| 1612 | Om skånska åkerbruket | Tengwall, S N |
| 1795, juli-aug OM SKÅNSKA ÅKERBRUKET Den skånska slätten är missbrukad. Man har endast tagit den första rika skörden utan att tänka på att bevara växtkraften. Vattnet har avtagit. Man har endast åker och inget hö. Man har jorden gemensamt i byarna. Enskifte, där var och en har ansvar för sina ägor, vore att föredra. Åkern borde också ligga i träde vart annat år. En fördärvad boskapsavel är följden av det torra betet. Eldsvådor blir mer och mer ödande ju större och tätare byarna blir. Det skulle fordras en brandordning. Bonden borde få betala sin skatt vid höstens slut, när han tröskat och fortfarande har säd. Det är förbjudet att ta eller sälja ved, men denna regel överträds hela tiden och borde tas bort. Bergsmannen förlorar lika mycket ändå och bonden kan lika väl välja att dö av straff för att han stulit ved, som att dö hemma på sin gård. Folkmängd är en styrka, men den måste placeras där arbetet finns. Många provinser har bekymmer, men ingen så svår som skånska slätten. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1613 | Explication över en tröskmaskin | Anonym |
| 1795, juli-aug EXPLICATION ÖFWER EN TRÖSK MACHINE UPPBYGGD PÅ WÄRNANÄS 1794 Ritning och beskrivning. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1614 | Sätt att plantera fruktträd på vintern | Setterqvist, Carl |
| 1795, juli-aug SÄTTET, AT MED SÄKERHET KUNNA TRANSPORTERA FRUKTTRÄN TIL OMPLANTERING FRÅN HWAD ORT MAN ÅSTUNDAR, WINTERTIDEN När man räknar att tjälen blir bestående, gräver man upp träden, som skall flyttas, så att alla smårötter kommer med. Träden packas ihop så tätt man kan och mossa träs in mellan rötterna, halm läggs mellan stammarna och mossa stoppas mellan grenarna i kronan. Allt ställs på en bastmatta, som täckts med jord och man viker upp mattan runt stammarna. Transporteras med släde. Där de skall planteras förbereds en grop med fin jord. Rotklimpen ställs i stallgödsel för att tina så fort som möjligt och planteras sedan i gropen. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1615 | Kort beskrivning över släktet galläppelstekel | Hülphers, Abr. |
| 1795, juli-aug KORT BESKRIFNING ÖFWER DET SLÄGTE IBLAND INSECTER ELLER YRFÄN, SOM FÅTT NAMN AF GALLÄPPLESTEKEL, CYNIOS Beskrivning av insekten med dess lilla tagg, som tros knipsa av växtens ådror och med någon vätska orsaka bulan där ägget läggs. Larverna lämnar aldrig någon orenhet i boet, alltså bör de leva av safter från växten. Stekeln äter sig sedan ut genom galläpplet. Beskrivs sömntornstekel, musstekel, jordrevstekel, ekbärsstekel, galläppelstekel, sälgstekel, bladstjälkstekel, ekblomstekel, ekbarkstekel, ekgrenstekel, ekknoppstekel, bokbladsstekel, korgpilstekel, sälgstekel, myrtenstekel, jolsterstekel, fröstekel och fikonstekel. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1616 | Berättelse om den bedrövliga tiden 1596-1598 ur Örlösa kyrkbok | Hülphers, Abr. |
| 1795, juli-aug EN KÅRT BERÄTTELSE OM DEN SWÅRA OCH BEDRÖFLIGA TID, SOM WÅRT KÄRE FÄDERNESLAND ÖVWERGICK ANNO 1596, 1597 OCH 1598, HWILKEN BERÄTTELSE ÄR UTDRAGEN AF ÖHRLÖSA KYRKIEBOCK ANNO 1695, PÅ DET ÅHR I LIJKA MÅTTO HERREN GUD OSS MED SYNDASTRAFFET HOTADE Sommaren 1596 började med god växt. Men ett stort regn förstörde grödan. Hösten blev kall och ingen fisk kom till landet. På vintern blev boskapen sjuk av det dåliga fodret. Detta elände varade i tre år. Föräldrarna stötte bort sina barn, så att de inte skulle dö svältdöden hemma. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1617 | Utdrag ur ett brev från Åbo om årsväxt och väderlek | Anonym |
| 1795, juli-aug UTDRAG AF ET BREF FRÅN ÅBO LÄN DEN 22 JULII, ANGÅENDE WÄDERLEK OCH ÅRSWÄXT Vårsädet skadat av torka. Rågen och vetet bättre. Ganska god höskörd. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1618 | Utdrag ur ett brev till ekonomiintendenten och Kungl. Patriotiska Sällskapets andre sekreterare Joh. Fischerström | Fischerström, Darelli |
| 1795, juli-aug UTDRAG AF ET BREF TIL ECONOMIAE-INTENDENTEN OCH KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS ANDRE SECRETERARE HERR JOH FISCHERSTRÖM Förbättringar på renplogen och knivsladden har gjort dem kostsammare. Priset blir inte under 5 riksdaler för renplogen och 10 för knivsladden. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1619 | Ekonomiska rön, utdragna ur Berlinske Samlingen | Anonym |
| 1795, juli-aug OECONOMISKA RÖN, UTDRAGNE UR BERLINISCHE SAMLUNGEN, 8:DE BANDET Jordloppor fördrivs av fisktran blandat med vatten och uthällt vid foten av plantan. Hönsen ges linfrökapslar, torkade i ugn och slås i kokande vatten med vetekli, mjöl och ekollon. De värper året om ganska stora ägg. Kokta äpplen blandas med mjöl och surdeg. Efter 12 timmar bakas ett välsmakande bröd. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1620 | Utdelade hedersbelöningar av Kungl. Patriotiska Sällskapet | Patriotiska Sällskapet |
| 1795, juli-aug UTDELTE HEDERSBELÖNINGAR M M AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET Odling, plantering, lång och trogen tjänst | ||
| ---------------------------- | ||