1788	Förslag till rovdjurs förminskande	Lundberg, Fred.
1799, nov-dec FÖRSLAG TIL ROFDJURS FÖRMINSKANDE. En myckenhet dagsverken åtgår till skall på rovdjur, men resultatet är ofta dåligt. Kanske 1-2 vargar blir fångade, när 100 personer går skall. Ett säkrare sätt är att uppleta djurens kulor och döda ungarna. Detta kan ske genom att man röker ut dem eller förstör kulan. Även honan kommer man åt om man hänger upp en unge i ett träd. Honan kommer då på ungens skrik. Man kan också hitta de nya kulorna genom att vara i skogen och höra vargarnas parningsrop. Detta förfaringssätt skulle betalas genom att varje gårdsägare lade till en summa och man anställde kronojägare för uppgiften.
----------------------------
1789	Anmärkningar till föregående förslag	Anonym
1799, nov-dec ANMÄRKNINGAR WID FÖREGÅENDE FÖRSLAG TIL ROFDJURS FÖRMINSKANDE. Artikelförfattaren anser att det är stor skillnad på sommar och vinterskall. Vinterskallen ger ofta bra resultat. Han menar att Lundbergs idé att ta djuren i kulan är omöjlig, då kulorna är stora och har många utgångar. Däremot håller han med om att belöning för ett taget djur kan göra allmogen intresserad av jakten. Baron Rålamb på Fånö i Enköpingstrakten miste i juli månad 1798 omkring 90 djur. Vid skallet med 600-700 personer lyckades man inte få en enda varg, utan de simmade till Södermanland. Även om man anställde kronoskogvaktare skulle en stor del allmoge behövas vid jakterna enligt Lundbergs modell. Belöning bör utbetalas till den, som håller varggård, rävgropar, rävsaxar och skytteri för glugg.
----------------------------
1790	Ytterligare underrättelser angående kreaturens framfödande med granris	Wallensteen, J P
1799, nov-dec YTTERLIGARE UNDERRÄTTELSE OM KREATURENS FRAMFÖDANDE MED GRANRIS. Wallensteen beskriver än en gång på allmänhetens begäran hur han missväxtåren 1799 lyckades överleva 87 kreatur genom att låta dem gå i skogen hela vintern och livnära sig på granris. Han menar att den som har sockerskorpor och kryddlimpa inte gärna äter hårt spisbröd eller den som kan bo inomhus inte i stället väljer skogen, men när inget val ges får man finna sig. Herm. G. Mächel och flera andra intygar att korna mått bra och mjölkat mer än någonsin under denna vinter.
----------------------------
1791	En ny slags valksåpa	Anonym
1799, nov-dec CHAPTALS SAVON DE LAINE, ELLER EN NY SLAGS WALK-SÅPA. Man tillagar en stark lut av soda och pottaska. Däri kokas ylletrasor tills de upplösas. Denna såpa är lämplig för klädesfabrikörer och valkare. Kan användas även till silke och linnetvättning.
----------------------------
1792	Sätt att bringa potatis till mjöl genom blötning	Lasteyrie (övers)
1799, nov-dec SÄTT AT BRINGA POTATER TIL MJÖL GENOM BLÖTNING, UPGIFWET AF HR. LASTERIE, FRANSK MEDBORGARE. Potatisen tvättas och skivas. Den läggs i vatten i upp till 14 dagar. Sedan torkas skivorna och blir då så spröda att de lätt kan stötas eller malas. Även frusen potatis kan användas. Detta är ett bra sätt att ta vara på överflöd av potatis, då mjölet kan förvaras i flera år. C.B. Rutström beskriver ett antal potatiskvarnar, men anser att Lasteyries metod är den bästa.
----------------------------
1793	Sätt att göra ett nyttigt och varaktigt bröd av potatis att nyttjas på sjöresor	Bouillon (övers)
1799, sept-okt SÄTT AT GÖRA ET NYTTIGT, WARAGTIGT OCH FÖGA KOSTSAMT BRÖD AF POTATER, TIENLIGT I SYNNERHET AT NYTTJA PÅ SJÖRESOR: UR ET PAPPER UPLÄST I FRANSKA SOCITETEN FÖR ÅKERBRUKETS BEFORDRAN AF MARQV. DE BOUILLON. Potatis innehåller två substanser, stärkelse och parenchymatisk materia. Sättet att skilja dem är enkelt. Riven potatis i ett såll ställs under vatten. Då sjunker stärkelsen till botten och man sköljer med vatten tills mjölet är vitt. Av parenchymankan bakas bröd, som håller i flera år. Angrips inte av råttor.
----------------------------
1794	Brev om årsväxten i Halland	Sefström, E
1799, nov-dec BREF OM ÅRSWÄXTEN I HALLAND. På grund av den stränga vintern och våta hösten har årsväxten inte blivit stor. Trädgårdsväxter och rotfrukter är små och mindre smakliga. Majsen har inte mognat. Även träden har farit illa.
----------------------------
1795	Beskrivning på ett hävtyg för stenars och stubbars uppbrytning	Burenskiöld, Fried.
1799, nov-dec BREF I SAMMA ÄMNE, JEMTE BESKRIFNING PÅ ET HÄFTYG TIL STENARS OCH STUBBARS UPBRYTANDE. Årsväxten gav inte vad den lovade. Då jag i Journalen för maj läste om en stenvåg vill jag här beskriva den hävstång jag använt. Ritning medföljer.
----------------------------
1796	Anmärkningar angående väderleken för okt. och nov.1799	Patriotiska Sällskapet

----------------------------