1790 | Ytterligare underrättelser angående kreaturens framfödande med granris | Wallensteen, J P |
1799, nov-dec YTTERLIGARE UNDERRÄTTELSE OM KREATURENS FRAMFÖDANDE MED GRANRIS. Wallensteen beskriver än en gång på allmänhetens begäran hur han missväxtåren 1799 lyckades överleva 87 kreatur genom att låta dem gå i skogen hela vintern och livnära sig på granris. Han menar att den som har sockerskorpor och kryddlimpa inte gärna äter hårt spisbröd eller den som kan bo inomhus inte i stället väljer skogen, men när inget val ges får man finna sig. Herm. G. Mächel och flera andra intygar att korna mått bra och mjölkat mer än någonsin under denna vinter. | ||
---------------------------- | ||
1791 | En ny slags valksåpa | Anonym |
1799, nov-dec CHAPTALS SAVON DE LAINE, ELLER EN NY SLAGS WALK-SÅPA. Man tillagar en stark lut av soda och pottaska. Däri kokas ylletrasor tills de upplösas. Denna såpa är lämplig för klädesfabrikörer och valkare. Kan användas även till silke och linnetvättning. | ||
---------------------------- | ||
1792 | Sätt att bringa potatis till mjöl genom blötning | Lasteyrie (övers) |
1799, nov-dec SÄTT AT BRINGA POTATER TIL MJÖL GENOM BLÖTNING, UPGIFWET AF HR. LASTERIE, FRANSK MEDBORGARE. Potatisen tvättas och skivas. Den läggs i vatten i upp till 14 dagar. Sedan torkas skivorna och blir då så spröda att de lätt kan stötas eller malas. Även frusen potatis kan användas. Detta är ett bra sätt att ta vara på överflöd av potatis, då mjölet kan förvaras i flera år. C.B. Rutström beskriver ett antal potatiskvarnar, men anser att Lasteyries metod är den bästa. | ||
---------------------------- | ||
1793 | Sätt att göra ett nyttigt och varaktigt bröd av potatis att nyttjas på sjöresor | Bouillon (övers) |
1799, sept-okt SÄTT AT GÖRA ET NYTTIGT, WARAGTIGT OCH FÖGA KOSTSAMT BRÖD AF POTATER, TIENLIGT I SYNNERHET AT NYTTJA PÅ SJÖRESOR: UR ET PAPPER UPLÄST I FRANSKA SOCITETEN FÖR ÅKERBRUKETS BEFORDRAN AF MARQV. DE BOUILLON. Potatis innehåller två substanser, stärkelse och parenchymatisk materia. Sättet att skilja dem är enkelt. Riven potatis i ett såll ställs under vatten. Då sjunker stärkelsen till botten och man sköljer med vatten tills mjölet är vitt. Av parenchymankan bakas bröd, som håller i flera år. Angrips inte av råttor. | ||
---------------------------- | ||
1794 | Brev om årsväxten i Halland | Sefström, E |
1799, nov-dec BREF OM ÅRSWÄXTEN I HALLAND. På grund av den stränga vintern och våta hösten har årsväxten inte blivit stor. Trädgårdsväxter och rotfrukter är små och mindre smakliga. Majsen har inte mognat. Även träden har farit illa. | ||
---------------------------- | ||
1795 | Beskrivning på ett hävtyg för stenars och stubbars uppbrytning | Burenskiöld, Fried. |
1799, nov-dec BREF I SAMMA ÄMNE, JEMTE BESKRIFNING PÅ ET HÄFTYG TIL STENARS OCH STUBBARS UPBRYTANDE. Årsväxten gav inte vad den lovade. Då jag i Journalen för maj läste om en stenvåg vill jag här beskriva den hävstång jag använt. Ritning medföljer. | ||
---------------------------- | ||
1796 | Anmärkningar angående väderleken för okt. och nov.1799 | Patriotiska Sällskapet |
---------------------------- | ||
1797 | Om den Rumfordska soppan, en närande spis för fattiga | Blom, Carl M |
1800, jan-febr OM DEN RUMFORDSKA SOPPAN, EN NÄRANDE SPIS FÖR FATTIGE I en tid då den Högste inte allenast inskränkt tillgången på föda för de utfattiga, utan dessutom hotar med missväxt på grund av väta, är det min skyldighet som läkare, att ge recept på en närande soppa. Greve Rumford har föreslagit den för arméer och hospital. Man blandar korngryn, ärter, jordpäron, skivor av torrt rågbröd, salt, ättika och vatten. Man kokar korngrynen först, lägger i ärterna och efter 2 timmar jordpäronen. Sedan de övriga ingredienserna. | ||
---------------------------- | ||
1798 | Tillägg till föregående | Rutström, C B |
1800, jan-febr TILLÄGGNING TIL FÖREGÅENDE ÄMNE På flera ställen har greve Rumfords soppa prövats och den kostar 2 kopparmynt. Herr Hufeland vill dock lägga till något animaliskt t.ex. rökt kött eller sill. Skall råvarorna köpas i minut och även om man inte räknar vedpriset för många timmars kokeld slutar priset på 9 skilling svenska pengar. Detta är dyrt för den fattiga. De i engelska tidningarna utgivna recepten har mera kött och spar på den dyra säden och ärterna. Den långa kokningen gör soppan mer närande och lättsmält. | ||
---------------------------- |