1638	Väderleken år 1795 vid Norra Möckleby	Anonym
1796, jan-febr WÄDERLEKEN OBSERVERAD ÅR 1795, WID NORRA MÖKLEBY. Året började med stark köld och snö. Flyttfåglarna kom 23 mars. Sommaren torr med dålig växt.
----------------------------
1639	Om årsväxt och väderlek i Halland	Sefström, E
1796, jan-febr OM ÅRSWÄXT OCH WÄDERLEK M.M. I HALLAND. Spannmålstillgången kan sägas var välsignad och vacker. Priset sjönk i början men steg åter till 6 R:dl tunnan. Smöret dyrt. Höväxten har varit ringa och höet är dyrt. Trädgårdsväxterna har tagit skada av den långvariga torkan och svåra blåsväder och dimma. Dessutom har växterna varit angripna av mask. Fruktträden har givit ringa skörd. Stormar har gjort sjöfarten skada. Citroner och pomeranser samt ett slags apelsiner har flutit i land ifrån förolyckade fartyg. Dessa frukter såldes i sjötullkammaren. De var dock angripne av saltvattnet och skämda i smaken. Citronerna med sina hårda skal klarade sig bäst.
----------------------------
1640	Utdrag ur brev om årsväxt och väderlek i Finland	Anonym
1796, jan-febr UTDRAG AF ET BREF, ANGÅENDE WÄDERLEK OCH ÅRSWÄXT I FINLAND. Höskörden ovanligt god. Säden blev skadad av frost och ger mindre än förra året.
----------------------------
1641	Om kammullsspånadsinrättning i Floda socken	Lundquist, Pehr
1796, jan-febr OM KAMMULLSSPÅNADSINRÄTTNING UTI FLODA SOCKEN. Efter 3 års missväxt har kvinnor och andra mindre arbetsföra personer bland allmogen saknat nödig utkomst till livets bärgning. Materialskrivaren Olof Flodin, har därför skaffat arbete med kammullsspånad för att rädda dem från tiggarstaven. Det är ju de uslas sista och vanligaste tillflykt. Enligt spinneriräkenskaperna har utbetalts 300 R:dl i arbetslön. Flodin har vid lasarettet i Stockholm på egen bekostnad förvärvat bättre insikt i hur han skall gå sjuka och nödlidande tillhanda. Hans medfödda böjelse att med utvärtes skadors botande och med invärtes enkla medels användande skaffat honom allmänhetens fulla lovord, vilket härmed till välförtjänt bevis meddelas. Att de fattiga har haft stor förmån av herr Flodins patriotiska nit med spånad och medikamenters utgivande intygas av Floda, Sköldinge och Mällösa församlingar.
----------------------------
1642	Utdelade hedersbelöningar	Patriotiska Sällskapet
1796, jan-febr UTDELTE HEDERSBELÖNINGAR AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET. Ett stort antal personer har fått belöningar: skådepenningar, hattband av silver och skedar för uppodling, trädplantering, biskötsel och lång och trogen tjänst.
----------------------------
1643	Anmärkningar angående väderleken för december 1795 och januari 1796	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
1644	Om en förbättrad och flyttbar tröskmaskin	Silfverstråle, G
1796, mars-april OM EN FÖRBÄTTRAD OCH FLYTTBAR TRÖSK-MACHINE. Modeller på engelska och skotska tröskmaskiner finns. De drivs antingen av vatten eller av kreatur, som går runt. Nackdelen med dem är att de inte är flyttbara. Kapten Brunjan anmodades av sina vänner att göra en förbättring. Tre svåra motstånd uppstod: tyngden, hastigheten och en ohugsam styrka. Med hjälp av ett svänghjul, som trampades av tre man kunde kapaciteten ökas. Var fjärdedels timme ombyttes arbetsmomenten, då en del var tyngre än andra. Artikelförfattaren Silfverstråhle anser att flera förbättringar skulle kunna göras.
----------------------------
1645	Beskrivning av en tröskmaskin som trampas av trenne karlar	Brunijan, M R v
1796, mars-april BESKRIFNING PÅ EN TRÖSK-MACHIN SOM TRAMPAS AF TRENNE KARLAR. Beskrivning av förutnämnda maskin av Brunijan. Ritning saknas.
----------------------------
1646	Uppgift att inrätta krydd- och trädgård utan gödsel	Anonym
1796, mars-april UPGIFT, AT INRÄTTA KRYDD- OCH TRÄGÅRD, UTAN GÖDSEL. Tillfälliga händelser, som ofta uppstår på landet leder till oförmodade rön och upptäckter. 1772 mottogs en lantegendom, som inte bebotts av ägaren, utan varit upplåten till inventarieboskaps och dragonhästars uppfödande. Då ägaren befann sig på 18 mils avstånd och inte själv kunde hävda egendomen uppläts åkern som förr till bönderna. Dock inrättades en del dagsverkstorp och röjningar för att uppta en ny stamgård. En gammal bod nyttjades under sommaren till boningsrum och ett nytt stall byggdes. Där hölls rustningshästen och några får, för att samla gödseln. Det blev inte mycket gödsel, helt otillräckligt för åkern och den tillämnade kryddträdgården. Till gården hörde sankmarker och kärr. Efter utdikning visade det sig att kärrjorden var 3 alnar djup. Vid försök med avbränningsmetoden visade jorden sig vara av god kvalitet. Kärrmyllan användes vid anläggande av körsbärsträdgården, med dåligt resultat. Det tog åtta år innan någon skörd kunde tas. Bättre trivdes nypon och vinbär och stickelbär. Trots brist på gödsel frodas nu bärbuskarna och körsbären. Att det tog så lång tid för kärrjorden att bli fruktsam måste ha berott på den omständigheten att den sanka ängen med sina halvruttna växtrötter och blad supit i sig fast luft. Herr Pristleys rön att kärrvatten, som blivit impregnerat med Aer fixus eller fast luft sedermera gjort kärrjorden otjänlig att föda växter. Det som gjorde jorden brukbar var, att den lades upp i högar och kringskottades så att förruttnelsen satte igång.
----------------------------