0180Utkast till bevisande att folkmängden i ett land förökas genom nybyggen i Indien och AfrikaAnonym
1777, nov

UTKAST TIL BEWISANDE AT FOLKMÄNGDEN I ET LAND FÖRÖKES GENOM NYBYGGEN I INDIERNA OCH AFRIKA

Att öka folkmängden genom hemmansklyvning och anläggande av torp går långsamt. Handel och fabriker däremot ökar folkmängden snabbare. Att låta folk flytta till avlägsna orter, som lider av brist på folk och där skaffa handel och näringsgrenar är ingen paradox.

Många tusen människor lämnar nu landet, där de inte kan hitta någon utkomst. Liksom andra länder anlägger kolonier, skulle Sverige göra det också och idka handel och inrätta nyttiga näringar. Man borde också locka utlänningar till Sverige. Våra garnisoner kunde bestå av utlänningar, vilket sker i andra länder. Redovisning av andra länders kolonier.

Härmed förringas inte nyodlingar inom landet, som alltid måste räknas till de förnämsta. Men att anlägga nybyggen i Indien och Afrika för att sysselsätta arbetslöst folk, öka varumängden och befordra rörelsen är också viktigt, vilket ville bevisas. Tyvärr lyckas inte alla utomlands.

----------------------------
 
0181Påminnelse om en okänds i september månads Hushållnings-Journal, införda anmärkningar angående Philodemi tankar om meniga lantmäns undervisande i jordbrukAnonym
1777, nov

PÅMINNELSER WID EN OKÄNDS, UTI SEPTEMBER MÅNADS HUSHÅLLNINGS-JOURNAL, INFÖRDE ANMÄRKNINGAR WID PHILODEMI TANKAR OM MENIGE LANDTMÄNS UNDERWISANDE I JORDBRUK

När man ur stridskrifter bortdrager stickande meningar, misstag, passion eller vissa ords tvetydigheter blir inte mycket kvar att tvista om. Författaren angriper Philodemus tankar i många stycken och menar att han skjuter över målet. Han framhåller Patriotiska Sällskapet som förebild, då det gäller undervisning. Särskilt gäller det att sprida goda redskap till orter, som inte känner dem och där upprätta produktion av dem.

En god plog är det viktigaste redskapet, som bör förvärvas. Hovjunkare Gripenstedt på Lejondahl i Bro socken, Uppland och Beltarbogubben i Hedemora har tillverkat utmärkta plogar.

----------------------------
 
0182Brev till Kungl. Patriotiska Sällskapet om möjligheten att odla vin och mandel i vårt klimatNorén, Axel
1777, nov

BREF TIL KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPET OM MÖJLIGHETEN AF WINRANKORS OCH MANDELTRÄDS TREFNAD I WÅRT LUFTSTRECK

Patriotiska Sällskapet upplyser genom sina skrifter den svenske lantmannen om många goda ting och uppmuntrar till försök. Jag har undersökt, om man inte vid Kinnekulle skulle kunna anlägga vingårdar. Redan Linné insåg att detta område var unikt. Vid min undersökning upptäckte jag att på de platser, där värmekrävande växter fanns, består jordmånen av kalksten och alunskiffer. Jag menar att även mandelträd skulle kunna frambringa mogna frukter om de planterades på detta underlag. Själva kullen skyddar för nordanvinden och reflekterar solstrålarna, så att klimatet blir som 200 mil längre söderut.

Jag har på min gård Noresund i Värmland, nära norska gränsen 7 mandelträd och 8 valnötsträd, som mycket väl tål den strängaste kyla, om man täcker med litet granris. Folk på trakten menar att biskötsel inte går i detta kalla klimat. Jag skaffade dock bikupor och under två år har de trivts väl och förökat sig.

Ber nu Patriotiska Sällskapet intressera någon, som äger egendom vid Kinnekulle att försöka med vinodling och att plantera mandelträd.

----------------------------
 
0183Påminnelse om trädgårdsmästaren Lars Brobergs vid Botaniska Trädgården i Uppsala år 1775 av trycket utgivna anmärkningar och rön vid trädplanteringBroberg, Lars
1777, nov

PÅMINNELSE WID TRÄDGÅRDSMÄSTAREN FÖR BOTANISKA TRÄDGÅRDEN I UPSALA, HERR LARS BROBERGS ÅR 1775 AF TRYCKET UTGIFNE ANMÄRKNINGAR OCH RÖN WID TRÄDPLANTERING

En skrift som gagnar allmänheten och hedrar sin författare. Då boken är slut och en ny upplaga väntas, önskas svar på dessa anmärkningar av författaren.

1) Att plantera stora träd med klimp lyckas inte alltid. Orsaken bör utredas. Tidigare menar Broberg att trädet skall vändas så som det stått tidigare.

2) Tidigare rekommenderade Broberg idegran till häckar. Nu inkommer rapporter att detta träd är giftigt. Om någon lägger sig i dess skugga, vaknar han inte mer. En kvacksalvare i Karlskrona behandlade mor och dotter med dess blad för utslag. Båda dog inom några timmar.

3) Broberg föreslår att bokträd skall planteras, men säger att det inte tål norra orter. Frågan är om boken är ett särskilt nyttigt träd. Det slår sig, spricker och ruttnar ganska fort. För masken är det en godbit. Björk och ask är att föredra. Boken tar stor plats. Skåne skulle vara lyckligare om bokskogen vore utbytt mot furu. Bokollon som föda åt svinen, är bra, men fläsket blir löst. Eken, som visserligen växer långsamt och tar stor plats, är högst nödvändig.

4) Författaren talar om att avenbok eller vitbok har ollon. Detta är fel. De har frö, som påminner om almens, tjänligt till ingenting.

5) Broberg påstår att kreaturen inte äter löv av lind. Detta är en missuppfattning, då korna äter både blad och knoppar med begärelse. Smöret blir kort, talgigt och obehagligt.

6) Lönn behöver inte lermylla utan sår sig själv i vilken jord som helst.

7) Författaren säger att arbeten av asp inte angrips av mask. Detta är sant så länge barken sitter kvar. Det bör utredas om tiden för nedhuggningen har med maskangrepp att göra.

8) Flugträdet bör man akta sig för. Det växer sig stort och är omöjligt att klyva. Används i Danmark till träskor, vilket alen är lika bra till.

9) Författaren framhåller nyttan av att plantera korgpil för korgens skull. Lika bra är jälstren, som växer fortare. Huvudsaken med denna plantering är att få tunnband. Första året skär man av hela kronan och sedan lär man ha korgar för lång tid framåt. Nu inköps tunnband från utlandet, vilket är uselt nog.

10) Fröämnen för vitlök bör förvaras i grop under vintern, menar författaren. Det gamla sättet att plantera vitlöken på hösten och låta den stå ute under vintern, bör i nya upplagan av boken bli belagd.

Vid trädplantering bör man sätta de träd, som växa hastigast på minsta yta, när de skall användas till ved. Jord, som kan användas av människor och kreatur, skall inte förslösas på träd, inte heller dagsverken.

Torven är ett annat ämne, som missbrukas. Antingen man eldar den som bränsle eller bränner för att få aska till gödsel. Risken är att man får flygsandsfält istället.

En torvmosse skall skäras år efter år till sista lagret, som körs och där man får en utmärkt åker. Dikning tills mossen torkat och sedan köra till åker.

----------------------------
 
0184Rörvassens plantering och nyttaAnonym
1777, nov

RÖRWASSENS PLANTERING OCH NYTTA

Rörvassen är nyttig för murarbeten och gips. Artilleriet använder den till brandrör och är varaktigare än halm till tak. Kreaturen äter den begärligt.

När vassen skäres vid högt vatten, och isen lägger sig vid lågt vatten, tar man vara på vasspiporna. De planteras med piggarna uppåt vid sjöstränder med lerbotten.

Vassen skäres sent på hösten vid lågt vatten. Detta foder ruttnar inte som hö. Dessa vassar skyler fisken och där leker de.

----------------------------
 
0185Botemedel mot vattensotAnonym
1777, nov

BOTEMEDEL EMOT WATTEN SOT

Den sjuke smörjes med varm bomolja. Jag har gjort experimentet på två personer, som efter frossa varit helt uppsvullna av vattusot. De blev inom några dagar helt återställda.

----------------------------
 
0186Mot ormbettAnonym
1777, nov

EMOT ORMBETT

Den som blivit biten av orm intager så fort som möjligt några skedblad bomolja. Man smörjer också det sårade stället.

----------------------------
 
0187Berättelse om uppodlingar på BryggaMozelius, Fredric
1777, nov

BERÄTTELSE OM UPODLINGAR PÅ BRYGGA

Jag vill berätta om en svensk lantman, hovsekreteraren Bergnehr, som med idoghet gjort framsteg i lantbruket under 30 år. Han har som den förste i riket gjort artificiella ängar, utvecklat planteringar, trädgårdar och biodling. Han har drabbats av en olycklig eldsvåda och trots detta lyckats uppfostra och framdraga sin stora familj. Hans gård är Brygga gård på Svartsjölandet. Hans åkrar är dikade och all sten borttagen. En märklig inrättning är det breda dike, som verkar som gärdsgård, där kreaturen inte hoppar.

Humlet låter han så vid trädgårdsgärdsgården, då han inte har råd med humlestörar. Dess kottar kan sedan plockas från korta stegar.

Ängen är sådd med klöver och luzern. På en annan äng växte havrebrodd och där tänker han försöka med treffel.

I trädgården växte 547 fruktbärande träd, av vilka 11 var planterade av hans far. Även vita och röda hallon fanns.

I rabatterna växte isop, luzern, narcisser, spanska smultron och svarta vinbärsbuskar. I trädskolan fanns tusentals träd och buskar.

Här fanns också vedgård, hönshus, torkhus och fiskeplats. Vid mangårdsbyggnaden, en lustgård med en soffa och utsikt mot sjön. En rundel framför huset med en oxel i mitten och lavendel, krokus, tulpaner, narcisser, bellis och ofantliga vita liljor. Dessa liljor har han sänt till konungen. Hela trädgården var full av allehanda växter och buskar bl.a. provinsrosor. Köksträdgård med potatis och köksväxter. En kvarn, i en backe. Den skattar till kronan.

I utmarken är en del små platser, där han tänker så luzern.

Mangårdsbyggnaden innehåller 7 vackra rum med kakelugnar, matsal med väggskåp, som ej synas. Källare under huset. Drängstuga med 2 rum och kakelugnar. Spannmålsbod på stenmur till en del. Brygghus, bagarstuga med rökeri, smedja och en stor loge med två golv. Stall av tegel för fyra hästar och fähus med 10 spiltor. En stor slöjdbod med torkvind över. Där finns en sikt, så att ingen tid behöver gå åt att sikta vid vattenkvarn.

Efter eldsvådan i Stockholm 1751, blev han efter att ha varit en förmögen man helt arm. Han inrättade dock ett litet tegelbruk för att göra tegel till uppbyggnaden. Han har på ägorna här funnit fin lera och tillverkat allehanda lerkärl och tobakspipor.

Han är mycket sorgsen över, att människorna i landet inte tar tillvara sina möjligheter.



----------------------------
 
0188Drunknades räddningAnonym
1777, nov

DRUNKNADES RÄDDNING

Brev om en räddning av en tre års pojke, som räddats med instrumentens nytta som till drunknades räddning blivit uppfunne. De hade skänkts av en sockenbo.

----------------------------