1802	Utdelade hedersbelöningar av Kungl. Patriotiska Sällskapet	Patriotiska Sällskapet
1800, jan-febr UTDELTE HEDERS-BELÖNINGAR AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET För gårdsflyttning ur by, stenladugård, för hästslakt och köttets beredande till föda, för biodling, för lång och trogen tjänst. De önskade belöningar, som inte stämt med de antagna grunderna, har lämnats därhän. Påminnes om att kostnaden för beviljade belöningar skall inbetalas med det snaraste.
----------------------------
1803	Kungörelser	Patriotiska Sällskapet
1800, jan-febr KUNGÖRELSER Vilka är de ekonomiska författningar, varav landet och lantkulturen dragit den största nyttan, och vilka är för närvarande de största hindren, som kan anses som menliga? 6 svar har inkommit, dock ofullständiga. Sällskapet har dock medgett nummer 6, 10 gulddukater och 4 och 5 medaljer i silver. För övrigt önskar Sällskapet förlänga tiden för prisfrågan. 8 premier skall tilldelas de gårdsägare i Enköping, som efter den stora eldsvådan, byggt det största och bästa lerhuset på sin tomt. Trakten är helt skoglös. Huset skall ha klarat en vinter innan premien utbetalas.
----------------------------
1804	Anmärkningar angående väderleken för dec. 1799 och jan.1800	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
1805	Grunderna på vilka de i Berlin varande industriskolorna är inrättade	Anonym
1800, mars-april GRUNDER UPPÅ HWILKA DE I BERLIN WARNADE INDUSTRIE-SKOLARNE ÄRO INRÄTTADE. Ändamålet med denna anstalt är att uppfostra fattiga barn mellan 7 och 14 år till goda och nyttiga medborgare. Föräldrar eller förmyndare har att iakttaga de föreskrifter, som direktionen anvisar. 1. Att kläda barnen. 2. Att hålla dem rena från ohyra. 3. Se till att de tvättas två gånger om dagen. 4. Att barnet varje dag infinner sig till undervisning såvida det inte är sjukt. 5. Att efterse, att arbetsämnen av lin, bomull eller väv inte fördärvas eller försnillas. Skulle man ha anmärkningar mot skolan, skall de meddelas föreståndaren mellan 4 ögon. Man får inte tala med lärarna utan tillstånd. Föräldrar får inte låta barnen sluta innan uppfostran är fullbordad. Skolan kan däremot återsända barn. Till varje skola skall minst två rum hyras. Ett för föreståndaren och ett för arbetet. Lokalerna skall ligga i en sund trakt. I varje rum skall finnas öppningsbara fönster. I varje skola antas 60-70 barn av båda könen. Fördelningen bör vara lika mellan pojkar och flickor. Varje skola är uppdelad i två klasser. Medan den ena sysselsätts i arbete undervisas den andra. Uppsyningsmännen skall beflita sig om ett gott föredöme. De skall förståndigt och kärleksfullt umgås med alla barn utan folkets stickord. Har ett barn varit odygdigt skall föreståndaren bestämma straffet. När barnen kommer till skolan skall föreståndaren se om de är rena och ordentligt klädda. Barnen skall hälsa med en anständig bugning vilken vänligen skall besvaras. Dagen inleds med bön och psalmsång i låg ton. På alla sön- och helgdagar skall barnen delta i gudstjänsten och noga höra predikan, så att de kan redogöra för innehållet. Uppsyningsmannen skall se till att lokalerna städas och vädras med hjälp av de äldre barnen. Läraren skall föra bok över elevens framsteg och varje lördag redovisa hur barnen skött sig under veckan. Undervisningen går ut på att barnen på kortaste tid och med minsta kostnad skall få kunskaper nyttiga för tjänstehjon, lantmän och hantverkare. Minnet skall övas med utanläsning av katekes och psalmer. Uppmärksamheten väckas. Förståndet bibringas genom begrepp om de hanteringar och plikter som finns i den borgerliga samlevnaden. Kunskaper om fosterlandet och praktiska begrepp i åkerbruk och trädgårdsskötsel. Barnen skall kunna läsa skrivet och tryckt. Riktigt kunna sjunga en psalm. Skriva tydligt efter ortografien. Räkna nödtorftigt på papper och i huvudet. Kunna skriva en räkning, ett kvitto och utanskriften på ett brev. Alla barn övas i strumpstickning och att laga sina kläder. Sedan får de olika uppgifter efter fallenhet. Om barnen blir svårt sjuka eller skadade kan kassan bestå med medel till vård. Barnen skall ympas. Ostyrighet straffas med förebråelser, indragning av veckobyxfickpengar, eller indragning av fristunder. Upprepas förseelserna kan barnet bli avhyst från skolan. Premier utdelas till dem som hjälper till med städning och utmärker sig genom flit. Det kan vara pengar eller kläder. Föreståndarna bör ha uppsikt över hur barnen behandlas i hemmen. Följer en redogörelse för kassa och direktionens arbetsuppgifter samt beskrivs examen. Exempel ur veckoboken och boken över barnens uppförande.
----------------------------
1806	Herr Seidelins sätt att bygga stamphus	Wenström, J M
1800, mars-april UPGIFT I ANLEDNING AF HR.SEIDELINS UNDERRÄTTELSE OM SÄTTET AT BYGGA STAMP-HUS. Retzius har nyligen översatt en broschyr om sättet att bygga stamphus. Jag vill jämföra och tillägga de erfarenheter jag har i detta ämne. Följer en beskrivning av materialet och arbetssättet.
----------------------------
1807	Brev angående plantering av zeamajs	Burenskiöld, Fried. E
1800, mars-april UTDRAG AF ET BREF TIL KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS SECRETERARE, ANGÅENDE PLANTERING AF ZEA-MAYS. Majsen sås i god kåljord och svartmylla. En trädgårdssäng läggs och där görs små gropar, som fylls med gödsel och jord. I varje grop läggs ett eller två frön. Då stjälk och blad vissnar och axen mognar dras hela plantan upp och sätts i skydd för regn att eftermogna. Axen binds ihop till klasar, som kan bevaras i flera år. Detta sätt ger 1000:de kornet av utsädet. När jag gjort fler försök till att nyttja majs till mat skall jag redovisa försöken.
----------------------------
1808	Kungörelse	Patriotiska Sällskapet
1800, mars-april KUNGÖRELSE Tiden för de lerhusbyggnader, som skall premieras i Enköping förlängs till oktober 1801. I övrigt gäller vad som fastställts.
----------------------------
1809	Anmärkningar angående väderleken för februari och mars 1800	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
1810	Förteckning på några kring Åleåborg samlade naturalier	Julin, Joh.
1800, maj-juni FÖRTECKNING PÅ NÅGRA UTI ÖSTERBOTTEN, SÄRDELES OMKRING ULEÅBORG SAMLADE NATURALIER MED ANMÄRKNINGAR F JOH. JULIN. Örter. Djur och fåglar. Fiskar. Insekter. Mineraler. Om min torra förteckning vinner Kungl. Patriotiska Sällskapets bifall till ett rum i dessa handlingar, skall det smickra den lille samlaren. En man med insikt och förmögenhet, som reste i Österbotten, skulle kunna uträtta mycket. Tyvärr hälsas forskaren ofta föraktligt. Den som inte har göra, ska ta sig göra. Måtte inte mina barn sakna, vad jag påkostat i resor och samlingar i deras fädernesland.
----------------------------