1739Brev av Dr Pruceis från Rom om sättet att göra parmesanostPatriotiska Sällskapet
1798, sept-okt

EXTRACT AF DOCTOR PRYCEIS BREF FRÅN ROM DEN 1 JANUARII 1793. SÄTTET AT GÖRA PERMESAN-OST.

Klockan 10 fylldes en kittel med mjölk och sattes över elden. Efter 1 timme, när mjölken var ljummen, men inte blodvarm, blev en kula av yste kramad ned i mjölken. En man från Lodie var känd för den kompositionen.

Vid undersökning befanns det dock vara vanlig kalvlöpe blandad med salt och ättika. Förmodligen var det proportionerna löpe-mjölk, som gav resultatet. Efter ännu en timme hade löpet gjort sin verkan och man silade ifrån vasslan. Något av vasslan lämnades kvar och lite saffran hälldes i för att få färg på osten. Ystet togs upp i ett grovt kläde och låg ett par timmar. Sedan packades det i en form och under press ett par timmar. Efter att ha torkat i ett par dagar ströks saltlake på. Detta upprepades under 5-6 veckor.

Av vasslan gjordes en magrare ost. Ibland gjordes en tredje ost av samma mjölk.

----------------------------
 
1740Anmärkningar angående väderleken för augusti och september 1798Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1741Att införa fyra utlänska tjurkalvar och på 18 år bringa aveln till 50 mjölkande korBladh, Peter Johan
1798, nov-dec

FÖRSLAG TILL LÄTTASTE SÄTTET, AT BLOTT GENOM FYRA UTLÄNSKA TJUR-KALFWARS EFTER HANDEN ANSKAFFANDE, UPFÖDANDE OCH NYTTJANDE TIL SLÄGTETS FORTPLANTANDE, INOM 18 ÅR UPBRINGA AFWELN WID EN LADUGÅRD AF 50 MIÖLKANDE KOR TIL SAMMA STORLEK, SOM DEN UTLÄNSKA STAMMEN.

Lättaste sättet, att med fyra utländska tjurkalvars uppfödande och nyttjande till släktets fortplantning, inom 18 år uppbringa aveln vid en ladugård med 50 kor till samma storlek, som den utländska stammen.

Ett sätt vore att införskriva boskap i tillräckligt antal från utlandet, men det är kostsamt och transporten sjövägen är dyr och skeppare inte alltid intresserade av sådant fraktgods.

Att köpa av de få utländska som finns i landet och med omsorg föda dem visar att det inte bara är klimatet, som är orsaken till vår småväxta boskap.

Det enfaldiga sätt, som jag tänker presentera vinner både i kostnad och säkerhet, även om man förlorar i tid.

1) En väl hållen tjur kan under tre år från 2½-5½ års ålder betjäna 50 kor.

2) Att hälften av kalvarna blir kvigor och hälften tjurar.

3) Att var femte kalv omkommer av olyckshändelse.

4) Som bas för projektet: att tredje generationen blir lika god som stamfadern.



Dessa regler och omständigheter måste iakttagas. Vart tredje år köpes en kalv av bästa härkomst. Den gödes och underhålls ständigt med gräs så länge hans tjänstetid varar. Till stammödrar utväljs de bästa mjölkkor, som är stora, trevliga och felfria. Livkalvarna bör få sin föda ur kons spenar under sin första tid. Kvigan får ej släppas till tjuren förrän hon är 2 1/4 år.

Följer noggranna tabeller på projektets genomförande.

Innan man startar måste man förvissa sig om att egendomens höbord räcker och att platsen är tjänlig. Man kan inte ha djuren tillsammans med grannar. Tjurens beblandelse med andra kor skämmer hela saken.

Det kan inte bestridas att korna får större foster, vilket kan vålla svårigheter om man inte underhåller henne väl. Skulle problem uppstå, måste det finnas folk som kan bemästra dem.

Erfarenheten säger att de minsta finska kor, som blivit dräktiga med mina största tjurar inte farit illa varken vid det ena tillfället eller det andra.

D. von Schulzenheim på Grönsö ger en mycket positiv recension av artikeln.

----------------------------
 
1742Sätt att förekomma att tjurar blir folkilsknaBladh, Peter Johan
1798, nov-dec

SÄTT, AT FÖREKOMMA, DET TJURAR EJ SKOLA BLIFWA FOLK-ILSKE.

Tjurkalven, som är uppväxt på gården, är from och folkkär. Men även de kan med åren bli folkilskna. De bör inte släppas tillsammans med korna, då de uppfattar sig som anförare och försvarare. Det är också viktigt, att de blir vana vid att olika människor finns i deras närhet.

Liksom hundar i städerna, som är vana vid folk, sällan skäller eller bits medan de på avlägsnare gårdar ofta rusa på folk, blir tjurarna oroade om de inte vänjs vid människor. En tjur, som hela sommaren inte sett en människa skulle kunna bli som ett vilddjur innan hösten. Dock får aldrig någon reta en tjur.

----------------------------
 
1743Om en sällsynt fetma och talgfullhet hos en kvigaBladh, Peter Johan
1798, nov-dec

OM EN SÄLLSYNT FETMA OCH TALGFULLHET HOS EN QWIGA.

En märklig kviga slaktades om hösten 1796 på Bennviks gård. Hon var av Strömsholmsrasen både på mödernet och fädernet. Hennes myckna talg gav lite vikt, när den skirades. Den var som olja och rann bort. Hon hade diat som kalv och senare götts första året. Därefter fick hon foder som vanligt. Trots att hon släpptes till tjur flera gånger blev hon aldrig med kalv. När hon inte kom i brunst slaktades hon 51/2 år gammal. Hon var fetare än den oxe, som beskrevs i Hushållsjournalen 1776.

----------------------------
 
1744Hur blekingeborna sköta sitt åkerbrukAnonym
1798, nov-dec

HURU BLEKINGEBOERNE SKÖTA SIT ÅKERBRUK.

På lera gödslas i stubben och sås sedan. Därefter skjuter man med åder fåror 2 alnar från varandra. Sedan krattas jorden jämn. Rågen ruttnar om den sås för djupt, medan kornet ger rik gröda om det sås djupt. Tiden för vinterrågens sådd varierar från slutet av augusti till jul.

Till vårsädet ärjas jorden på hösten och ligger oharvad till våren. På våren ärjes jorden flera gånger. Första gången kallas det rista, andra gången tvära och tredje gången mylla. Jorden blir bördig i den mån man arbetar den.

Ärter och vårråg, liksom vicker och råg nyttjas till bröd. Även bönor används till bröd. Ett slags blandsäd av korn och bovete nyttjas till gryn och matberedningsmjöl och kallas cumring.

Beskrivning av såtider, som dock kan variera.

Blekingebonden använder ej så många dragare som skåningen. Höet körs i vagn med korg, som kallas reshäck eller höryss. I skogsbygden läggs de i små lador och körs hem på vintern.

----------------------------
 
1745Om nyttjande av mullbärsträd vid färgerierAnonym
1798, nov-dec

OM NYTTJANDE AF MULLBÄRSTRÄ WID FÄRGERIER.

Olika försök att färga kläde redovisas. Alla innehåller mullbärsträdsbark. Beroende på olika tillsatser eller tygets förberedelse ges många färger.

----------------------------
 
1746Brev angående årsväxt och plantering av varjehanda växter i HallandSefström, E
1798, nov-dec

BREF ANGÅENDE ÅRSWÄXTEN OCH PLANTERING AF HWARJEHANDA WÄXTER I HALLAND.

Årsväxten god. Korn och havre ymnig. Ärterna mindre givande, då fåglarna ätit upp dem. Potatisskörden god. Majs har artat sig väl. Den var planterad i trädgård.

Yams, som planteras ymnigt i Indien och är många människors viktigaste föda har på försök planterats i trädgården. Eftersom de växa i världens hetaste zoner skulle det väl finnas ringa hopp att de skulle trivas i Sverige. Men då jordärtskockorna, som kommer från Syd-Amerika kan stå ute över våra vintrar kan man hoppas även på yamsroten. Den går inte i frö, men ger rikliga rötter, som man kan föröka den med. Den tål liksom potatisen och jordärtskockorna att planteras i bitar.

Har odlat ingefära i kruka, men då den fordrar hett klimat kan den knappast odlas på kalljord.

Medsänder frön av Abrus praecatorius eller Glycine abrus, vilka de svarta fruntimren trä till halsband. Deras högröda färg och svarta prickar göra dem åtminstone prålande.

Mirabilis longiflora har givit rikligt med blommor. De vita blommorna står bara en dag. Blomfodret, som gömmer fröet, har en lukt som kattkiss. Naturens hushållning för att bevara fröet från insekter.

God och väl mogen frukt och bär. Stor mängd av sparvar har hållit insekterna i schack.

Er. Sefström

----------------------------
 
1747Brev angående årsväxt och sädespriser i Åbo länHellenius, Carl N
1798, nov-dec

BREF ANGÅENDE ÅRSWÄXT OCH SÄDESPRISER I ÅBO LÄN.

Dålig skörd. Mycket beroende på angrepp av slemmasken. Snö på ofrusen mark och svår torka förstörde mycket. Sädespriset högt.

----------------------------