått till bra, men rågen är sämre. Priserna är höga och man undrar hur allmänheten skall mäkta med dem. På manufakturvaror av svensk tillverkning är brist, då ullpriset är högt. Något linne tillverkas av allmogen. Det säljs på marknader och till Danmark, men blir mycket dyrt. Väderleken har inte varit behaglig. Träd- och jordfrukter har givit svag äring och är mindre smakliga. I mitten av oktober stark nattfrost och storm. Några smärre fartyg förolyckades i Kattegatt.
----------------------------
1826	Anmärkningar angående väderleken för aug. och sept. 1800	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
1827	Beskrivning av en evaporator eller avdunstningspanna för kristallisation eller att torka allehanda saker	Anonym
1800, nov-dec BESKRIFNING ÖFWER EN EVAPORATOR ELLER AFDUNSTNINGS-PANNE-UGN, FÖR AT INKOKA TILL KRYSTALLISATION, ELLER OCK TIL TORRHET, HWARJEHANDA SAKER OCH ANDRA ÄMNEN Denna ugn ger snabbare utdunstning med mindre bränsle än andra ugnar och är inte på minsta vis besvärande för omgivningen. Den kan skötas av en man. Ritning och beskrivning.
----------------------------
1828	Anmärkningar om sillfisket i Bohuslän	Ruthensparre
1800, nov-dec ANMÄRKNINGAR OM SILL-FISKET I BOHUS LÄN Så långt man kan följa har sillen alltid gått till utanför våra stränder, även om tillgången varit varierande år från år. Det sista årets misslyckade fiske torde bero på sen ankomst av sillen. Då sillfisket räknas som landets tredje näringsgren är det nödvändigt att detta utreds. Sillen är en flyttfisk, som kommer från ishavet. Den drivs till våra kuster av valfångsten, klubbslagningen och stormar. Förra året var ingen valfångst på grund av kriget och vintern kom tidigt. Isen låg i vikar och vid stränderna. Folket från Småland och andra delar av landet, som kommit för att delta i förädlingsarbetet fanns på plats långt före sillen och krävde sin lön. Andra år saknas förädlingsfolket, när sillen är på plats. Det vore önskvärt att man förde dagbok år från år, som visade hur väder och vind och strömmarna påverkade tiden för sillen ankomst.
----------------------------