1730Utdrag ur brev, angående väderlek och årsväxt i Åbo länAnonym
1798, maj-juni

UTDRAG AF BREF, ANGÅENDE WÄDERLEK OCH ÅRSWÄXT I ÅBO LÄN

Efter att ha varit 22 grader varmt har temperaturen sjunkit till 13. Få se vad det har för påverkan på växtligheten. Havren och ärterna är nyss uppkomna, men kornet har ännu inte grott i den torra jorden. Ängarna grönska, men saknar regn. Hoppas den kalla väderleken ger regn.

----------------------------
 
1731Anmärkningar angående väderleken för april och maj 1798Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1732Kort anvisning hur enskilta hushållares ylletyger må kunna beredas till något bättre klädeMorian, Nils Bernhard
1798, juli-aug

KORRT ANVISNING HURU ENSKILDTA HUSHÅLLARES YLLE-WÄFNADER MÅ KUNNA BEREDAS TIL NÅGOT MER GODHET OCH JEMNLIKHET MED BÄTTRE KLÄDEN OCH FABRIQUES-TILLWERKNINGAR, ÄN NU FÖR TIDEN WANLIGEN SKER

Då våra svenska yllefabriker inte av politiska skäl kommit till någon förkovran, måste vi lita till utländsk vara. Två utvägar ges, att genom goda författningar, uppmuntran och understöd bistå fabrikerna och genom att lära och handleda hemtillverkarna. Redan nu tillverkas goda bomulls- och linnetyger i hushållen. Det är ylleklädet, som måste hanteras på särskilt sätt, som är problemet. Det gäller speciellt färgningen.

Fåren producerar olika ull beroende på ras, klimat, föda och ålder bl. a. Varje fårkropp har 3 olika sorters ull. Spanska fåren ger finaste ullen. Den engelska sorten blir sällsyntare här, men ger starkare filt, än den spanska, dock mindre till längd och bredd. Den tyska är den vanligaste och ger fin vadmal. Den svenska ullen är sämst, beroende på att djuren hålls för köttet och huden. De lever ofta på öar och får grov ull.

Djuren måste tvättas innan de klipps. Ingen lut eller varmt vatten får användas. Ullen måste vara helt torr innan den buntas.

Ullen skall nu tvättas igen och det sker i lika mycket urin som vatten. Sköljes helst i rinnande vatten. Vill man nu färga svart eller blått, skall en färgare anlitas om färgen skall bli bestående. Recept på karmosinrött, krapprött, gult med ängsskära, vau och bresilja, grått. Följer en provkarta med nummeranvisningar vid blandningar.

Konsten att spinna hämtar man inte ur beskrivningar utan beror på handlag och övning. Att olja ullen är en osed, som bara tar tid, då oljan skall tvättas bort igen.

Både till spånad och vävning äger kvinnokönet en fallenhet framför karlarna. Kvinnor borde utnyttjas mera vid klädesfabrikerna. Åtminstone kunde de ge undervisning. De stora vävstolarna med dubbel bredd förfärdigar dubbelt mot de små man har i hemmen på samma tid. Till solv bör brukas stålringar. I ytterkanten varpas 4 lintrådar, som ger stadga. Vävskeden bör ha mjuka tänder och stå helt lös i lådan. Ju mer inslag av löst spunnen tråd man kan få in, desto bättre filt.

Valkningen är mycket viktig, men bör överlåtas till yllefärgare och inte till någon torpare som byggt en stamp. Även överskärningen och pressningen bör yrkesmannen ta hand om.

----------------------------
 
1733Om baggsöta (Gentiana lutea)Anonym
1798, juli-aug

OM BAGGSÖTA, GENTIOANA LUTEA

Baggsöta är ett smickrande namn, för den är ganska besk. Hjälper mot svag matsmältning, frossa och mask. Den växer i Dalarna och Norge, men borde prövas att odlas lite varstans. Rötterna borde hanteras som persiljerötter, torkas och förvaras i brädlårar. Malörten kan användas i stället, då den har samma egenskaper. Även tusengyllen, som växer vid havsstränderna ger samma nytta. Stickelblomman används av fattiga som humle. I Uppland växer besksöta. I Tyskland finns flera arter Entzian eller Bitterwurtz och botar hundbett, leverns, urinvägarnas och mjältens förstoppningar.

----------------------------
 
1734Utdelade hedersbelöningarPatriotiska Sällskapet
1798, juli-aug

UTDELTA HEDERSBELÖNINGAR AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET

Två har fått hedersbelöningar, då de för storskiftets skull flyttat ut sina gårdar. Två har fått belöning för 15 års tjänst.

----------------------------
 
1735KungörelsePatriotiska Sällskapet
1798, juli-aug

KUNGÖRELSE

Allmogen har inte riktigt fattat de bevis som fordas för hedersbelöningar för gårdsflyttning ur by till vinnande av större bekvämlighet vid storskifte. Belöningen gäller för dem som flyttat sin gård och anlagt ett nybygge. Inga andra flyttningar menas.

----------------------------
 
1736Anmärkningar angående väderleken för juni och juli 1798Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1737Hur införskriven stor boskap blivit skött, och trivts på Bennviks gård i FinlandBladh, Peter Johan
1798, sept-okt

BERÄTTELSE HURU UTIFRÅN INFÖRSKRIFWEN STOR BOSKAP BLIFWIT SKÖTT, OCH HURU DEN WELAT TRIFWAS PÅ BENN-WIKS GÅRD I FINNLAND.

Boskapsskötseln, som är den äldsta och viktigaste delen av lanthushållningen, är den mest vanvårdade av våra näringar.

Människor kan överleva under lång tid med ett minimum av föda.

Det kan vara bra att känna till, så att man inte ger upp i förtid, om man hamnar i en svår belägenhet. Dock blir människorna så undernärda att de inte duger något till och sjukdomar och olyckor följer i spåren.

På samma sätt blir det med djuren. Om de får undermålig näring ger de ingen avkastning.

Det är vår skyldighet att som kungar på jorden ta hand om våra slavar. Även om de bara är några tama kreatur.

Djurens vantrivsel beror på den vanskötsel de utsätts för. Kalven, som skall gödas tages från modern.

Tjurkalven rövas strax i ungdomen fortplantningsförmågan och får vänjes vid oket och livslång undernäring.

Hondjurens umgänge med det andra könet bestäms av ägarens fördel. Kalvningen skall passa husbondens planer, annars pliktar kon med livet.

1785 mottog jag detta hemman och upptäckte att korna hade ganska gott hull. Det påstods bero på gott sommarbete. Men en lejd ladugårdspiga, såg till att korna fick hö på vintern. Hon visste att bonden hade råd och var van att köpa hö. Det fanns lite åker i förhållande till ängen och all halmen gick till häststallet.

Jag förbättrade ängen och gjorde åkern till linda. All gödsel, som inte behövdes i köksträdgården lades på ängen.

Hagarna närmast gården nyttjas till att ha de djur i, som behöver särskild tillsyn. Mjölkkorna kan släppas där en stund om vädret är otjänligt. De längre bort belägna hagarna nyttjas av hästarna. Hagarna ger två gånger i månaden foder åt 20 stora kor under en dag. Under fjorton dagar får ingen betning ske. Djuren har tillgång till salt, sjövatten, sol- och regnskydd.

Djuren släpps inte ut förrän runt 5 juni, vilket är senare än grannarna gör.

Näringen på gräset avtar redan i augusti och i oktober är sommarbetet helt slut. Då släpps korna ut en liten stund mitt på dagen för att få luft och ögonfägnad. Sedan stängs de in i sin åtta månaders vinterboning. Från oktober leva de på vinterförrådet. Trots det är de varje år magrare om höstarna än om vårarna.

Förslag att hålla boskapen inomhus hela året är inte fel. Dock uppstår på de flesta ställen svårigheter därvid.

Vinterfödan består av rent hårdvallshö 3-5 gånger om dagen. Därtill mäsk efter hushållets bryggning. Mjöl bara om höet är dåligt. Agnar och skuren halm, som legat några timmar i hett saltsjövatten ges varje dag, påstrött med ett par nävar mjöl.

Rönnlöv eller hö påslaget med kokhett saltsjövatten ges att dricka. Korna dricker aldrig kallt. Ett par gånger i månaden ges ett par salta strömmingar doppade i tjära.

Deras tänder gnides med salt och alun en gång i veckan.

Under dem strös sågspån istället för halmboss och de hålls rena genom skrapning.

De första åren utgallrade jag de sämsta djuren. Jag köpte de bästa finska mjölkkor, som stod att få. Efter mitt giftermål förkovrades min ladugård till möjligaste höjd här i landet. Efter min hustrus död har tyvärr ladugårdens förkovring förfallit. Det är omöjligt för en husbonde att ha den innersta tillsynen över djuren.

1790 köpte jag från Sverige 3 kor och 1 tjur av Strömsholmska rasen, som är fallna efter för länge sedan införskrivna holländska kor.

Genom att tjänstefolket inte mjölkade ur råmjölken 3 gånger om dagen fick kor, som jag köpt från Bremen, mjölkstockning och är förstörda.

Bättre lyckades det med 4 kor från Ost-Frisland, som trots lång sjöresa och övervintring i Skåne har klarat sig bra.

Följer tabeller på hur mycket varje ko har mjölkat under sju år.

Slutsatsen blir att de stora utländska korna mjölkar fyra gånger mer än de små finska.

Följer tabell på hur mycket foder de olika korna fått. Jag överlåter till läsaren att bedöma kalkylen över en stor kos kostnad och avkastning. Då mjölkpriset inte stigit, som andra varor blir avkastningen på en vanlig bondgård ingen. Bonden måste ändå hålla djuren för att få mjölk till hushållet och gödsel till åkrarna, men han är sällan medveten om att förtjänsten uteblir.

Man bör ej heller överdriva kreaturens bättre underhåll, ty en frossare och drinkare är inget bra arbetshjon. En amma skall ha tillräcklig men tarvlig spis för att ge ymnig och sund mjölk.

Mitt intresse för att hålla stora utländska kor har varit att bevisa att det inte är vårt klimat, som är orsaken till våra nödväxta djur. Det har visat sig att man med tålamod och en viss kostnad i början kan förbättra ladugårdshushållningen genom god skötsel. Detta till nytta både för ägaren och fosterbygden.

Peter Johan Bladh.



----------------------------
 
1738Extrakt ur Edinburgs MagasinAnonym
1798, sept-okt

EXTRACT AF EDINBURGS MAGAZIN, 6:TE TOM. 1795.

Produktion av metaller, tråd, vävnader, hampa, lin i olika engelska orter. Manufaktur i Beminster sysselsätter 2000 personer.

En pojke kan driva ett spinnhjul för flera spinnare. Där vävs säckar utan söm till mjöl och säd.

----------------------------