1757Väderleken i HalmstadSefström, E
1799, mars-april

WÄDERLEKEN I HALMSTAD OCH SPANNMÅLSPRISERNA.

I Halmstadtrakten har vintern varit den svåraste på många år. Stark köld i över två månader utan lindring.

Spannmålspriserna stiger och folket far illa.

----------------------------
 
1758Memorial av B.Berndes till järnkontorets fullmäktigeBerendes, Bernhard
1799, mars-april

TRANSUMT AF HERR CAPITANINEN BERNHARD BERNDES TIL JERN-CONTOIRETS HERRAR FULLMÄGTIGE INGIFNE MEMORIAL AF DEN 12 OCT. 1797.

I England brukas stenkol till bränsle för Steam-Engines, men det är ett för dyrbart bränsle för svenska kokpannor. Även våra träkol är dyrbara i de trakter där man har brist på skog.

Bernhard Berndes redovisar här med ritning och beskrivning en ny eldstad av Boiler för en Steam-Engine. Bränslet är torv och kottar och småved. Värmen blir mycket högre än vid vanliga kokare.

----------------------------
 
1759Ritning på en eldstadAnonym
1799, mars-april

FÖRKLARING ÖFWER FIGURERNA, PÅ HOSFÖLJANDE FÖRSLAGS-RITNING TIL EN ELDSTAD, LÄMPAD TIL BOILER FÖR EN STEAM-ENGINE.

----------------------------
 
1760Exempel på tillfälliga omständigheter som kunna bidraga till lantmannens fördelAnonym
1799, mars-april

EXEMPEL AF TILLFÄLLIGE OMSTÄNDIGHETER, SOM KUNNA BIDRAGA TIL LANDTMANNENS FÖRDEL.

Lantmannen kan få vinning av vildväxande örter och träd, något som tas om hand i andra länder. Ex hästfibbla, kardborre, stensöta, fläder eller hylleträdet.

När åkerbruket slår fel i Tyskland händer det att man kan sälja frukt, även äppelmust. Norge och Ryssland köper. Detta vore något att satsa på även i Sverige. Vi importerar nu frukt istället för att odla själva. Det finns möjlighet att få bidrag och lån till dylika anstalter.

----------------------------
 
1761Väderleken i Möckleby 1798Anonym
1799-mars,april.

WÄDERLEKEN FÖRLIDNE ÅR 1798 WAR SÅDAN SOM FÖLJER.

Redovisning månad för månad av årsvädret i Möckelby.

----------------------------
 
1762Anmärkningar angående väderleken för februari och mars 1799Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1763Ritning och beskrivning på våg till stenbrytningAnonym
1799, maj-juni

RITNING OCH BESKRIFNING PÅ EN WÅG, TIL STENBRYTNING.

Stenbrytning är ett mödosamt och ofta farligt arbete. Jag har konstruerat ett redskap, som är enkelt och billigt att anskaffa.

Ritning och beskrivning redovisas.

----------------------------
 
1764Anmärkning angående den s.k. fällehacken, buskyxan och lienModeer, A
1799, maj-juni

ANMÄRKNINGAR ÖFWER DEN SÅ KALLADE FÄLLEHACKEN, BUSK-YXAN OCH LIEN, MED FIGURER.

När man röjer skog till åker, börjar man att ta bort allt sly och småbuskar. Detta görs lämpligen med en buskyxa och en lie.

Ritning och beskrivning.

Yttrande av Modeer till både stenvågen och huggredskapen. Han anser förbättringarna vara så stora, att de förtjänar plats i Hushålls-Journalen. Vissa anmärkningar göres mot vågen.

----------------------------
 
1765Anmärkningar rörande timmerhyggetAnonym
1799, maj-juni

ANMÄRKNINGAR RÖRANDE TIMMER-HYGGET.

Bland de förmåner vi har av skogen förtjänar den uppmärksamhet, att vi erhålla timmer och virke inte allenast till boningsrum utan även till andra för vår bekvämlighet oundgängliga byggnader. Dock klagas det över att timret inte har samma täthet som förr och ej äger den varaktighet till byggnader som tidigare. Timret innehåller stora sprickor, som gör byggnaderna dragfulla. Orsaken finns inte i naturen utan i urvalet av träd.

En tät sammanhängande fiber helst utan vätskerör, är den bästa egenskapen hos timmerträd. För att nå detta mål måste man se till skogens mognad.

Vi vet att alla växter och djur i ungdomen är mjukare och mer uppfyllda av vätska i sina saftrör. Naturligtvis är det så även med timret.

Ingen omogen skog bör fällas eller nyttjas.

Timmer bör fällas sent på hösten.

Barken skall genast avtagas. Helst skall barken tas av medan trädet står på rot. Man barkar ett stycke upp och låter kronan vara kvar.

----------------------------