1665Försök om en fullständigare kunskap om iglar och deras nyttaAnonym
1796, nov-dec

FÖRSÖK TIL EN FULLSTÄNDIGARE KUNSKAP OM IGLAR OCH DERAS NYTTA. (FORTSÄTTNING).

Beskrivning av olika iglar.

Indiska igeln finns i Ostindiska havsvatten och skiljer sig inte mycket från hästigeln.

Läkarigeln är den största, hela 5 tum lång. Den har 105 broskaktiga ringar sammansatta som kedjan till ett byxsäcksur. Huru stor är icke Skaparen i allt! Är mindre allmän i Uppsala och Stockholmstrakten beroende på att varje badande förser sig med 900 iglar, som det berättas. Den föder ungar i juli, en varje timme, alltså 444, vilket anses litet i förhållande till andra iglar. Den tål inte att styckas och utväxer inte hel igen.

Randigeln är sällsynt.

Hästigeln är allmän och har synts även i saltvatten. Enligt sägen dör en häst, som blir sugen av 9 iglar. Hästigeln föder en unge. Används i stället för läkarigeln.

Allmänna igeln beskrivs med fem förändringar i sitt utseende. Ögonen sitter i två rader och då han visar alla är de åtta. Den föder 1600 ungar ur ägg.

Tvåögda igeln släpar omkring sina ungar under lång tid. 8-12 stycken hänger de under moderns buk. Den finns i Mälaren.

Capigeln är funnen vid Goda Hoppsudden och liknar indiska igeln.

----------------------------
 
1666Försök att göra talgljus med trävekarAnonym
1796, nov-dec

FÖRSÖK AT GÖRA TALGLJUS MED TRÄWEKAR.

Uppfinningen att göra ljus med vekar av trä inlindade i bomull är väl inte ny, men tycks inte ha fått den uppmärksamhet den förtjänar.

Runda, jämna stickor av tall viras med bomull och doppas i brännvin. De brinner med klar, stark låga. 2 ljus räcker att lysa upp det största rum.

----------------------------
 
1667Väderlek och årsväxt i Halland 1776Anonym
1796, nov-dec

UTDRAG AF ET BREF FRÅN HALLAND 10 OCT 1796, ANGÅENDE WÄDERLEK OCH ÅRSWÄXT.

Brev från Halland. Vid provtröskning visade det sig att rågen givit mindre än förra året. Plommonträden fick ett slags missväxt i överflöd. Långsmala frukter utan kärna som gav en smäll när de bröts itu. De torkade och svartnade och föll till marken.

----------------------------
 
1668Utdrag ur ett brev från ÅboAnonym
1796, nov-dec

UTDRAG AF ET BREF FRÅN ÅBO LÄN DEN 30 OCTOBER 1796, ANGÅENDE NYSS ANFÖRDE ÄMNE.

Höstsäden blev misslyckad men vårsäden artar sig bättre. Skärbonden spår kallt väder vid nästa nymåne och då torde inte brodden vuxit för högt. Boskapen går fortfarande ute 30 oktober.

----------------------------
 
1669Anmärkningar angående väderleken för okt. och nov. 1796Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1670Anmärkningar angående lanthushållningen i EnglandSchulzenheim, David v
1797, jan-febr

NÅGRA ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE LANDTHUSHÅLLNINGEN I ENGLAND.

David von Schultzenheim har läst den av konung och parlament i England utgivna och stadfästa Board of Agriculture, som behandlar odling och ekonomi. Exempel från olika delar av England och Skottland ges.

Åkern läggs numera sällan i träda utan man använder cirkulation.

I Leicester har man förnämlig fåravel.

Från Middlesex lämnas goda underrättelser om trädgårdsskötsel.

8500 kor underhålles för Londons räkning.

Särskilda kapitel behandlar gödseln. Åtskilliga ämnen föreslås att användas. Försök med så kallad toppdressing har gjorts med god nytta. Det innebär att man sprider ett tunt lager gödsel över det sådda. Människoexkrementer blandas med kalk, varav gödseln blir torr och lukten avtar. Gödseln skall inte läggas i gropar, utan på plan mark och fukten föras till tunnor genom stenlagda diken. Lämpligt är också att bygga ett tak ovanför, där man kan ha duvslag. Vanligtvis varvas kogödsel med hästgödsel, men även andra ämnen blandas i och kallas compost.

Potatisodling är mycket förekommande i England och används till djurföda. Olika sorter finns och redogörelse för odling och förvaring ges. Gropar klädda med halm anses bäst.

En såmaskin s.k. drillmaskin beskrivs. Köpt till Sverige kostar den med dryg tull och frakt 130 R:d.

Ett sätt avleda vatten från kärr och sankmarker vore att söka källan och leda bort vattnet genom rör en bättre väg. Vid försök hände dock att en hel stad miste sitt vatten.

----------------------------
 
1671Försök till förbättrande av mager hårdvallUggla, C H
1797, jan-febr

FÖRSÖK TIL FÖRBÄTTRANDE AF MAGER HÅRDWALLS ÄNG. FORTSÄTTNING.

Avkastningsrapport från den tidigare beskrivna ängsuppodlingen vid Djula i Södermanland av C.H.Uggla

----------------------------
 
1672Medel att hjälpa en trög smörkärningAnonym
1797, jan-febr

MEDEL AT HJELPA EN TRÖG SMÖRKÄRNING.

Om svårighet med trög smörkärning uppstår, avhjälpes det genom att man skirar litet smör och häller i grädden och sedan fortsätter kärningen.

----------------------------
 
1673Sammandrag av några särdeles händelser och märkvärdigheter för äldre tiderAnonym
1797, jan-febr

SAMMANDRAG AF NÅGRE SÄRDELES HÄNDELSER OCH MÄRKWÄRDIGHETER FÖR ÄLDRE TIDER; IFRÅN A.H.A:SON.

Fortsättning av kyrkoherde Nic. Nic. Kroks berättelser om Ryttern.

1658 uppsattes klockan i Lill-Rytterns kyrkotorn.

1659 födde en tacka 5 lamm.

1659 brann Molntorps kvarn. Strömmen vid Kolbäcksån stod still i 16 timmar.

Sonen Nic. Reuterhusii fortsätter.

1691 kom Carl XI till Västerås och besiktigade domkyrkans skada, sedan tornet avbrändes av en ljungeld 9 maj. Gudtjänsterna hölls på slottet.

1692 kom Carl XI med Änkedrottningen till Västerås. De följde Fursten och Furstinnan till vägs till Örebro.

1693 var mycket sjukligt både bland människor och djur.

1694 slog åskan ned i Gråmunke (Riddarholms) kyrkan och dödade 3 personer under gudstjänsten. Samma dag slog den ned i Jäders kyrka i Södermanland och dödade 1-2 personer. Den 8 december sattes globen upp på domkyrkotornet i Västerås. Det har åtgått 500 dukater fint guld, som skänkts av Carl Xl. När den stod på marken mätte den 2 alnar i höjd.

1695 var det blidväder till jul, men 1696 blev en sällsynt vinter och vår med regn och missväxt.

Den 1 juni brann Glanshammars kyrktorn.

1697 dog mycket folk. I Uppsala låg fattiga döda på gatorna och begravdes utan kistor flera i varje grop på fattigkyrkogården utanför staden.

1698 kom många sjuka och fattiga från Dalarna, Södermanland och Uppland och spred smitta.

1705. Den 4 maj uttogs silverkistan i Tidö valv och sändes förseglad till Stockholm samt ett skrin med juveler. Grevinnan Elisabet Oxenstierna öppnade åter valvet och tog ur en broderad nattlåda.

1708 dog biskop Carlsson på Gillberga gård. Han begravdes i Västerås.

Samma år avrättades en kona, som mördat flera barn och en tidelagare, en 67 års gubbe på Svinmarken.

1709 frös isen mellan Göteborg och Marstrand och även Bälten.Det olyckliga slaget vid Poltava 28 juni förorsakade stora utskrivningar. De hemmavarande befalldes att ha gevär hemma.

I november anföll danskarna i Skåne och i december blev Riga belägrat. 1710 i februari hade danskarna intagit hela Skåne. Rådgjordes om kyrkomedlens användande till kronans behov och annan godvillig hjälp. Segern vid Hälsingborg uppmuntrade folket.

Pesten tog 12000 människors liv i Stockholm. Smittan sprider sig över landet.

1710 I Ryttern dog 30 personer och 3 torp blev öde. Dyrtid och missväxt.

1711 sågs en eldkula stor som månen på himlen.

Den 30 maj kom Änkedrottningen och prinsen och prinsessorna till Strömsholm för att undgå pesten. Ingen fick resa genom Enköping och Nykvarn från Stockholm, då pesten grasserade där. Alla skulle förete sundhetspass.

Den 18:de avrättades den som brände Fiholm.

1712 i december var allmogen samlad vid Strömsholm för att få besked om den nya krigsskatten.

----------------------------