1713	Väderleken i Möckleby 1797	Anonym
1798, jan-febr WÄDERLEKEN OBSERVERAD I N. MÖKLEBY FÖRLIDNE ÅR 1707. Väderleksiakttagelser i Möckleby år 1797.
----------------------------
1714	Utdrag ur ett brev angående årsväxten i Dalarna	Anonym
1798, jan-febr UTDRAG AF ET BREF ANGÅENDE ÅRSWÄXTEN I DALARNA. Årsväxten svag och säden blir nog dyr.
----------------------------
1715	Brev om årsväxten i Finland	Anonym
1798, jan-febr ÅBO DEN 24 DECEMBER 1797. Växten var riklig fram till 17 juni, då ett slagregn lade all säden efter marken. Den reste sig aldrig. Under halmen hade åkermössen gästabud och förökade sig till stor mängd. Mul- och klövsjuka angrep kor och oxar i Österbotten, men då den upptäcktes i tid och blev behandlad med omslag av Aqva Saturnina gick inflammationerna tillbaka. Klöven föll av och djuret kunde inte gå på ett par månader.
----------------------------
1716	Utdelade hedersbelöningar	Patriotiska Sällskapet
1798, jan-febr UTDELTE HEDERSBELÖNINGAR AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET. Belöningar bekostade av Sällskapet: För utflyttning till främjande av storskiftesdelning. Stenhusbyggnader. Belöningar bekostade av den som föreslagit: Uppodling, fruktträds plantering, för insikt och betjäning med hästsjukdomars botande. Samt för långvarig tjänst.
----------------------------
1717	Anmärkningar angående väderleken för december 1797 och januari 1798	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
1718	Sätt att genom murbruk förbättra äldre och nyare trähus	Rydberg, Lilljeström
1798, mars-april ET FÖRSÖKT SÄTT AT GENOM MURBRUK, MED BESTÅND I LÄNGDEN FÖRBÄTTRA SÅ ÄLDRE SOM NYARE TRÄHUS-BYGGNADER Husen måste ha stått några år, så att de satt sig. Beskrivning av arbetssättet. Besparing av tusende timmer. Årlig besparing genom att husen blir täta och dragfria. Murningen hindrar regn och väta att tränga in och hindrar röta. Husen liknar stenhusbyggnader, särskilt om de målas med någon vitriolfärg. Skulle någon spricka i murningen uppkomma, är den lätt att laga. Elden får sämre fäste i dessa väggar, som är behandlade med murbruk. Tillägg av Liljeström, sedan han läst Rydbergs redogörelse.
----------------------------
1719	Berättelse om två dikesplogar	Sjöman, A J
1798, mars-april BERÄTTELSE OM TWÄNNE DIKES-PLOGAR Ritning och beskrivning av plogen och dess användning.
----------------------------
1720	Anmärkningar angående boskapsskötseln	Anonym
1798, mars-april ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE BOSKAPSSKÖTSELN Inga svar på frågan om boskapsskötselns bringande till grundnäring har utrett frågans ändamål. Detta har förvånat mig, då hela jordens lycksalighet beror därpå. Omständligt resonemang runt missförstånden vid besvarande av frågan. Det finns 143 slags frön men de flesta går ut, då de kultiveras av boskapens dynga. Kanske kan myrar, berg, vikar, åar, strömmar och havsvikar förvandlas till brödgivande planer. Förslag på olika växter, som skulle kunna kultiveras t.ex. tallens mandellika kärnor. Dynga är den säkraste gödningen. I kornas magar finns som bekant den livsluft, som tar hand om näringen och gör blodet rött. Denna livsluft befordras sedan till växterna. Dynga efter olika djur, måste ha olika verkan på olika växter. Därför är inte utländska boskapsslag lämpliga. Den nordiska boskapen skall utgöra huvuddelen. En hushållare borde ha älgar, hjortar och rådjur för gödselns skull.
----------------------------
1721	Uppgift om den förändring Friggesby boställe undergått från 1790-1798	Frölich, C G
1798, mars-april UPGIFT AF DEN FÖRÄNDRING FRIGGESBY BOSTÄLLE UNDERGÅTT FRÅN 1790 OM WÅREN TIL 1798 SAMMA TID 1790 flyttade jag till Second-Majorsbostället vid Skaraborgs Regemente. Gården var mycket i vanhävd. Beteshagarna var bevuxna med skog, så att man inte hittade kreaturen. Trädgårdslanden var i gott stånd, men annars växte där gamla mossbelupna fruktträd och bärbuskar. Jag röjde och delade gärdena i 5 delar. Jag kan sälja klöverfrö och har 3 torpare. I trädgården har jag ympat och anlagt en trädskola. Jag har byggt om fähuset och med möda och kostnad anlagt en stensatt brunn, 18 alnar djup.
----------------------------