| 1818 | Anteckningar angående några märkliga orter i England, Holland och Frankrike | Norberg, J E |
| 1800, juli-aug ANTECKNINGAR ANGÅENDE NÅGRE MÄRKELIGE ORTER OCH INRÄTTNINGAR I ENGLAND, HOLLAND OCH FRANKRIKE. Jordmånen i Nottinghamshire är mycket fruktbar. Stenkolsgruvan i Souslet är anlagd för att med hjälp av en Fire Engine uttömma vattnet i gruvorna runt omkring. Eldpumpen drivs med kol, 50 hästlass på dygnet. På Cornwalls kust fiskas en sorts småsill, som säljs till Medelhavsländerna. De saltas i 28 dygn och packas sedan i tunnor. Locken pressas hårt och flera gånger fylls de på. Oljan som pressas ut säljs till lampor. Hela anstalten sköts av kvinnor. Kardborrar odlas mellan Bristol och Wells till att rugga upp kläde med. Det är en kostsam odling. Hampa odlas också. Blånorna spinnes till grovt garn och kan användas till segelduk av enklare slag | ||
| ---------------------------- | ||
| 1819 | Medel att minska olägenheten av sanka köksträdgårdar | Sefström, E |
| 1800, juli-aug MEDEL AT MINDSKA OLÄGENHETEN AF SANKA KÖKS-TRÄGÅRDAR. Man gräver gångar mellan sängarna och fyller dem med sten eller bark. Efter några år skyfflar man barken, som nu är rutten på sängen och får så småningom en hög och torr säng. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1820 | Utdelade hedersbelöningar | Patriotiska Sällskapet |
| 1800, juli-aug UTDELADE HEDERS-BELÖNINGAR AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET. Stenbyggnader, uppodling och trogen tjänst. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1821 | Anmärkningar angående väderleken för juni och juli 1800 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||
| 1822 | Anledning till närmare kännedom om engelska lanthushållningen | Anonym |
| 1800, sept-okt ANLEDNING TIL NÄRMARE KÄNNEDOM OM ENGELSKA LANDTHUSHÅLLNINGEN, HEMTAD UR DE NYASTE OCH TILFÖRLITLIGASTE BERÄTTELSER DEROM. Ett lands hushållning beror ofta på dess klimat. Sverige och England ligger delvis på samma luftstreck så vi borde kunna ta lärdom från England. Lantprodukterna i Wiltshire täcker efterfrågan i London och andra stora städer i trakten. Stor produktion av får. Gumsar och herdar ägs gemensamt. Under natten hålls djuren i fållor för att ta till vara gödseln. Boskapsaveln är nästan utträngd av vurmen för får. Svinavel finns och orten är känd för sina ypperliga svinkor. Redovisning av olika skiftesbruk för säd. Potatis är särskilt under dåliga veteår den huvudsakliga födan för fattigt folk. Potatisen utgör också föda för djuren. Den sandiga jordmånen anses bäst för vete. Bland redskapen används två plogar. Bönderna är ganska rädda att plöja för djupt. Sten och kalkjord, som finns under matjorden, kan alldeles förstöra åkern om de plöjs upp. Man är inte ense om att drillsåning är förmånligare än handsåning. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1823 | Ytterligare rön angående förbättrad tackjärnsblåsning | Norberg, J E, Rappe |
| 1800, sept-okt YTTERLIGARE RÖN ANGÅENDE FÖRBÄTTRAD TACKJERNS-BLÅSNING. Brev från Rappe i Braås angående inblåsning av mer luft vid tackjärnsframställning. Även han har gjort experiment i den vägen, men anser sig inte ha tillräckligt underlag för sina gissningar. Det är eländigt att vi är så fattiga och liknöjda. Ville Järnkontoret bestå medel skulle experiment kunna göras med åtskilliga malmarter. Man skulle då få fram hur mycket luft som vore lagom. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1824 | Trädgårdsrön | Geijer, Carl Fredric |
| 1800, sept-okt Man förebygger missväxt i trädgården, genom att på hösten hälla vatten runt roten på fruktträden så att hela rotklumpen blir frusen. På vårvintern skottar man upp snön runt trädet ända till kronan. På så sätt försenar man blomningen till frostnätterna är förbi. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1825 | Anteckningar angående årsväxt och väderlek i Halland | Sefström, E |
| 1800, sept-okt UTDRAG AF 2:NE BREF TIL KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS SECRETERARE. Korn och havre har gått till bra, men rågen är sämre. Priserna är höga och man undrar hur allmänheten skall mäkta med dem. På manufakturvaror av svensk tillverkning är brist, då ullpriset är högt. Något linne tillverkas av allmogen. Det säljs på marknader och till Danmark, men blir mycket dyrt. Väderleken har inte varit behaglig. Träd- och jordfrukter har givit svag äring och är mindre smakliga. I mitten av oktober stark nattfrost och storm. Några smärre fartyg förolyckades i Kattegatt. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1826 | Anmärkningar angående väderleken för aug. och sept. 1800 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||