| 1759 | Ritning på en eldstad | Anonym |
| 1799, mars-april FÖRKLARING ÖFWER FIGURERNA, PÅ HOSFÖLJANDE FÖRSLAGS-RITNING TIL EN ELDSTAD, LÄMPAD TIL BOILER FÖR EN STEAM-ENGINE. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1760 | Exempel på tillfälliga omständigheter som kunna bidraga till lantmannens fördel | Anonym |
| 1799, mars-april EXEMPEL AF TILLFÄLLIGE OMSTÄNDIGHETER, SOM KUNNA BIDRAGA TIL LANDTMANNENS FÖRDEL. Lantmannen kan få vinning av vildväxande örter och träd, något som tas om hand i andra länder. Ex hästfibbla, kardborre, stensöta, fläder eller hylleträdet. När åkerbruket slår fel i Tyskland händer det att man kan sälja frukt, även äppelmust. Norge och Ryssland köper. Detta vore något att satsa på även i Sverige. Vi importerar nu frukt istället för att odla själva. Det finns möjlighet att få bidrag och lån till dylika anstalter. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1761 | Väderleken i Möckleby 1798 | Anonym |
| 1799-mars,april. WÄDERLEKEN FÖRLIDNE ÅR 1798 WAR SÅDAN SOM FÖLJER. Redovisning månad för månad av årsvädret i Möckelby. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1762 | Anmärkningar angående väderleken för februari och mars 1799 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||
| 1763 | Ritning och beskrivning på våg till stenbrytning | Anonym |
| 1799, maj-juni RITNING OCH BESKRIFNING PÅ EN WÅG, TIL STENBRYTNING. Stenbrytning är ett mödosamt och ofta farligt arbete. Jag har konstruerat ett redskap, som är enkelt och billigt att anskaffa. Ritning och beskrivning redovisas. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1764 | Anmärkning angående den s.k. fällehacken, buskyxan och lien | Modeer, A |
| 1799, maj-juni ANMÄRKNINGAR ÖFWER DEN SÅ KALLADE FÄLLEHACKEN, BUSK-YXAN OCH LIEN, MED FIGURER. När man röjer skog till åker, börjar man att ta bort allt sly och småbuskar. Detta görs lämpligen med en buskyxa och en lie. Ritning och beskrivning. Yttrande av Modeer till både stenvågen och huggredskapen. Han anser förbättringarna vara så stora, att de förtjänar plats i Hushålls-Journalen. Vissa anmärkningar göres mot vågen. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1765 | Anmärkningar rörande timmerhygget | Anonym |
| 1799, maj-juni ANMÄRKNINGAR RÖRANDE TIMMER-HYGGET. Bland de förmåner vi har av skogen förtjänar den uppmärksamhet, att vi erhålla timmer och virke inte allenast till boningsrum utan även till andra för vår bekvämlighet oundgängliga byggnader. Dock klagas det över att timret inte har samma täthet som förr och ej äger den varaktighet till byggnader som tidigare. Timret innehåller stora sprickor, som gör byggnaderna dragfulla. Orsaken finns inte i naturen utan i urvalet av träd. En tät sammanhängande fiber helst utan vätskerör, är den bästa egenskapen hos timmerträd. För att nå detta mål måste man se till skogens mognad. Vi vet att alla växter och djur i ungdomen är mjukare och mer uppfyllda av vätska i sina saftrör. Naturligtvis är det så även med timret. Ingen omogen skog bör fällas eller nyttjas. Timmer bör fällas sent på hösten. Barken skall genast avtagas. Helst skall barken tas av medan trädet står på rot. Man barkar ett stycke upp och låter kronan vara kvar. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1766 | Att nyttja granris och mossa till foder åt boskapen under vintern | Wallensteen, J P |
| 1799, maj-juni YTTERLIGARE BERÄTTELSE OM FORTGÅNGEN AT NYTTJA GRANRIS OCH MOSSA, I BRIST AF BÄTTRE FÖDÄMNEN TIL BOSKAPENS FRAMFÖDANDE ÖFWER WINTERN. Wallensteen berättar att han sedan sin senaste artikel varit borta i 8 dagar. Under den tiden tog halmen slut och på grund av den vanliga fruktan för nymodigheter fick inte djuren granris. Dessutom fanns inte mjöl att köpa för pengar då det råder stor kvarnbrist. Djuren vill inte äta av riset, som nu bara dränkts i urinen. De är nu i dålig kondition och mjölkproduktionen har blivit mindre. Wallensteen tror dock, att de skall återhämta sig och säger att den som har skog aldrig behöver misströsta för foderbrist. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1767 | Fernissa att nyttjas på koppar, järn och stenkärl i stället för förtenning och glasering | Holmberg, Michael |
| 1799, maj-juni BESKRIFNING PÅ EN FERNISSA AT NYTTJAS TIL ANSTRYKNING PÅ KOPPAR-JERN- ELLER STEN-KÄRL, I STÄLLET FÖR FÖRTENNING OCH WANLIG GLASERING. Fernissan innehåller Gummi Copal, vatten, terpentin och linolja. Den blir billigare än vanlig förtenning. Den fordrar dock mer uppmärksamhet än skicklighet. Denna glasering står envist emot salter, syror och alkalier och kan lätt bättras på om så skulle behövas. Istället för Gummi Copal kan användas bärnsten. | ||
| ---------------------------- | ||