1774Utdelade belöningar av Kungl. Patriotiska SällskapetPatriotiska Sällskapet
1799, juli-aug

UTDELADE BELÖNINGAR AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET

SÄLLSKAPET HAR PÅ EGEN BEKOSTNAD TILLDELAT EN BONDE FÖR FÖRRÄTTAD GÅRDSFLYTTNING UR BY, TILL VINNANDE AV BEKVÄMLIGHET VID STORSKIFTET.

Flera belöningar för stenbyggnader och stengärdsgårdar, vägbygge och plantering av allé, plantering av pil till tunnbindning, ympning av fruktträd. Dessutom belöningar för lång och trogen dräng- och pigtjänst.

----------------------------
 
1775Anmärkningar angående väderleken för juni och juli 1799Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1776Medel till förekommande av svamp i träbyggnaderLundberg, Fredric
1799, sept-okt

MEDEL TIL FÖREKOMMANDE AF SWAMPNING UTI TRÄBYGGNADER.

De tidigare medlen att packa lera, salt och kalk under golven samt stryka på vitriol har nog varit nyttiga. Även att bygga in dragrör för att få bort fuktigheten. Detta är dock en dyr åtgärd med 2 golvs läggande.

Stenfoten bör byggas hög och rappas med kalk.

Matjorden, som är sur, uppgräves och torkas eller ersätts med annan jord.

En grav runt stenfoten fylles med lika delar lera och sand.

Takrännor med god avledning skall sättas upp.

I redan byggda hus med svamp nedrives grunden utom knutstenarna och jorden ersätts med lera och sand.

Om berg är nära och med sin sluttning leder in vattnet under huset görs ett dike med ler och sandfyllning. Detta görs på sommaren, så att det torkar ihop.

----------------------------
 
1777Anvisning till ett förmånligare sätt att sko hästarLundberg, Fredric
1799, sept-okt

ANWISNING TIL ET FÖRMONLIGARE SÄTT AT SKO HÄSTAR, ÄN DET NU BRUKELIGA.

I allmänhet fästes en hästsko med 6-8 söm. Detta är för litet. Skon lossnar och sand kommer in under hoven och skadar den. Dessutom förlorar man många skor. Ofta måste man sko om efter 14 dagar.

Mångårig erfarenhet har givit mig full säkerhet om detta skoningsätt, som blivit försökt vinter som sommar av 60-100 mil.

----------------------------
 
1778Förslag att anlägga gator med större styrka och varaktighetLundberg, Fredric
1799, sept-okt

FÖRSLAG TIL AT ANLÄGGA GATOR, SOM ÄGA MERA STYRKA OCH WARAKTIGHET, ÄN HWAD NU BRUKLIGT ÄR.

Efter vad jag inhämtat läggs nu gatorna med sand som underlag. Detta är bekvämt för gatuläggaren, då han lätt kan lägga mera sand under tunnare stenar. Dock blir det inte starkt utan stenarna flyttar sig lätt.

Istället skall underlaget vara sten och grus. Stenarna skall sorteras av en man med gott ögonmått och läggas så att de tjockaste stenarna hamnar mitt på gatan och de tunnaste i rännstenen. Stenarna bör stötas ned i lerbruk med grov sand.

För att få de åkande att köra på den tillämnade gatugrunden stängs halva gatan av med en planka. De åkandes enda olägenhet är att vagnarna går lite tyngre.

----------------------------
 
1779Jords beredning till fruktbarhetHörberg, Pehr
1799, sept-okt

JORDS BEREDNING TIL FRUKTBARHET.

Kasta upp jordhögar var som helst, gärna på höjder där vatten från jorden inte kan komma åt. Täck dem med bark, halm eller bräder. Låt dem ligga i 5-6 år och strö ut dem på åker och äng. Man har då salpeterjord i olika hög grad, allt som jordarten kan motta från luften.

Denna min uppfinning har en godkänd kemist gillat. Jag vill dock inte avslöja hans namn. Den allmänna hopen torde anse detta med förakt eller åtminstone av föga värde. Men det kan hända att en upplyst eftervärld förbättrar all sin mark på detta viset. En god sak må ej uppskjutas.

----------------------------
 
1780Beskrivning på det Astrachanska sätter att förfärdiga schagrengAnonym
1799, sept-okt

BESKRIFNING PÅ DET I ASTRACHAN BRUKLIGA SÄTT AT FÖRFÄRDIGA SCHAGRENG.

Beredning av schagreng är en orientalisk uppfinning, som inte är beskriven i Europa. Andra konster från orienten är det röda turkiska bomullsgarnet och husblossets beredande. Det har inte varit intressant för europeiska resanden att lära och man har inte kunnat få material till gott pris.

Man tager en bit av huden på hästryggen längst ned mot svansen och lägger i vatten. Sedan skrapas allt håret bort och huden blötläggs igen och skrapas på båda sidorna.

Huden spänns i ramar och beströs med mogna frön av svinmolla, som får torka. Man trampar ned fröna i huden så att gropar och knotter uppstår. Sedan glattas huden och doppas i en lut gjord av saltjord, som finns i trakten av Astrachan.

Den vanligaste färgen är sjögrön men även rött och svart, vitt och blått förekommer.



Tillägg och anmärkning.

Man har diskuterat vilket djur som lämnar hud. Kamel har nämnts men åsna och häst är det sannolikaste. Den speciella jorden i Astrachan kan säkert bytas mot asklut. Man har nämnt senapsfrön, men dessa är små och mjuka.

----------------------------
 
1781En metod att göra klöverhöAnonym
1799, sept-okt

NY METHOD AT GÖRA KLÖFWER-HÖ.

Att på en gång göra klöver till hö.

Klövern avslogs ena dagen och låg till klockan 4 nästa dag. Den sattes i såt av 3-4 lass. För att hindra genomvädrandet och befordra jäsningen trampades såten av en tung karl.

Sedan breddes klövern ut i tjock sträng och jäsningen kändes med en stark honungsdoft. Den torkade snabbt och korna åt gärna. Mjölken ökade och smöret blev gult som sommarsmör. Med detta torkningssätt undviker man att höet bränner samman i ladan.

Arbetsinsatsen är mindre, men man är beroende av vackert väder. En torklada skulle underlätta metoden.

----------------------------
 
1782Anvisning att göra ren honung, att användas som socker till mat och dryckAnonym
1799, sept-okt

ANWISNING AT FÅ REN HONING, AT DEN KAN BRUKAS LIKSOM SOCKER TIL MAT OCH DRYCK.

Honung och vatten kokas med träkol och silas i en linnepåse. Upprepas tre gånger. Används istället för socker till te och punch.

Svartbrun sirup kan renas på samma sätt.

----------------------------