1695 | Utdrag ur häradsrättens protokoll vid tinget i Kemi träsk den 23 mars 1797 | Stenman, N |
1797, juli-aug UTDRAG AF HÄRADS-RÄTTENS PROTOCOLL, HÅLLIT WID LAGA TINGET MED ALLMOGEN AF KEMI TRÄSK OCH KUOLAIERFWI TINGSLAG Å PRÄSTEGÅRDEN I KEMI TRÄSK BY DEN 23 MARTII 1797 Vid detta tillfälle tillkännagavs att adjunkten Johan Wegelius tilldelats en skådepenning i silver för att han vid Landsort byggt ett stort skepp och fört det till Kemi älv, som trots svåra forsar inte skadat fartyget. Församlingen fägnade sig över hans företag att bygga fartyg, som skulle kunna tillföra orten säker vinst. | ||
---------------------------- | ||
1696 | Om Eric Anderssons på Slytefallet berömliga uppodlingar | Hedin, Carl gustaf |
1797, juli-aug OM ERIC ANDERSSONS PÅ SLYTEFALLET BERÖMLIGA UPODLINGAR Hans uppodlingar ligger i Lillkyrka och är på sockenstämman bestyrkta. Han har redan tidigare uppmärksammats och blir nu medlem i Sällskapet. Han beskriver sina arbeten. | ||
---------------------------- | ||
1697 | Anmärkningar angående väderleken för juni och juli 1797 | Patriotiska Sällskapet |
---------------------------- | ||
1698 | Beskrivning på ett uthus nyttigt för en liten hemmansägare | Algren, Sven |
1797, sept-okt BESKRIFNING PÅ ET UTHUS, NYTTIGT FÖR EN LITEN HEMMANSBRUKARE. Sven Algren beskriver och lämnar ritning till ett uthus, som han för 18 år sedan byggt på sin tomt och haft stor nytta av. Där torkar han lin, mältar och torkar malt, röker fläsk och smider till husbehov. Han har även en liten handkvarn. På golvet har han en liten brunn. | ||
---------------------------- | ||
1699 | Släktet metmask | Anonym |
1797, sept-okt SLÄGTET METMASK, LUMBRICUS. Beskrivning av olika daggmaskar eller som de kallas metmaskar. De är hermafroditer och kan växa ut om de blir delade. Dock har bakre halvan svårare att bli hel. De används flitigt till medicin, helar sår på 7 dagar och botar öronvärk och lamhet. Dessutom får gråhåriga jungfrur ungt hår igen om de kammar sig med ett pulver av torkade metmaskar. I moralisk bemärkelse föreställer maskar ödmjukhet och ringhet. Många exempel i Bibeln. | ||
---------------------------- | ||
1700 | Anteckningar angående ullhandeln och klädestillverkningen för tio år sedan | Anonym |
1797, sept-okt ANTECKNINGAR ANGÅENDE ULL-HANDELN OCH KLÄDES-TILWERKNINGEN M.M. FÖR NEDANNÄMNDE ÅR. Tabeller på försåld svensk ull åren 1751-1779 och motsvarande för inköpt spansk och portugisisk. Även klädestillverkningen redovisas för samma år. Både vikten av ullen och priset redovisas. | ||
---------------------------- | ||
1701 | Berättelse om en ovanlig hop insekters framtågande på Väddö i Roslagen | Anonym |
1797, sept-okt WÄDDÖ, ROSLAGEN, DEN 6 JUNII. Den 5 juni kom en hop Libellulae (trollsländor) flygande i ovanlig mängd. Då man aldrig sett något liknande önskar man få upplysning om detta kan få några skadliga verkningar. | ||
---------------------------- | ||
1702 | Anmärkningar angående väderleken för augusti och september 1797 | Patriotiska Sällskapet |
---------------------------- | ||
1703 | Anmärkning angående skötseln av getter, svin och höns | Geijer, Carl Fredric |
1797, nov-dec ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE SKÖTSELN AF GETTER, SWIN OCH HÖNS. En bock får mjukare ragg om han födes med löv och halm i stället för tallris. Prov insändes. För att hindra getter att flöja, avbrytes stjärten i ungdomen. För att förekomma brånad, som ger köttet osmak bestrykes buken med tjära. Gödsvin uppfödas i små kättar och ges vassarv (andmat, narv) och hästdynga blandat med mjöl. För att förhindra dynt ges kräftskal, rönnbär och urin eller kalk i mjöl. Utom den lilla kätten är lämpligt med en uteplats, som täcks med mossa och myrjord, så att man kan ta vara på gödseln. Genom att göra utrymmet litet kan svinen inte göra ogagn, utan sover sig till fetma. Lägger man ormbunkar under dem påstås de vara skyddade för löss. Även i hönshus gör ormbunke nytta. På samma sätt som kolstybb blandat med sand för skogsfågeln att bada i. | ||
---------------------------- |