1719	Berättelse om två dikesplogar	Sjöman, A J
1798, mars-april BERÄTTELSE OM TWÄNNE DIKES-PLOGAR Ritning och beskrivning av plogen och dess användning.
----------------------------
1720	Anmärkningar angående boskapsskötseln	Anonym
1798, mars-april ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE BOSKAPSSKÖTSELN Inga svar på frågan om boskapsskötselns bringande till grundnäring har utrett frågans ändamål. Detta har förvånat mig, då hela jordens lycksalighet beror därpå. Omständligt resonemang runt missförstånden vid besvarande av frågan. Det finns 143 slags frön men de flesta går ut, då de kultiveras av boskapens dynga. Kanske kan myrar, berg, vikar, åar, strömmar och havsvikar förvandlas till brödgivande planer. Förslag på olika växter, som skulle kunna kultiveras t.ex. tallens mandellika kärnor. Dynga är den säkraste gödningen. I kornas magar finns som bekant den livsluft, som tar hand om näringen och gör blodet rött. Denna livsluft befordras sedan till växterna. Dynga efter olika djur, måste ha olika verkan på olika växter. Därför är inte utländska boskapsslag lämpliga. Den nordiska boskapen skall utgöra huvuddelen. En hushållare borde ha älgar, hjortar och rådjur för gödselns skull.
----------------------------
1721	Uppgift om den förändring Friggesby boställe undergått från 1790-1798	Frölich, C G
1798, mars-april UPGIFT AF DEN FÖRÄNDRING FRIGGESBY BOSTÄLLE UNDERGÅTT FRÅN 1790 OM WÅREN TIL 1798 SAMMA TID 1790 flyttade jag till Second-Majorsbostället vid Skaraborgs Regemente. Gården var mycket i vanhävd. Beteshagarna var bevuxna med skog, så att man inte hittade kreaturen. Trädgårdslanden var i gott stånd, men annars växte där gamla mossbelupna fruktträd och bärbuskar. Jag röjde och delade gärdena i 5 delar. Jag kan sälja klöverfrö och har 3 torpare. I trädgården har jag ympat och anlagt en trädskola. Jag har byggt om fähuset och med möda och kostnad anlagt en stensatt brunn, 18 alnar djup.
----------------------------
1722	Anmärkningar angående väderleken för februari och mars 1798	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
1723	Erinringar vid föregående anmärkningar angående boskapsskötseln	Anonym
1798, maj-juni ERINRINGAR WID DE I FÖREGÅENDE HÄFTE AF DENNA JOURNAL P. 64 INFÖRDA ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE BOSKAPSSKÖTSELN Med Patriotiska Sällskapets bifall vill jag ge några upplysningar och rättelser med anledning av det i förra häftet anförda om boskapsskötseln. Auktor talar om klassen Triandria och att dess 143 slag skulle kunna kultiveras. De kan inte alls jämföras med våra vanligaste sädesarter. Lostan ger svart bröd och framkallar yrsel och huvudvärk. Trots detta kända faktum kallar författaren dem för Nordens fördolda läckerheter. De frön, som är att rekommendera finns redan beskrivna, men inte lönar det mödan att tillreda ett kärr för att odla dem. Av Diadelphia kan möjligen tranärter tänkas, men varför använda dem till mat, när vi har bönor och andra åkerärter. Tetrandria lämnar inga goda bär och Pentandria duger knappt till matkryddor. Vad han menar med det Nordiska vinträdet förstår ingen. Tallfröna är små och innehåller knappast något mandellikt ämne. Kryptogamerna skulle enligt författaren helt förändras till sin natur om boskapsaveln byttes till Nordens egna boskapsslag. Detta är helt fel, då inga svampar fordra gödsel. De kommer heller inte att kunna kultiveras. Att Nordens egna växter skulle ge bättre gödsel från Nordiska djur, är naturligtvis nonsens. Marken i inhägnader för hjort och rådjur ser likadan ut som efter vanliga betesdjur, vilket enligt författarens teori ej skulle vara fallet. Det är inte bevisat att de växter, som ratas av den vanliga boskapen skulle ätas av Nordiska djur.
----------------------------
1724	Ytterligare erinringar vid ovannämnda skrift	Anonym
1798, maj-juni YTTERLIGARE ERINDRINGAR WID OFWANNÄMNDE SKRIFT Att svenska frösorter skulle kunna överglänsa de utländska är inte troligt. Avena elatior växer hos oss, men överträffas av de utländska variationerna. Även i andra världsdelar föredrar man hästar och oxar, trots att där lever stora antiloper t.ex. Den medömkan författaren känner för t.ex. får, som är hitsläpade är helt överdriven. Skulle de inte finnas måste man skaffa andra djur, liksom lapparna har renar och kamchatkafolket hundar till dragare. Människan äger ju uteslutande rätt att begagna sig av djuren. Rå gödsel förtar inte växtligheten, vilket författaren påstår. Detta syns på Gotland, där man gödslat klapperstensfält, som sett helt sterila ut, men har fått en fin växtlighet.
----------------------------
1725	Om rätta såningstiden	Anonym
1798, maj-juni OM RÄTTA SÅNINGS-TIDEN En god regel: att såning i tjäle om våren, ger säker missväxt både för säd och halm. Såning i torr och varm jord ger god säd och mycket halm. Det gäller att lära sig när olika jordar är färdiga för sådd. Varnas för förtidig sådd om våren.
----------------------------
1726	Om tillredning av vinbärsvin	Anonym
1798, maj-juni OM TILREDNING AF WINBÄRS-WIN I Betlehem i Amerika har man flera år tillrett vinbärsvin, som liknar madeiravin. De fullmogna bären trampas och pressas, blandas med vatten och pudersocker. Efter tre veckor tillsluts sprundet. Sedan bör det ligga ett par år. När det tappas görs svickan en tum upp, så att bottensatsen inte kommer med. Kan destilleras, särskilt om man tillsätter melass. Alla frukter med sötma duger att göra vin av. Det är sockret som gör vinet, bären är bara en krydda.
----------------------------
1727	Något angående ladugårdsskötseln i Skottland	Anonym
1798, maj-juni NÅGOT ANGÅENDE LADUGÅRDS-SKÖTSELN I SCOTTLAND När herr Blackwell övertog gården efter sin far och farfar, reste han runt i England och köpte upp de bästa kreatur han såg. Han anställde goda ryktare och gav djuren fett hö, fin halm, gott sommarbete och rovor. Han hade aldrig fler djur än att fodret räckte. Han kunde snart leja ut springbaggar och tjänade gott på det. Då detta lyckades så bra, hyrde han ut hingstar också. Även i Sverige tilltar intresset för att bringa aveln till sin höjd. Det gäller att ha goda beten. Boskapsskötseln fordrar mer tillsyn än åkerbruket. Man måste kunna lita på de anställda. En gammal regel säger: det är som med brännvinspannan, ju starkare man lägger i den ju förmånligare avkomst. Jag bor på 1/2 hemman och har 15 kor, men får mer mjölk än på sätesgården, där man håller dubbelt så många kor. Djuren är av samma ras. Man måste se till att korna urmjölkas varje gång annars sina de. Mjölkerskan får inte vara för hårdhänt. En rotesoldat, som kom från kriget startade med kor, som han själv skötte och mjölkade och var efter 20 år en förmögen man. I Pommern och Tyskland arrenderar kvinnor kor och det vore önskvärt att så vore fallet även i Sverige. Ty skötseln och det egna intresset följs åt.
----------------------------