1815 | Erfarenhet vid kärruppodling och vattens uppdämmande jämte ett redskap kallat åkerhyvel | Hammarsköld |
1800, juli-aug ERFARENHET OM KÄRR-UPODLINGAR OCH WATTENS UPDÄMMANDE PÅ ODLAD MARK, JEMTE UPGIFT AF ET REDSKAP, KALLADT ÅKERHYFWEL. Metod att avleda vatten från sanka marker. En damm byggs och avloppsdiken grävs. Vid stark torka kan vattnet sänka vallen under vatten och växterna överlever. Ett mer utvecklat knivblad att rensa ogräs med lämnas med beskrivning. | ||
---------------------------- | ||
1816 | Potatisens förvarande i jordhögar under vintern | Hammarsköld |
1800, juli-aug UTDRAG AF TWENNE BREF OM POTATERS FÖRWARANDE ÖFWER WINTERN I JORDHÖGAR. Tidigare har jag som de flesta förvarat potatis i källare eller gropar. Då jag nu prövat att istället lägga dem i kärrjord, har jag funnit, att det är ett bättre sätt. Jorden läggs ut 2 alnar brett och 20 alnar långt och potatisen läggs på i olika lager. Sist fylls 3/4 aln jord på och ryggas och tillplattas. Trots 27 graders kyla i vinter klarade sig potatisen utan att frysa. | ||
---------------------------- | ||
1817 | Rön angående förbättrad tackjärnsblåsning verkställd av brukspatron Eneström | Eneström |
1800, juli-aug RÖN, ANGÅENDE FÖRBÄTTRAD TACKJERNS-BLÅSNING, WERKSTÄLLDE AF HERR BRUKS-PATRONEN ENESTRÖM OCH INLEMNADE TIL KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET AF HERR BERGS-RÅDET NORBERG. Redovisas försök med annorlunda blåsning vid tillverkning av tackjärn. Fyra veckors försök 1798 och 1800 med olika inblåsning visas i tabeller. Vid en brännvinsfabrik i Sibirien tillverkas ättika. Den s.k. modern göres av rågbröd, honung och bovetegryn, salt och tranbär. Man fyller på med god och söt efterlank och låter stå 1/2 år. En man i Tobolsk berättade att han lagt i två skivor rågbröd strukna med honung i brännvin och fått god och klar ättika. | ||
---------------------------- | ||
1818 | Anteckningar angående några märkliga orter i England, Holland och Frankrike | Norberg, J E |
1800, juli-aug ANTECKNINGAR ANGÅENDE NÅGRE MÄRKELIGE ORTER OCH INRÄTTNINGAR I ENGLAND, HOLLAND OCH FRANKRIKE. Jordmånen i Nottinghamshire är mycket fruktbar. Stenkolsgruvan i Souslet är anlagd för att med hjälp av en Fire Engine uttömma vattnet i gruvorna runt omkring. Eldpumpen drivs med kol, 50 hästlass på dygnet. På Cornwalls kust fiskas en sorts småsill, som säljs till Medelhavsländerna. De saltas i 28 dygn och packas sedan i tunnor. Locken pressas hårt och flera gånger fylls de på. Oljan som pressas ut säljs till lampor. Hela anstalten sköts av kvinnor. Kardborrar odlas mellan Bristol och Wells till att rugga upp kläde med. Det är en kostsam odling. Hampa odlas också. Blånorna spinnes till grovt garn och kan användas till segelduk av enklare slag | ||
---------------------------- | ||
1819 | Medel att minska olägenheten av sanka köksträdgårdar | Sefström, E |
1800, juli-aug MEDEL AT MINDSKA OLÄGENHETEN AF SANKA KÖKS-TRÄGÅRDAR. Man gräver gångar mellan sängarna och fyller dem med sten eller bark. Efter några år skyfflar man barken, som nu är rutten på sängen och får så småningom en hög och torr säng. | ||
---------------------------- | ||
1820 | Utdelade hedersbelöningar | Patriotiska Sällskapet |
1800, juli-aug UTDELADE HEDERS-BELÖNINGAR AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET. Stenbyggnader, uppodling och trogen tjänst. | ||
---------------------------- | ||
1821 | Anmärkningar angående väderleken för juni och juli 1800 | Patriotiska Sällskapet |
---------------------------- | ||
1822 | Anledning till närmare kännedom om engelska lanthushållningen | Anonym |
1800, sept-okt ANLEDNING TIL NÄRMARE KÄNNEDOM OM ENGELSKA LANDTHUSHÅLLNINGEN, HEMTAD UR DE NYASTE OCH TILFÖRLITLIGASTE BERÄTTELSER DEROM. Ett lands hushållning beror ofta på dess klimat. Sverige och England ligger delvis på samma luftstreck så vi borde kunna ta lärdom från England. Lantprodukterna i Wiltshire täcker efterfrågan i London och andra stora städer i trakten. Stor produktion av får. Gumsar och herdar ägs gemensamt. Under natten hålls djuren i fållor för att ta till vara gödseln. Boskapsaveln är nästan utträngd av vurmen för får. Svinavel finns och orten är känd för sina ypperliga svinkor. Redovisning av olika skiftesbruk för säd. Potatis är särskilt under dåliga veteår den huvudsakliga födan för fattigt folk. Potatisen utgör också föda för djuren. Den sandiga jordmånen anses bäst för vete. Bland redskapen används två plogar. Bönderna är ganska rädda att plöja för djupt. Sten och kalkjord, som finns under matjorden, kan alldeles förstöra åkern om de plöjs upp. Man är inte ense om att drillsåning är förmånligare än handsåning. | ||
---------------------------- | ||
1823 | Ytterligare rön angående förbättrad tackjärnsblåsning | Norberg, J E, Rappe |
1800, sept-okt YTTERLIGARE RÖN ANGÅENDE FÖRBÄTTRAD TACKJERNS-BLÅSNING. Brev från Rappe i Braås angående inblåsning av mer luft vid tackjärnsframställning. Även han har gjort experiment i den vägen, men anser sig inte ha tillräckligt underlag för sina gissningar. Det är eländigt att vi är så fattiga och liknöjda. Ville Järnkontoret bestå medel skulle experiment kunna göras med åtskilliga malmarter. Man skulle då få fram hur mycket luft som vore lagom. | ||
---------------------------- |