1655	Tankar om järns förvarande mot luft och vatten	Anonym
1796, juli-aug TANKAR OM JÄRNS FÖRWARANDE EMOT LUFT OCH WATTEN. Hittills finns 2 metoder mot rost, oljeaktigt överdrag och förtenning. Den svarta färgen på järntak drar åt sig solstrålarna och gör rummen odrägligt varma och det underliggande trävirket torkar. Oljefärgen består bara 2-3 år. Vid förtenning uppstår rostfläckar av järnsmitta i tennet. Kan undvikas med tillsats av renad zink, vilket är kostsamt. Tjära har den egenskapen att den inte torkar och bryts i veck, som kan uppstå genom att plåten värms och kyls. Om man bereder en salva med tjära liksom målarfärg och sedan täcker med spegelfolie bör mångårig varaktighet vinnas. Ren kvartssand skulle vara billigast men anses för genomskinligt. Av glimmer, talk och asbest skulle kunna göras pulver till guld och silverfärg att användas istället för folie. Torde inte kosta mindre, även om ämnena i sig själva är billiga. Blad eller folie av guld, silver äkta som oäkta, fästes på många arbeten. Bly och zink torde ha samma egenskaper. Detta kan ses dyrbart, men om man räknar all oljefärg, som läggs på ett tak och räknar in den nationella förlusten av all linoljan torde det inte bli dyrare.
----------------------------
1656	Försök att i aretmetisk enfald framställa och upplösa det allmänna hushållsproblemet	Anonym
1796, juli-aug FÖRSÖK AT I ARITHMETISK ENFALD FRAMSTÄLLA OCH UPLÖSA DET ALLMÄNNA HUSHÅLLS-PROBLEMET. Redogörelse för folkmängd, statens inkomster och den enskildes. Jämförelse med Englands ekonomiska ställning. Enligt den tryckta hushållräkningen 1760 finner man att 2.400000 människor ägt en tillgång på 80 miljoner R:d. Svenska regeringen har disponerat 5 miljoner R:d.
----------------------------
1657	Försök till en fullständigare kunskap om iglar och deras nytta	Anonym
1796, juli-aug FÖRSÖK TIL EN FULLSTÄNDIGARE KUNSKAP OM IGLAR, OCH DERAS NYTTA. (FORTSÄTTNING) Fortsättning på artikel om iglar från 1795. Iglars betydelse i stället för artificiell koppning känner alla läkare. De ha dock använt den med viss försiktighet, då man ansett dem vara giftiga. Detta har berott på att de levt tillsammans med andra giftiga djur som ormar och ödlor. Nya rön har dock framkommit och man misstänker inte iglar för att innehålla mer gift än koppjärn. De är ju släkt med ofarliga maskkräk. Iglar används vid alla sjukdomar, som förorsakas av fördärvat, skarpt och saltaktigt blod exempelvis skörbjugg. Vidare botas ros, veneriska sår, kräfta, tjocka ben på grund av vattenaktig svullnad, långsam frossfeber, ryggont, podager och gyllenåder. Även skabb och skorv avhjälpes. Likaså huvudvärk och förstoppad kvinnotid, svindel, tandvärk och reumatisk värk, melankoli och lussjuka lindras. Man bör använda ett stort antal iglar. I Norrland har man 30 stycken åt gången. Blir de för många framkallar de svimning. Det är viktigt att reta dem så att de biter sig fast ordentligt och sedan inte oroa dem utan att de släpper av sig själva. Såret tvättas med saltvatten, ättika, vin eller brännvin och täckes med en bit mirakelplåster. Äldre läkare använde kopphornet efter igeln, för att inget gift skulle finnas kvar. Efteråt tvättas med olja och strös på manna, pulvriserad kummin, ättika, spindelväv och brända galläpplen. En läkare gjorde experiment med att skära av bakändan på igeln, så att blodet rann rakt igenom. Vinsten skulle vara att man inte behövde mer än en igel, då den stympade fortsatte att suga så länge det behövdes. En igel har 24 magsäckar, där blodet samlas. Man förvarar dem i en flaska eller burk nedsänkt i en damm. Ligger de i en flaska med smal hals kan de pressa ur korken. De gör också gagn som barometer. Vid vackert väder ligger de på botten av glaset i åtskilliga krökar, men vid regn uppstiger de till vattenytan. Vid häftig blåst far igeln omkring i burken och vid åska får han krampryckningar. Vid köld ligger han stilla på botten. Iglar fångas på våren, när fisken leker. Vi har korteligen inhämtat de fördelar, som Gud tillskyndat oss genom dessa alls intet prunkande men besynnerliga kräk. Dock är det med iglarna som med annat gott, det måste användas med förstånd.
----------------------------
1658	Anteckningar angående årsväxt och väderlek i Halland	Anonym
1796, juli-aug ANTECKNING ANGÅENDE WÄDERLEK OCH ÅRSWÄXT M.M. I HALLAND. God sädes- och gräsväxt. Fruktträden ger mindre på grund av regn och blåst under blomningen. Dessutom har mask angripit frukten. Växter som älska väta har blommat ymnigt.
----------------------------
1659	Utdelade hedersbelöningar	Patriotiska Sällskapet
1796, juli-aug UTDELTE HEDERSBELÖNINGAR AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSAKPET. Skådepenningar i silver för uppodling och trädplantering, samt hattband i silver för anställning i 10-15 år för drängar. Halskedjor i silver till pigor för samma tid.
----------------------------
1660	Anmärkningar angående väderleken för juni och juli 1796	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
1661	Försök till svar på fråga: Vilka är de rätta grunderna att inrätta cirkulationsåkerbruk	Palmér, Joh, G
1796, sept-okt FÖRSÖK TIL SWAR PÅ DEN AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET UTSATTE FRÅGA: HWILKA ÄRO DE RÄTTA OCH ALLTID GÄLLANDE GRUNDER, SOM WID INRÄTTNINGEN AF CIRCULATIONS-ÅKERBRUK BÖRA I AKTTAGAS? AF JOH G PALMÉR, REVISOR Då jag är övertygad om cirkulationsbrukets fördelar framför andra odlingssätt, tar jag tillfället i akt och ger mina erfarenheter av detta sätt. Vinsten är större. Avkastning kräver mindre folk och dragare. Redovisning av gårdens odling, kostnad och vinst med det gamla odlingssättet. Ännu en redovisning på samma sätt men med cirkulationsjordbruk. Grunder för cirkulationsjordbruken: att inte mer jord får ligga i träda än som årligen kan gödas att klöversädet, som är minst underkastat missväxt och mest givande kommer att i allmänhet nyttjas att åkrarna dikas och en karta görs, som visar tegens storlek och avkastning att man använder tjänliga redskap och det bästa höbärgningssättet Tabell på 7 tegar och vad man sått på dem under 7 år. Med 5 gärden blir vinsten större. Redovisas i detalj sådd, arbetskraft och skörd. En redovisning med gärdena indelade i 4 delar. En lantbrukare måste veta vad hans åker drar för utsäde, skörd, hur mycket gödsel en ko ger, vad gödseln räcker till på åkern och vad kreaturen kräver i foder.
----------------------------
1662	Anmärkningar angående väderleken för augusti och september 1796	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
1663	Tillägg till svaret på cirkulationsåkerbrukets grunder	Palmér, Joh. G
1796, nov-dec TILLÄGGNING WID SWARET PÅ DEN UTSATTE FRÅGA OM CIRCULATIONS-ÅKERBRUKETS GRUNDER. En grundregel vid cirkulationsbruk är att inte mer åkerjord bör trädas än som med tillräcklig gödsel kan förbättras. Att fordra att svenska jorden odlad som i Japan kan inte begäras, men mera nu oupptagen utmark kan uppodlas även här. Förslaget går ut på att dela jorden i 6 delar och ingen del läggs i träda. Tabell på vad som skall sås följer. Även potatisodling förordas. Cirkulationsjordbruket måste anpassas efter lokala förhållanden. Slutligen anmärkes, att ingenting annat kan åstadkomma ladugårdens utvidgning bätre än cirkulationsåkerbrukets allmännare antagande.
----------------------------