1615	Kort beskrivning över släktet galläppelstekel	Hülphers, Abr.
1795, juli-aug KORT BESKRIFNING ÖFWER DET SLÄGTE IBLAND INSECTER ELLER YRFÄN, SOM FÅTT NAMN AF GALLÄPPLESTEKEL, CYNIOS Beskrivning av insekten med dess lilla tagg, som tros knipsa av växtens ådror och med någon vätska orsaka bulan där ägget läggs. Larverna lämnar aldrig någon orenhet i boet, alltså bör de leva av safter från växten. Stekeln äter sig sedan ut genom galläpplet. Beskrivs sömntornstekel, musstekel, jordrevstekel, ekbärsstekel, galläppelstekel, sälgstekel, bladstjälkstekel, ekblomstekel, ekbarkstekel, ekgrenstekel, ekknoppstekel, bokbladsstekel, korgpilstekel, sälgstekel, myrtenstekel, jolsterstekel, fröstekel och fikonstekel.
----------------------------
1616	Berättelse om den bedrövliga tiden 1596-1598 ur Örlösa kyrkbok	Hülphers, Abr.
1795, juli-aug EN KÅRT BERÄTTELSE OM DEN SWÅRA OCH BEDRÖFLIGA TID, SOM WÅRT KÄRE FÄDERNESLAND ÖVWERGICK ANNO 1596, 1597 OCH 1598, HWILKEN BERÄTTELSE ÄR UTDRAGEN AF ÖHRLÖSA KYRKIEBOCK ANNO 1695, PÅ DET ÅHR I LIJKA MÅTTO HERREN GUD OSS MED SYNDASTRAFFET HOTADE Sommaren 1596 började med god växt. Men ett stort regn förstörde grödan. Hösten blev kall och ingen fisk kom till landet. På vintern blev boskapen sjuk av det dåliga fodret. Detta elände varade i tre år. Föräldrarna stötte bort sina barn, så att de inte skulle dö svältdöden hemma.
----------------------------
1617	Utdrag ur ett brev från Åbo om årsväxt och väderlek	Anonym
1795, juli-aug UTDRAG AF ET BREF FRÅN ÅBO LÄN DEN 22 JULII, ANGÅENDE WÄDERLEK OCH ÅRSWÄXT Vårsädet skadat av torka. Rågen och vetet bättre. Ganska god höskörd.
----------------------------
1618	Utdrag ur ett brev till ekonomiintendenten och Kungl. Patriotiska Sällskapets andre sekreterare Joh. Fischerström	Fischerström, Darelli
1795, juli-aug UTDRAG AF ET BREF TIL ECONOMIAE-INTENDENTEN OCH KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS ANDRE SECRETERARE HERR JOH FISCHERSTRÖM Förbättringar på renplogen och knivsladden har gjort dem kostsammare. Priset blir inte under 5 riksdaler för renplogen och 10 för knivsladden.
----------------------------
1619	Ekonomiska rön, utdragna ur Berlinske Samlingen	Anonym
1795, juli-aug OECONOMISKA RÖN, UTDRAGNE UR BERLINISCHE SAMLUNGEN, 8:DE BANDET Jordloppor fördrivs av fisktran blandat med vatten och uthällt vid foten av plantan. Hönsen ges linfrökapslar, torkade i ugn och slås i kokande vatten med vetekli, mjöl och ekollon. De värper året om ganska stora ägg. Kokta äpplen blandas med mjöl och surdeg. Efter 12 timmar bakas ett välsmakande bröd.
----------------------------
1620	Utdelade hedersbelöningar av Kungl. Patriotiska Sällskapet	Patriotiska Sällskapet
1795, juli-aug UTDELTE HEDERSBELÖNINGAR M M AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET Odling, plantering, lång och trogen tjänst
----------------------------
1621	Anmärkningar angående väderleken för juni och juli 1795	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
1622	Om cirkulationsåkerbruk	Collin, Sven niclas
1795, sept-okt. OM CIRCULATIONS-ÅKERBRUK. INGIFWIT AF SVEN NICLAS COLLIN. Nyttan med cirkulationsbruk är att en åker, som länge burit säd, ger ett ymnigare gräs. En gräslinda å andra sidan blir en fin åker. Orsakerna är: 1) Att den av gräslinda uppbrutne åkern fått tillräcklig vila. Luftkretsen är en samlingsplats för en mängd främmande ämnen härstammande från jorden. Dimmor, nederbörd, dagg och ångor vittna om deras uppstigande och nedfallande under ständig växling. Kemiska rön upptäcka olika tillblandningar av syror, fetma och fruktbara ämnen, som de släpat med sig vid uppstigandet. Vilan består däruti, att åkerfältet under den tid det befriats från att bära säd, ur luften drar till sig födande ämnen. 2) Att åkern befrias från ogräs. Ogräset trivs ihop med säden men har svårare att växa på en äng. 3) Att grästorven i en av gräslinda upptagen åker bidrager att föda säden. Rötterna i grästorven ruttnar och blandas med den övriga jorden, när man plöjer i ängen. De ger ett födande ämne för säden. 4) Att åtminstone en del mask inte trivs på nyplöjning. Fjärilarna lägger helst sina ägg i gammal åker, där masken möter mindre hinder, att fräta omkring sig. 5) Att man kan så det mest lönande grässlag på en ny äng och få ett förmånligt och rikt höbord. På anförda skäl stöder sig grunden till cirkulationssädets fördelar framför det gamla vedertagna åkerbrukssättet. När det gäller att verkställa denna inrättning förekommer först åkerns tillredning eller ängens uppbrytning. Detta går lättast på våren. När åkern är uppbruten skall den gödas. Ett sätt att ta vara på urinen i fähuset är att under gången, där urinen hamnar, gräva ett dike, som fylls med tjänliga ämnen till gödsel. Blandad med urinen utgör den sedan en förmånlig gödsel, som på åkern blandas med torven. Första året sås råg eller vete, men senare svagare säd som korn. Bancokommisarien Bergii har hållit tal i Kungl. Vetenskapsakademin 1769 om de grässorter, som bör användas då man gör äng av åker. Det är obestridligt att landets tillväxt skulle befrämjas, om man allmänt antog cirkulationsbruket.
----------------------------
1623	Anmärkningar angående det stora skogsfallet i Uppland i maj 1795	Ekman, Emanuel
1795, sept-okt ANMÄRKNINGAR, ÖFWER DET STORA SKOGS-FALL, SOM HÄNDE UTI UPLAND, I MAII MÅNAD, INNEWARANDE ÅR 1795. Maj månad 1795 inleddes med ovanlig värme i Uppsalatrakten. Den första maj var temperaturen 21 grader för att sedan sjunka, så att den 8:de var endast 3 grader. Då inföll ett häftigt regn, som övergick till snö och nordan storm. Natten till den 10:de var temperaturen minus 5 grader och stormen fortsatte. Den 14:de låg mycket snö kvar. Den sällsamma väderleken orsakade stora skador på skogarna i hela Uppland. Från Dannemora till Bro härad har rapporterats att man inte minns någon liknande skada på skogarna. Många träd har ryckts upp med rötterna och särskilt granarna har brutits av i toppen. Det är svårt att ta sig fram i skogen. Att skadorna blivit så stora torde bero på att tjällossningen just börjat och att saven stigit i träden. Det har gjort träden mindre motståndskraftiga än om en liknande storm skulle inträffat under annan årstid. Urban Hjärne har beskrivit ett liknande skogsfall 1696, som var näst före senaste kriget. En rikedom av timmer, hägnad, kol och vedbrand har gått förlorad. Något skulle kunna räddas, om man hade tillräckligt med folk, som kunde röja. Till kronans parker runt Uppsala skulle man kunna använda ryttare och soldater, som mot betalning åtog sig arbetet. Skogsfågeln blir decimerad, då många bon med ägg fallit ned. Även betet på skogen är fördärvat.
----------------------------