| 0171 | Medel att förbättra anstalterna mot eldsvådor | Zettren, Anders |
| 1777, okt MEDEL AT FÖRBÄTTRA ANSTALTERNA MOT ELDSWÅDOR Fortsättning av Journalen för augusti 1777. En allmän eldordning, som läses upp från predikstolarna eller på sockenstämmorna. De flesta eldsvådor orsakas av barn, tjänstehjon och fattigt folk. Ju närmare husen ligger varandra desto större risk. Den som är omgiven av brännbart betalar större brandförsäkring. Byggnaderna särskilt i städerna bör placeras så, att minsta brandrisk uppstår. Byggnadsmaterialet göras mindre brännbart. Ett trähus varar i 100 år, ett stenhus i flera 100 år. Kostnaden för stenhus bör inte avskräcka. Det betalar sig i längden. Eldstäderna bör vara skilda från väggar och bjälkar. Ingen går med bart ljus. Vissa arbeten utföres inte på natten t.ex. lin- och hampberedning. Eld får inte finnas nära krut och andra brännbara ämnen. Man skall hålla tjänliga brandredskap och betjäningen skall vara övad. Två gånger om året hålls brandsyn. Protokollen inlämnas till borgmästaren eller landsherren. Inom 50 år skall alla trähus försvinna i huvudstaden. Folket skall vara indelat i vissa rotar. Vid signal inställer sig var femte. Vid ny signal kommer fler. De skall hjälpa till med släckning, vakthållning, räddning av folk och djur. Signalen är skrik, klämtning, trumning eller skjutning. Så snart branden är släckt, rengörs platsen och delas in i nya kvarter. Efter mätning får alla lika med vad de hade tidigare. Även den, där branden uppstått, får ersättning ur brandkassan. Två tredjedelar betalas av grannarna, resten av ägaren. För lösöre ingen ersättning. Detta förslag vore gott, om verkställigheten inte vore så svår. Ett annat förslag är att brandavgift betalas och försäkringskontor upprättas. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0172 | Tio års avkastning av ett geometriskt tunnland | Bergnehr, Lars |
| 1777, okt TIO ÅRS AFKASTNING AF ET GEOMETRISKT TUNNLAND WÄL BRUKAD OCH BEHÖRIGEN GÖDD JORD, DÅ DET BESÅS MED HWETE, ELLER DÅ DET NYTTJAS TIL ARTIFICIEL ÄNG Tabell över avkastningen. Luzern är synnerligen lönsamt. Frösamling skulle ske i Sverige med visst understöd. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0173 | Till Kungl. Patriotiska Sällskapet. Försök med eggståls förbättring | Angerstein, Joh, Fred:son |
| 1777, okt TIL KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPET. FÖRSÖK WID ÄGG-STÅLS FÖRBÄTTRING Det vidsträckta förtroendet att göra gott järn med eld, vill jag här ifrågasätta. Jag har gjort försök att lägga järn i vatten under många år och fått det präktigaste stål. För att göra metoden snabbare har jag prövat surt dricka och sillake. Jag lade knivar och stålbitar i björkmilan. Till min förnöjelse hade några stycken smält och bildat det bästa och starkaste stål. Med hjälp av en händig bonde i Ingevallsbennings by, Olof Jansson, har jag gjort försök med eggsmide. Av ett gammalt rostigt spjäll fick han stål genom att påföra en gröt av lera och för att få mer gnistor vid smidet strödde han på kalk. Av stålet gjordes knivar vars egg var så vass, att man skar av hår. Jag ifrågasätter om utlänningen kan åstadkomma tätare och finare härdning. Hedemora sockenmän är mycket skickliga smeder och kan liksom kinesen göra efter det de ser. Medsänder fyra stålmetkrokar, som drängen Nils Hansson tillverkat. Han gör även goda fioler. Jag menar att inget bondesmide i landet, går upp mot det i Hedemora. Smederna är värda att Konungen känner till dem. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0174 | Fördelaktigt sätta att rödfärga trähus | Lindekrona |
| 1777, okt FÖRDELAKTIGT SÄTT AT RÖDFÄRGA TRÄHUS Koka 8 kannor vatten, 2 händer vitriol och 2 händer stött harts. Vispa i rågmjöl, så att det blir en tunn välling. Häll i finstött rödfärg och koka igen. Slå i ett kvarter linolja. Denna färg bevarar mot röta och torkar ett slagregn på en timma. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0175 | Greve Scheffers skrifelse med anledning av den medalj, som blivit slagen över honom | Scheffer, Carl Fredric |
| 1777, okt HANS EXCELLENS HERR RIKSRÅDET M M GREFWE CARL FREDRIC SCHEFFERS SKRIFELSE TIL KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPET, I ANLEDNING AF DEN ÖFWER HONOM SLAGNE MEDAILLE, SOM FINNS BESKRIFWEN I JOURNALEN FÖR NÄSTLEDNE MÅNAD Tacktal till Patrioterna, som tilldelat honom en utmärkelse. Han menar, att han blott har framburit andra människors patriotiska offer. Han vill dock verka i Sällskapets anda även i fotsättningen. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0176 | Drunknades och förkvävdas vederfående | Anonym |
| 1777, okt DRUNKNADES OCH FÖRQWÄFDAS WEDERFÅENDE En man föll överbord och visade inga livstecken, när han blev uppdragen. Apotekaren i staden skyndade till och behandlade honom med de medel som i Frankrike blivit påhittade. Han repade sig efter ett par dagars vila på hospitalet. Apotekaren fick av en medborgare ett guldhjärta med påskrift Till en sann förtjänst, Patriotiskt Offer. En kvinna hade blivit uppdragen ur strömmen och som livlös lämnats en timme på stranden. Förd till hospitalet behandlades hon med gnidning med kamfer, inblåsning av tobaksrök, kräkmedel och åderlåtning vid halsen. Hennes enda men av händelsen var att hon dagen efter hade huvudvärk. En man, som skulle hämta upp några redskap ur en 22 fot djup brunn, överraskades av heta ångor från sammanbrunna växter, som blivit kastade i brunnen. När man kylt brunnen med vatten, kunde man hissa upp den livlöse mannen. Han återkom till livet genom de medel till drunknades vederfående, som ofta i utlandet brukas. Patriotiska Sällskapet har ännu inte fått tillfälle att till någon utdela den belöning, som blivit utsatt till drunknades och förkvävdas vederfående. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0177 | Författning mot det skadliga nyttjande av koppar och blykärl | Anonym |
| 1777, okt FÖRFATTNING EMOT DET SKADLIGA NYTTJANDE AF KOPPAR- OCH BLYKÄRL Konungen i Frankrike har utfärdat en förordning, att vinhandlare inte får använda kärl fodrade med bly. Mjölkhustrurna får inte använda kopparkärl och salt- och tobakshandlarna inte vågskålar av mässing. Det ämne som utfälls ur dessa kärl är synnerligen skadligt för hälsan. Vinkärl av järnplåt, mjölkkärl av porslin och viktskålar av hamrat järnbleck rekommenderas. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0178 | Av Kungl Patriotiska Sällskapet utdelade belöningar | Patriotiska Sällskapet |
| 1777, okt AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET UTDELADE BELÖNINGAR Gabriel Ståhlberg för upprensning av Niska fors. Lantjägmästaren Broms, Grimmestorp, Skaraborg, för att på 5 år byggt åtskilliga hus, kalkugn, mjölkvarn, trädgård, vägar och kniphammare. Rektor Axel Nektern i Köping, för att han anlagt en trädgård och även planterat 900 ekar. Skattebonden Pehr Mickelsson i Skuttunge i Uppland för att han börjat köra oxar som stutar. Han har tämt dem nattetid, då allmogen på orten hållit det för vanhedrande att använda dessa djur i åkerbruket. Bonden Olof Jansson i Dalarna för särdeles händighet med klensmide. Brukspatron Angerstein för försök med cementering av stål. Pigorna Brita Persdotter i Vernska, Uppland, och Anna Adamsdotter i Gryt, Södermanland, för trogen tjänst i ladugårdarna. Regeringsrådet Storcks granskning av Patriotiska Sällskapets Handlingar 3:e stycket har kommit av trycket och blir säkert huvudbok för tänkande lanthushållare. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0179 | Anmärkningar angående väderleken för september 1777 | Patriotiska Sällskapet |
| Mycket blåst. | ||
| ---------------------------- | ||