1647	Brev till Ridd. Ferrner angående en påbörjad uppdelning	Uggla C H
1796, mars-april UTDRAG AF ET BREF TIL HERR CANCELLIE-RÅDET OCH RIDDAREN FERRNER, ANGÅENDE EN PÅBEGYNT UPODLING M.M. C.H.Uggla skriver till Riddaren Ferner och redogör för odlingen på Storängen i Djula i Södermanland. Han hade sått med grovkorn från Hälsingland. Höskörden var inte särskilt ymnig och på grund av franska kriget och stapelstädernas nit att inte släppa ut produktionen blir spannmålspriset högt. Redan i början av november var det slädföre.
----------------------------
1648	Om stenporslin	Anonym
1796, mars-april OM STEN-PORCELLAINE. Upptäckten av stenporslin kom till, när en krukmakare såg att på en sjuk och illa sårad häst, flintpulver applicerades på såren. Han visste inte att flinta kunde pulveriseras, så han gjorde försök och med tillblandning av piplera påfann han inventionen att göra stenporslin. I England kallas det Stone-ware. Redogörelse hur man blandar och arbetar i stenporslinsfabriken i Laneend. Här brukas stenkol, som något skämmer färgen, men genom många timmars hetta återkommer vitheten igen. Genom den inbrända stärkelsen fås en fin blå färg. Porslinsfabriken (China Work) i Worcester innehavs av ett intressentskap. Leran tas från Cornwall och arrendet är på 20 år.
----------------------------
1649	Sillfiske och sillsaltning kring Yarmouth	Anonym
1796, mars-april SILLFISKERIET OCH SILLSALTNINGEN, M.M. KRING YARMOUTH. Hela oktober fiskas och alla invånarna i Yarmouth involveras i de 200 fiskebåtarna. De har salt med sig, så att de vid behov kan stanna flera dygn på sjön. Näten lägges ut att fritt följa vinden och strömmen. Fisken förs i land och saltas. Ligger sen i 4-5 dygn i det smälta saltet. Samlas i korgar, som sänkes i kar med vatten, så att saltet sköljs av. Kvinnorna trär nu upp fisken på spett och sedan vidtar rökningen, som sker i tre omgångar, 7-8 dygn varje gång. Vid rökningen faller en del fisk ned. Om det beror på att huvudet gått av kallas de plucks. Går de sönder på annat sätt kallas de crops. Fullhering är den sill, som har mjölken i behåll. Shothering är sill utan mjölke. Fisken packas och säljs. Båtarna byggs i Yarmouth av ek och är 40 fot långa. Näten är bestrukna av färg gjort av ekbark. Saltet kommer huvudsakligen från Lancashire, men är uppblandat med franskt och portugisiskt. Sedan denna annotation gjordes har import av salt till England förbjudits.
----------------------------
1650	Utdelade belöningar	Patriotiska Sällskapet
1796, mars-april UTDELTE BELÖNINGAR. Belöning på 50 R:d för skötspiggens användande till tran och olja gavs till garvaren Djurberg. Bönderna Jacob Johansson och Johan Johansson samt Per Andersson och Michaelsson i Neglinge by, Stockholms län, vann andra pris. Till prisfrågan: Vilka är de rätta grunderna för cirkulationsåkerbruket? Frågan gav 5 svar. Inget av dem svarade upp till Sällskapets önskan men då allmänheten kan ha nytta av svaren utdelades till Nr 1 30 R:d. Författaren var herr Fischer, Luneburg. Skådepenning till Nr 4.
----------------------------
1651	Anmärkningar angående väderleken för februari och mars 1796	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
1652	Svar på frågan: Vilka är de rätta grunderna för cirkulationsåkerbruk	Fischer, Carl Johann af
1796, maj-juni SWAR PÅ FRÅGAN: HWILKA ÄRO DE RÄTTA OCH ALLTID GÄLLANDE GRUNDER, SOM BÖRA IAKTTAGAS WID INRÄTTNINGEN AF CIRCULATIONS-ÅKERBRUKET? AF JOHANN CARL FISCHER, HANNOERISK KAMMAR-CONDUCKTEUR Man är övertygad om, att cirkulationsåkerbruk är det bästa för hushållningen. Det innebär att åkern används till sädesavkastning omväxlande med grässlåtter efter ett bestämt mönster. I Holstein brukas detta med 2/3 boskapsavel och 1/3 sädesskörd. Åkrarna är omgivna av levande häckar. I Mecklemburg är avkastningen omvänd beroende på torrare marker. Där finns flera utgårdar och man satsar på fåravel. Regler vilka staten äskar vid införandet av cirkulationsjordbruk: att folkmängden inte ökas eller minskas att mesta möjliga säd frambringas att man hushållar med skogen att vägarna anläggs väl, för att befordra handeln att staten kan fordra tillbaka startkapitalet Regler vid införandet av cirkulationsbruk ur den enskildes synpunkt: att få riklig avkastning med få kostnader att inkomsten är så lika som möjligt år från år att han får startkapital och frihetsår från utskylder Regler för undersökning av ett fält, som skall anläggas till cirkulation: att ägogränser och gemensamhetsåkrar noga regleras att kanaler genom åkrarna läggs efter bästa läget att byggnader som ligger för nära varandra flyttas med tanke på eldsvåda att marken helst bör kunna vattnas att utskylderna fördelas Regler för hur många avdelningar bör vara på fältet: att en skicklig lantmätare gör fördelningen Regler som bör följas vid införandet av cirkulationsbruket att åkerbrukaren utsår sina vanliga sädeslag att staten får sina förskott återbetalda Förklaringar till att-satserna.
----------------------------
1653	Anmärkningar angående väderleken för april och maj 1796	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
1654	Om åker och ängars gödning med kalk och obränd gips	Anonym
1796, juli-aug OM ÅKERJORDS OCH SÄRDELES ÄNGARS GÖDNING MED KALK ELLER OBRÄND GIPS. Enligt ekonomerna skall förhållandet mellan åker och äng vara 3:1. Av 15 tunnland bör 5 vara ängsmark. Få ägare har dessa proportioner, och även om de ha det, fattas gödsel till åkrarna. Genom att nyttja klöver förmeras gödseln avsevärt. Om man byter från åker till äng, får man större avkastning. Då gödseln är det viktigaste föremål för lanthushållningens bättre tillstånd, gäller att öka densamma. Främst gäller det boskapsgödsel, men en idog lantman måste även ta andra medel till hjälp. Aska, husorenlighet, avträden, köttvatten, gatsmuts och flera ej aktade saker bör användas. Kalk är ett medel, som bör användas mest på sega och våta ställen. Obränd gips har vid försök varit nyttig överallt. Obränd gips är en mjukare kalk innehållande mera vatten och mättad av vitriolsyra. Särskilt lämpligt är att kalka klöverfälten. De ger då god avkastning och man kan se på färgen på bladen att de är dunklare gröna, vilket tyder på fetare växt. Den kostnad att köpa gipsen tar man igen på större avkastning.
----------------------------
1655	Tankar om järns förvarande mot luft och vatten	Anonym
1796, juli-aug TANKAR OM JÄRNS FÖRWARANDE EMOT LUFT OCH WATTEN. Hittills finns 2 metoder mot rost, oljeaktigt överdrag och förtenning. Den svarta färgen på järntak drar åt sig solstrålarna och gör rummen odrägligt varma och det underliggande trävirket torkar. Oljefärgen består bara 2-3 år. Vid förtenning uppstår rostfläckar av järnsmitta i tennet. Kan undvikas med tillsats av renad zink, vilket är kostsamt. Tjära har den egenskapen att den inte torkar och bryts i veck, som kan uppstå genom att plåten värms och kyls. Om man bereder en salva med tjära liksom målarfärg och sedan täcker med spegelfolie bör mångårig varaktighet vinnas. Ren kvartssand skulle vara billigast men anses för genomskinligt. Av glimmer, talk och asbest skulle kunna göras pulver till guld och silverfärg att användas istället för folie. Torde inte kosta mindre, även om ämnena i sig själva är billiga. Blad eller folie av guld, silver äkta som oäkta, fästes på många arbeten. Bly och zink torde ha samma egenskaper. Detta kan ses dyrbart, men om man räknar all oljefärg, som läggs på ett tak och räknar in den nationella förlusten av all linoljan torde det inte bli dyrare.
----------------------------